Mål T‑614/13

Romonta GmbH

mot

Europeiska kommissionen

”Miljö – Direktiv 2003/87/EG – System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser – Övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter från år 2013 – Beslut 2011/278/EU – Nationella genomförandeåtgärder som presenterats av Tyskland – Klausul avseende fall där det föreligger orimliga svårigheter – Det fria yrkesvalet och näringsfriheten – Äganderätt – Proportionalitet”

Sammanfattning – Tribunalens dom (femte avdelningen) av den 26 september 2014

1.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Villkoret direkt berörd – Kommissionsbeslut riktat till medlemsstaterna om gratis tilldelning av utsläppsrätter för växthusgaser – Slutligt fastställande av samtliga faktorer som ska beaktas vad gäller de nationella genomförandebestämmelserna – Genomförande med en rent automatisk karaktär – Medlemstaternas utrymme för skönsmässig bedömning – Föreligger inte

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87, artikel 11, kommissionens beslut 2013/448)

2.      Miljö – Luftföroreningar – Direktiv 2003/87 – System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser – Övergångsbestämmelser för gratis tilldelning av utsläppsrätter – De harmoniserade tilldelningsreglernas uttömmande karaktär – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Föreligger inte – Kommissionens beslut att inte tilldela utsläppsrätter på grund av en klausul avseende fall där det föreligger orimliga svårigheter – Åsidosättande av proportionalitetsprincipen och av de grundläggande rättigheterna – Föreligger inte

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87, artiklarna 10a och 11, kommissionens beslut 2011/278, artiklarna 10 och 15.3, och 2013/448)

3.      Unionsrätten – Principer – Force majeure – Begrepp – Onormala och oförutsebara omständigheter, som den som åberopar dem inte kan kontrollera och vars följder, trots iakttagandet av all vederbörlig omsorg, inte hade kunnat undvikas – Företag som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser – Risk för insolvens – Force majeure föreligger inte

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87, kommissionens beslut 2013/448)

4.      Miljö – Luftföroreningar – Direktiv 2003/87 – System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser – Övergångsbestämmelser för gratis tilldelning av utsläppsrätter – Avsaknad av klausul avseende fall där det föreligger orimliga svårigheter – Åsidosättande av de grundläggande rättigheterna – Föreligger inte

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 15–17; Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87, artiklarna 10a och 11; kommissionens beslut 2011/278)

5.      Miljö – Luftföroreningar – Direktiv 2003/87 – System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser – Övergångsbestämmelser för gratis tilldelning av utsläppsrätter – Klausul avseende fall där det föreligger orimliga svårigheter finns inte – Åsidosättande av proportionalitetsprincipen – Föreligger inte

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87, artiklarna 10a och 11; kommissionens beslut 2011/278)

6.      Miljö – Luftföroreningar – Direktiv 2003/87– System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser – Övergångsbestämmelser för gratis tilldelning av utsläppsrätter – De harmoniserade tilldelningsreglernas uttömmande karaktär – Tilldelning med stöd av nationella bestämmelser som går utöver de harmoniserade tilldelningsreglerna – Oförenligt – Kommissionens beslut att inte tilldela utsläppsrätter på grund av en klausul avseende fall där det föreligger orimliga svårigheter – Åsidosättande av subsidiaritetsprincipen – Föreligger inte

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87, artiklarna 10a och 11; kommissionens beslut 2011/278)

1.      Se domen.

(se punkterna 29–37)

2.      Inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser omfattas en gratis tilldelning av utsläppsrätter av uttömmande regler som fastslås i kommissionens beslut 2011/278 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87.

Kommissionens beslut att avslå eller att motsätta sig gratis tilldelning av utsläppsrätter till en anläggning beror enbart på huruvida de utsläppsrätter som medlemsstaten tilldelat anläggningen beräknats i enlighet med dessa regler. Kommissionen har härvid inget utrymme för skönsmässig bedömning och kan inte tillåta gratis tilldelning av utsläppsrätter med stöd av en klausul avseende fall där det föreligger orimliga svårigheter. Kommissionen har följaktligen inte åsidosatt vare sig proportionalitetsprincipen eller de grundläggande rättigheterna när den vägrade tilldelning i detta fall.

(se punkterna 44, 46 och 47)

3.      Se domen.

(se punkterna 48 och 49)

4.      Kommissionens beslut 2011/278 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87 tillåter inte någon gratis tilldelning av utsläppsrätter med stöd av en klausul avseende fall där det föreligger orimliga svårigheter. Avsaknaden av en sådan klausul utgör ett intrång i det fria yrkesvalet, näringsfriheten och äganderätten för de företag som drabbats av dessa svårigheter, rättigheter och friheter vilka föreskrivs i artiklarna 15–17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Inskränkningar i dessa rättigheter och friheter påverkar dock inte deras väsentliga innehåll. Det system som etablerats genom beslut 2011/278 svarar dessutom faktiskt mot det allmänna miljöskyddmålet och beaktar de minskningsnivåer som enligt vetenskapen anses nödvändiga för att undvika farliga klimatförändringar. I den mån som beslutet inte är uppenbart olämpligt för att uppnå de eftersträvade målen på grund av att det inte innehåller någon klausul avseende fall där det föreligger orimliga svårigheter, utgör intrånget i de grundläggande rättigheterna inte något åsidosättande av dem.

(se punkterna 58, 59, 61, 67 och 73)

5.      Den omständigheten, att kommissionens beslut 2011/278 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87, inte tillåter någon gratis tilldelning av utsläppsrätter med stöd av en klausul avseende fall där det föreligger orimliga svårigheter, innebär inte att det är uppenbart olämpligt i egentlig mening. Eftersom det inte har anförts något som ger anledning att anse att verksamhetsutövare som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, förutom de risker som finns på den ekonomiska marknaden, löper särskilt stora risker till följd av tillämpningen av tilldelningsreglerna i beslut 2011/278, ger den omständigheten, att beslutet inte innehåller en klausul för att undvika situationer i vilka ett företags fortsatta verksamhet hotas på grund av ekonomiska och finansiella svårigheter som uppstått till följd av det sätt på vilket verksamheten har drivits, inte anledning att dra den slutsatsen att beslutet är uppenbart oproportionerligt i egentlig mening.

Införandet av en sådan klausul är nämligen svårt att förena med principen om att förorenaren ska betala, en princip som stipuleras i artikel 191.2 FEUF. Även utan en sådan klausul skulle de övergångsbestämmelser som unionslagstiftaren antagit, i vissa särskilda fall, kunna förhindra ekonomiska svårigheter för anläggningar som ingår i sektorer som konstaterats löpa avsevärd risk för koldioxidläckage. Det ankommer dock inte på kommissionen att garantera varje enskilt företag en minimiproduktion med utgångspunkt i företagets egna avkastnings- och utvecklingskriterier.

De slutliga miljöfördelarna är beroende av hur strikta de metoder är som tillämpas vid fastställandet av den totala mängd utsläppsrätter som delas ut, vilken utgör gränsen för alla utsläpp inom systemet för handel med utsläppsrätter. Införandet av en klausul avseende fall där det föreligger orimliga svårigheter skulle kunna leda till att verksamhetsutövarna tappar incitament för att minska sina utsläpp genom ekonomiska och tekniska anpassningar.

(se punkterna 79, 81, 83, 89 och 91–93)

6.      I kommissionens beslut 2011/278 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87 definieras reglerna för gratis tilldelning av utsläppsrätter uttömmande. En sådan fullständig harmonisering i hela unionen förutsätter att dessa regler är uttömmande och absolut utesluter all gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt nationella regler.

Med hänsyn till att det är oundvikligt att sådana allmänna regler har en större påverkan på vissa anläggningar än på andra, avser dessa regler samtliga fall och således även avvikande. Ett undantag från unionens harmoniserade regler får inte beviljas ensidigt av en medlemsstat.

Med hänsyn till att de harmoniserade reglerna ingår i de områden där unionen har exklusiv befogenhet, kan subsidiaritetsprincipen inte åberopas mot ett beslut genom vilket kommissionen vägrar tilldelning av utsläppsrätter med stöd av en nationell bestämmelse avseende fall där det föreligger orimliga svårigheter.

(se punkterna 101 och 103–105)