Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 7 november 2023 – IP mot Quirin Privatbank AG
(Mål C-655/23, Quirin Privatbank)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesgerichtshof
Parter i det nationella målet
Klagande: IP
Motpart: Quirin Privatbank AG
Tolkningsfrågor
a) Ska artikel 17 i den allmänna dataskyddsförordningen1 tolkas så, att den registrerade person vars personuppgifter otillåtet har lämnats ut av den personuppgiftsansvarige genom delgivning har rätt till att den personuppgiftsansvarige ska föreläggas att upphöra med fortsatt otillåten delgivning av dessa uppgifter om den registrerade inte begär att den personuppgiftsansvarige ska radera uppgifterna?
b) Kan en sådan rätt till förbudsföreläggande (även) följa av artikel 18 i den allmänna dataskyddsförordningen eller av en annan bestämmelse i denna?
För den händelse att frågorna 1 a och/eller 1 b ska besvaras jakande:
a) Föreligger en unionsrättslig rätt till förbudsföreläggande endast om det fortsättningsvis befaras ytterligare menlig inverkan på de rättigheter för den registrerade personen vilka följer av den allmänna dataskyddsförordningen (risk för att beteendet upprepas)?
b) Ska det eventuellt antas föreligga en risk för att beteendet upprepas på grund av den redan begångna överträdelsen av den allmänna dataskyddsförordningen?
3. För den händelse att frågorna 1 a och 1 b ska besvaras nekande:
Ska artikel 84 i den allmänna dataskyddsförordningen jämförd med artikel 79 i samma förordning tolkas så, att den nationella domstolen utöver ersättning för den materiella eller ideella skadan enligt artikel 82 i den allmänna dataskyddsförordningen och de anspråk som framgår av artiklarna 17 och 18 i densamma får tillerkänna den registrerade person vars personuppgifter otillåtet har lämnats ut av den personuppgiftsansvarige genom delgivning en rätt till att den personuppgiftsansvarige ska föreläggas att upphöra med fortsatt otillåten delgivning av dessa uppgifter i enlighet med bestämmelserna i den nationella lagstiftningen?
4. Ska artikel 82.1 i den allmänna dataskyddsförordningen tolkas så, att det för att påvisa en ideell skada, i den mening som avses i denna bestämmelse, räcker med negativa känslor som exempelvis förargelse, förtret, missnöje, bekymmer och oro, vilka i sig ingår bland allmänna levnadsrisker och ofta uppkommer i det dagliga livet? Eller krävs det för fastställelse av skada för den registrerade fysiska personen en nackdel som är mer påvisbar än dessa känslolägen?
5. Ska artikel 82.1 i den allmänna dataskyddsförordningen tolkas så, att graden av försummelse hos den personuppgiftsansvarige. eller personuppgiftsbiträdet, eller dennes anställda är ett relevant kriterium vid beräkningen av beloppet för den ideella skada som ska ersättas?
6. För den händelse att frågorna 1 a, 1 b eller 3 ska besvaras jakande:
Ska artikel 82.1 i den allmänna dataskyddsförordningen tolkas så, att det vid beräkningen av beloppet för den ideella skada som ska ersättas kan företas en begränsning om den registrerade personen utöver rätten till ersättning också har rätt till ett förbudsföreläggande?
____________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 2016, s. 1).