Talan väckt den 29 februari 2024 – Technius mot kommissionen
(Mål T-134/24)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Technius LTD (Limassol, Cypern) (ombud: juristerna T. Bosch och T. Kraul)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
fastställa att ansökan kan tas upp till prövning,
ogiltigförklara kommissionens beslut C(2023) 8844 final av den 20 december 2023 att utse Stripchat till en mycket stor onlineplattform enligt artikel 33.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/20651 (det angripna beslutet), och
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.
Första grunden: Sökanden hävdar att artikel 33.4 i förordning 2022/2065 och principen om god förvaltningssed har åsidosatts.
Svaranden grundade det angripna beslutet på egna beräkningar av antalet aktiva tjänstemottagare av sökandens tjänst Stripchat (Stripchat). Det är uppenbart att de uppgifter som svaranden erhållit från tredje man är inkonsekventa eller felaktiga. I en stat är, till exempel, antalet beräknade användare av Stripchat större än hela befolkningen.
Svaranden åsidosatte således sin omsorgsplikt att pröva alla omständigheter i målet omsorgsfullt och opartiskt. Svaranden kontrollerade inte att de uppgifter som användes var riktiga och konsekventa, följde inte upp uppenbar information om att de uppgifter som användes inte var tillräckligt tillförlitliga och använde sig inte av alternativa källor som var lättillgängliga för att kontrollera huruvida de uppgifter som användes var rimliga.
Till följd av detta drog svaranden felaktigt slutsatsen att Stripchat i genomsnitt hade mer än 45 miljoner aktiva tjänstemottagare i unionen per månad.
Andra grunden: Sökanden gör gällande att artikel 296.2 FEUF och motiveringsskyldigheten har åsidosatts, eftersom de väsentliga omständigheter och överväganden som det angripna beslutet grundas på inte anges i beslutet. I det angripna beslutet avvisas endast sökandens beräkning av aktiva tjänstemottagare och fastslås ett annat antal av sådana mottagare, utan att källan för detta antal eller den använda metoden redovisas.
Tredje grunden: Sökanden hävdar att artikel 41.2 a i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) och rätten att yttra sig har åsidosatts, eftersom sökanden fick en orimligt kort tid för att genomgå, kontrollera och yttra sig över det antal aktiva tjänstemottagare som angavs i svarandens preliminära slutsatser. Sökanden kunde därför inte lämna alternativa uppgifter, vilket medförde att rätten att yttra sig faktiskt blev meningslös.
Fjärde grunden: Sökanden gör gällande att rättssäkerhetsprincipen har åsidosatts, eftersom artikel 33.1 och 33.4 i förordning 2022/2065 saknar en tillräckligt klar, precis och förutsebar definition av ”genomsnittligt antal aktiva tjänstemottagare i unionen per månad” och svaranden antog ingen delegerad akt för att klargöra den metod som tjänstleverantörerna skulle använda.
Femte grunden: Sökanden hävdar att artikel 2 FEUF, artikel 20 i stadgan och likabehandlingsprincipen har åsidosatts, eftersom den rättsosäkerhet som är kopplad till hur beräkningen av ”genomsnittligt antal aktiva tjänstemottagare i unionen per månad” ska göras leder till en godtycklig tillämpning av den tröskel för att utse mycket stora onlineplattformar som anges i artikel 33.1 i förordning 2022/2065.
Sjätte grunden: Sökanden gör gällande att artikel 16 i stadgan och proportionalitetsprincipen har åsidosatts, eftersom den omsorgsplikt som mycket stora onlineplattformar åläggs medför att sökandens grundläggande rättigheter åsidosätts på ett oproportionerligt sätt. Stripchat medför nämligen inte de systemrisker och skador som mycket stora onlineplattformar är förbundna med och som förordning 2022/2065 är avsedd att reglera.
____________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 2022, s. 1).