Language of document :

Talan väckt den 22 april 2016 – NF mot Europeiska rådet

(Mål T-192/16)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: NF (Ön Lesbos, Grekland) (ombud: B. Burns, Solicitor)

Svarande: Europeiska rådet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara avtalet ”Uttalande från EU och Turkiet den 18 mars 2016” mellan Europeiska rådet och Turkiet av den 18 mars 2016, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

Första grunden: Avtalet ”Uttalande från EU och Turkiet den 18 mars 2016” mellan Europeiska rådet och Turkiet av den 18 mars 2016, är inte förenligt med EU:s grundläggande rättigheter och i synnerhet inte med artiklarna 1, 18 och 19 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Andra grunden: Turkiet är inte ett säkert tredjeland i den mening som avses i artikel 36 i direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus (EUT L 326, 13.12.2005, s. 13–34).

Tredje grunden: Direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12–23) borde ha implementerats.

Fjärde grunden: Det angripna avtalet är i själva verket ett rättsligt bindande fördrag eller ”rättsakt” med rättsliga följder för sökanden och underlåtenheten att iaktta artikel 218 FEUF och/eller artikel 78.3 FEUF, antingen genom att inte iaktta båda artiklarna samtidigt eller genom att inte iaktta var och en av dem, får till följd att det angripna avtalet är ogiltigt.

Femte grunden: Åsidosättande av förbudet mot kollektiv utvisning i den mening som avses i artikel 19.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

____________