DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen)
den 12 februari 2015 (*)
”Begäran om förhandsavgörande – Gemensamma tulltaxan – Tullklassificering – Kombinerade nomenklaturen – Termiska kameror för infraröd strålning”
I mål C‑134/13,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av First-tier Tribunal (Tax Chamber) (Förenade kungariket) genom beslut av den 7 mars 2013, som inkom till domstolen den 18 mars 2013, i målet
Raytek GmbH,
Fluke Europe BV
mot
Commissioners for Her Majesty’s Revenue and Customs,
meddelar
DOMSTOLEN (femte avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden T. von Danwitz samt domarna C. Vajda, A. Rosas, E. Juhász och D. Šváby (referent),
generaladvokat: P. Cruz Villalón,
justitiesekreterare: handläggaren L. Carrasco Marco,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 26 november 2014,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Raytek GmbH och Fluke Europe BV, genom I. Humby, consultant, och V. Sloane, barrister,
– Förenade kungarikets regering, genom J. Beeko, i egenskap av ombud, biträdd av R. Hill, barrister,
– Europeiska kommissionen, genom B.-R. Killmann och L. Flynn, båda i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser giltigheten av kommissionens förordning (EU) nr 314/2011 av den 30 mars 2011 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 86, s. 57).
2 Begäran har framställts i samband med att Raytek GmbH och Fluke Europe BV (nedan kallade Raytek respektive Fluke) har överklagat beslut av Commissioners for Her Majesty’s Customs and Revenue (nedan kallad HMRC) angående klassificeringen enligt Kombinerade nomenklaturen av termiska kameror för infraröd strålning.
Tillämpliga bestämmelser
Internationell rätt
3 Internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS), vilken ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, samt ändringsprotokollet därtill av den 24 juni 1986, godkändes i Europeiska gemenskapens namn genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3).
4 Enligt artikel 3.1 i konventionen förbinder sig varje fördragsslutande part att se till att dess tulltaxenomenklatur och statistiska nomenklaturer överensstämmer med HS, att använda alla nummer och undernummer i HS utan tillägg eller förändring samt därtill hörande nummerkoder, och att följa den numeriska ordningsföljden i HS. I samma bestämmelse anges att varje fördragsslutande part även förbinder sig att tillämpa de allmänna reglerna för tolkningen av HS och alla anmärkningar till avdelningar, kapitel och undernummer samt att inte ändra omfattningen av desamma.
5 Tullsamarbetsrådet (nu Världstullorganisationen), som upprättades genom en internationell konvention, undertecknad i Bryssel den 15 december 1950, godkänner, enligt villkoren i artikel 8 i HS-konventionen, de förklarande anmärkningar som HS-kommittén, vilken har inrättats enligt artikel 6 i HS-konventionen, antagit (nedan kallade de förklarande anmärkningarna till HS).
6 I de förklarande anmärkningarna till den allmänna tolkningsregeln 3 till HS anges följande:
”...
Regel 3 a
...
IV. Det är inte möjligt att uppställa fasta regler, genom vilka man kan bestämma om ett HS-nummer har en mera specificerad varubeskrivning än något annat, men allmänt kan sägas, att:
a) ett HS-nummer i vilket en vara anges med namn har en mera specificerad varubeskrivning än ett HS-nummer som omfattar en grupp av varor (t.ex. rakapparater och hårklippningsmaskiner med inbyggd elektrisk motor klassificeras enligt nr 8510 och inte enligt nr 8467 som handverktyg med inbyggd elektrisk motor eller enligt nr 8509 som elektromekaniska hushållsapparater med inbyggd elektrisk motor);
b) om en vara överensstämmer med en varubeskrivning som mera tydligt identifierar den, skall denna beskrivning anses såsom mera specificerad än en varubeskrivning i vilken identifieringen är mindre fullständig.
Exempel på den senare typen av varor är:
1) tuftade mattor av textilvara, som är igenkännliga som bilmattor, skall inte klassificeras som biltillbehör enligt nr 8708 utan enligt nr 5703, där de är mera specifikt beskrivna;
2) oinramat säkerhetsglas som består av härdat eller laminerat glas, utformat och igenkännligt för användning i luftfartyg, skall inte klassificeras enligt nr 8803 som delar till varor enligt nr 8801 eller 8802 utan enligt nr 7007, där det är mera specifikt beskrivet.
V. När i vart och ett av två eller flera HS-nummer anges endast en del av de material eller ämnen som ingår i en blandning eller i en sammansatt vara eller endast en del av de artiklar som ingår i en sats för försäljning i detaljhandeln, skall dock dessa HS-nummer anses ha lika specificerad varubeskrivning, även om ett av numren ger en fullständigare eller noggrannare beskrivning än något av de andra. I sådana fall regleras varornas klassificering av bestämmelserna i regel 3 b eller 3 c.
Regel 3 b
VI. Denna andra metod gäller endast:
1) blandningar;
2) sammansatta varor som består av olika material;
3) varor som är sammansatta av olika beståndsdelar;
4) varor i satser för försäljning i detaljhandeln.
Metoden används endast om regel 3 a inte kan tillämpas.
VII. I samtliga dessa fall klassificeras varorna som om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger dem deras huvudsakliga karaktär.
VIII. Den faktor som bestämmer den huvudsakliga karaktären varierar alltefter varuslaget. Denna kan t.ex. bestämmas av materialets eller beståndsdelens beskaffenhet, volym, vikt eller värde eller av betydelsen av ett material som ingår i en vara i förhållande till varans användning.
VIII. Den faktor som bestämmer den huvudsakliga karaktären varierar alltefter varuslaget. Denna kan till exempel bestämmas av materialets eller beståndsdelens beskaffenhet, volym, kvantitet, vikt eller värde eller av betydelsen av ett material som ingår i en vara i förhållande till varans användning.
...”
Unionsrätt
Förordning (EEG) nr 2658/87
7 Kombinerade nomenklaturen, som utgör bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 861/2010 av den 5 oktober 2010 (EUT L 284, s. 1) (nedan kallad KN), innehåller i sin första del, avsnitt I.A, allmänna bestämmelser för tolkning av denna nomenklatur. I detta avsnitt föreskrivs följande:
”Vid klassificering av varor enligt Kombinerade nomenklaturen ska följande gälla:
1. Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen ska bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.
...
3. När vid tillämpning av regel 2 b, eller i annat fall, två eller flera HS-nummer kan komma ifråga för en vara gäller följande:
a) Det HS-nummer som har den mest specificerade varubeskrivningen ska tillämpas framför ett HS-nummer som har en mera allmän varubeskrivning. När det i var och en av två eller flera HS-nummer anges endast en del av de material eller ämnen som ingår i en blandning eller i en sammansatt vara eller endast en del av de artiklar som ingår i en sats för försäljning i detaljhandeln, ska dock dessa HS-nummer anses ha lika specificerad varubeskrivning, även om ett av HS-numren ger en fullständigare eller noggrannare beskrivning än något av de andra.
b) Blandningar, varor som består av olika material eller är sammansatta av olika beståndsdelar samt varor i satser för försäljning i detaljhandeln vilka inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a, ska såvitt möjligt klassificeras som om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen, varan eller satsen dess huvudsakliga karaktär.
c) När en vara inte kan klassificeras med ledning av 3 a eller 3 b, ska det HS-nummer tillämpas som står sist av de HS-nummer som skäligen kan komma ifråga.
...
6. Klassificeringen av varor enligt de olika undernumren till ett HS-nummer ska bestämmas med ledning av undernumrens lydelse, av anmärkningarna till dessa undernummer och av ovanstående regler i tillämpliga delar, varvid gäller att endast varubeskrivningar på samma siffernivå ska jämföras med varandra. Vid tillämpningen av denna regel ska anmärkningarna till den berörda avdelningen och det berörda kapitlet också beaktas, om inte omständigheterna kräver annat.”
8 I den andra delen av KN som har rubriken ”Tulltaxan” gäller kapitel 85 ”Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater”. I detta kapitel har nummer 8525 följande lydelse:
”Apparater för sändning av rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; televisionskameror, digitala kameror och videokameror.”
9 I Europeiska kommissionens meddelande om förklarande anmärkningar till KN (2011/C 137/01) anges att nummer 8525 även omfattar värmekameror som tar bilder med hjälp av infraröd teknik. Kamerorna registrerar värmestrålning och omvandlar den till bilder, på vilka enskilda ytors eller objekts temperatur återges som olika gråtoner eller färger. Kamerorna kan inte mäta några temperaturer och inte heller återge mätvärdena i siffror.
10 Kapitel 90 i KN, som har rubriken ”Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar och tillbehör till sådana artiklar”, innehåller bland annat nr 9025 och 9027.
11 I anmärkning 3 till kapitel 90 anges att bestämmelserna i anmärkningarna 3 och 4 till avdelning XVI ska tillämpas även för detta kapitel. Anmärkning 3 till denna avdelning har följande lydelse:
”Om inte annat föreskrivs ska maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter klassificeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften.”
12 Nr 9025 i KN har följande lydelse och struktur:
”9025 | Areometrar och liknande instrument, termometrar, pyrometrar, barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även registrerande, samt alla slags kombinationer av dessa instrument |
| | – Termometrar och pyrometrar, inte kombinerade med andra instrument |
9025 11 | – – Vätskefyllda, för direkt avläsning |
... | |
9025 19 | – – Andra |
902519 20 | – – – Elektroniska |
902519 80 | – – – Andra |
... | ...” |
13 I den franska versionen har nr 9027 i KN följande lydelse och struktur:
”9027 | Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (t.ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar samt gas- eller rökanalysapparater); instrument och apparater för mätning eller kontroll av viskositet, porositet, dilatation, ytspänning e.d.; instrument och apparater för mätning eller kontroll av värmemängd, ljudnivå eller ljusintensitet (inbegripet exponeringsmätare); mikrotomer |
... | |
9027 30 00 | – Spektrometrar, spektrofotometrar och spektrografer som arbetar med optisk strålning (ultraviolett, synlig eller infraröd) |
9027 50 00 | – Andra instrument och apparater som arbetar med optisk strålning (ultraviolett, synlig eller infraröd) |
... | ...” |
14 I den engelska versionen av detta nummer motsvarar termerna ”instruments or apparatus for measuring or checking of quantities of heat” termerna ”instruments et appareils ... pour mesures calorimétriques” i den franska versionen av numret.
15 I den förklarande anmärkningen till HS gällande nr 9027 föreskrivs att numret inte omfattar ”hydrometrar, termometrar, hygrometrar och liknande instrument enligt nummer 9025, vilka är avsedda att användas i eller utanför laboratorier”.
16 Tullsatsen för import av varor enligt undernummer 9025 19 20 är 3,2 %, medan apparater enligt undernummer 9027 50 00 är befriade från tull.
Förordning nr 314/2011
17 Förordning nr 314/2011 trädde i kraft den 21 april 2011. I förordningen klassificerades termiska kameror för infraröd strålning enligt KN-nummer 9025 19 20 som termometrar.
18 Beskrivningen av de ifrågavarande apparaterna i bilagan till denna förordning har följande lydelse:
”En apparat (en så kallad termisk kamera för infraröd strålning) som fångar bilder av infraröd strålning med hjälp av en mikrobolometer och som återger dessa bilder i olika färger där varje färg representerar en viss temperatur. Apparatens dimensioner är cirka 26 × 8 × 11 cm.
Apparaten omfattar
– ett avtagbart objektiv,
– en mikrobolometer med en upplösning på 160 × 120 pixlar, som kan mäta temperaturer på mellan – 20 °C och 250 °C,
– en LCD-färgskärm med en upplösning på 320 × 240 pixlar och med ett diagonalmått på skärmen av cirka 7 cm (2,5 tum), och
– ett minne med kapacitet att lagra upp till 200 bilder i JPEG‑format.
Mikrobolometern, som är en termisk sensor som används som en detektor i kameran, ger 19 200 pixlar i varje bild och varje pixel utgör resultatet av en temperaturmätning.
Bilden visar olika färger där varje färg representerar en viss temperatur. Detta kombineras med en vertikal skala som visar den högsta respektive lägsta temperaturen i ett givet temperaturspann samt de olika färger som illustrerar detta.
Apparaten kan också mäta temperaturen på en viss punkt och visa resultatet i en temperaturskala.
Apparaten är avsedd för att inom förebyggande underhåll upptäcka felaktiga konstruktioner och isoleringsläckage och värmeläckage.”
19 I samma bilaga har klassificeringen av de ifrågavarande apparaterna enligt undernummer 9025 19 20 motiverats enligt följande:
”Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna i [KN] 1 och 6 … samt texten till KN-nummer 9025, 9025 19 och 9025 19 20.
Eftersom apparaten kan mäta temperatur och återge de uppmätta värdena i siffror, vilket är en funktion som omfattas av nr 9025[,] är det inte möjligt att klassificera den som en kamera enligt nr 8525 (se även de förklarande anmärkningarna till KN för nummer 8525).
Eftersom syftet med apparaten inte är att mäta eller kontrollera mängden värme utan att fastställa den infraröda strålningens nivå (temperaturmätning), är det inte möjligt att klassificera den enligt nr 9027.
Apparatens egenskaper gör att den bör klassificeras som en termometer enligt KN-nummer 9025 19 20.”
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan
20 Raytek och Fluke importerar termiska kameror för infraröd strålning till Förenade kungariket.
21 Den hänskjutande domstolen har beträffande dessa kameror angett att de bland annat består av ett kameraobjektiv som fångar upp infraröd strålenergi och samlar den på en detektor för infraröd strålning. Den infraröda strålningen åstadkommer ett mätbart utslag i detektorn. Detta utslag bearbetas elektroniskt i den termiska kameran för infraröd strålning för att visa en termisk bild (ett termogram). I termogrammet motsvarar olika färgtoner fördelningen av infraröd strålning på den fotograferade ytan. Den hänskjutande domstolen har även angett att elektroniska justeringar kan göras med kontrollinstrument beträffande variabler som till exempel temperaturspann, termisk räckvidd och nivå, omfattning och val av färger samt beträffande sammanslagning av synliga och infraröda bilder för att förbättra den termiska bilden på bildskärmen.
22 Vad gäller kamerornas användningsområde har den hänskjutande domstolen angett att de främst används för att upptäcka och lokalisera felaktiga elektriska kontakter och alltför hög värme orsakad av elektrisk överbelastning eller för att upptäcka felaktiga konstruktioner, isoleringsläckage och luft- eller vattenläckage.
23 Med anledning av offentliggörandet av förordning nr 314/2011 underrättade HMCR Raytek och Fluke, genom skrivelser av den 14 april 2011, om att de bindande klassificeringsbesked som de tidigare hade delgetts avseende tullklassificering av de apparater som de importerar under nummer 9027 hade upphört att gälla.
24 Raytek och Fluke har inom ramen för sina överklaganden av de beslut som dessa skrivelser utgör bestritt giltigheten av förordning nr 314/2011 vad gäller den faktiska omfattningen av undernummer 9025 19 20 och 9027 50 00.
25 Under dessa omständigheter beslutade First-tier Tribunal (Tax Chamber) att förklara målet vilande och att ställa följande giltighetsfråga till domstolen:
”Är förordning [nr 314/2011] giltig i den del termiska kameror för infraröd strålning klassificeras enligt KN-nummer 9025 19 20?”
Förfarandet vid domstolen
26 Domstolen beslutade den 14 januari 2014 att tilldela tionde avdelningen förevarande mål, att målet skulle avgöras utan förslag till avgörande samt att kalla parterna till förhandling, vilken hölls den 6 mars 2014, varefter det muntliga förfarandet avslutades.
27 Den 2 oktober 2014 begärde tionde avdelningen att domstolen skulle hänskjuta målet till en större dömande sammansättning, med tillämpning av artikel 60.3 i domstolens rättegångsregler. Domstolen beslutade därvid att omfördela målet till femte avdelningen.
28 Domstolen beslutade den 4 november 2014 att återuppta det muntliga förfarandet och kallade parterna till förhandling, som hölls den 26 november 2014.
Giltighetsfrågan
29 För att besvara denna fråga ska det erinras om att Europeiska unionens råd vid tillämpningen av KN har tillerkänt kommissionen ett stort utrymme för att, i samarbete med tullexperter från medlemsstaterna, efter eget skön precisera innehållet i de tulltaxenummer som ska beaktas vid klassificeringen av en viss vara. Den behörighet som kommissionen har att besluta om sådana åtgärder som avses i artikel 9.1 a i förordning nr 2658/87, såsom klassificering av varor, innebär emellertid inte att den har behörighet att ändra innehållet i de tulltaxenummer som har fastställts på grundval av HS, vilket har inrättats genom HS-konventionen och vars omfattning Europeiska unionen enligt artikel 3 däri har åtagit sig att inte ändra (se, för ett liknande resonemang, dom Frankrike/kommissionen, C‑267/94, EU:C:1995:453, punkterna 19 och 20, dom Kawasaki Motors Europe, C‑15/05, EU:C:2006:259, punkt 35, samt dom Dinter och Europol Frost-Food, C‑522/07 och C‑65/08, EU:C:2009:663, punkt 32).
30 Frågan är således huruvida kommissionen, vid klassificeringen av de varor som beskrivs i kolumn 1 i bilagan till förordning nr 314/2011 enligt KN-nr 9025 19 istället för nr 9027 50, har ändrat innehållet i dessa tullnummer.
31 Det ska vidare erinras om att det följer av fast rättspraxis att det avgörande kriteriet för klassificering av varor, för att skydda rättssäkerheten och underlätta kontroll, allmänt sett ska vara deras särdrag och objektiva egenskaper såsom de definieras i rubriken till numret i KN och avdelnings- eller kapitelrubrikerna (dom Kawasaki Motors Europe, EU:C:2006:259, punkt 38, dom Dinter och Europol Frost-Food, EU:C:2009:663, punkt 29, samt dom Premis Medical, C‑273/09, EU:C:2010:809, punkt 42).
32 Enligt beskrivningen i kolumn 1 i bilagan till förordning nr 314/2011 är den vara som denna förordning avser en ”apparat (en så kallad termisk kamera för infraröd strålning) som fångar bilder av infraröd strålning med hjälp av en mikrobolometer och som återger dessa bilder i olika färger där varje färg representerar en viss temperatur”. Dessa bilder fångas med hjälp av en mikrobolometer som ”kan mäta temperaturer på mellan – 20 °C och 250 °C”, ”varje pixel [av den producerade bilden] utgör resultatet av en temperaturmätning”, medan ”[b]ilden visar olika färger där varje färg representerar en viss temperatur [och d]etta kombineras med en vertikal skala som visar … de olika färger som illustrerar detta”. Apparaten kan slutligen också ”mäta temperaturen på en viss punkt och visa resultatet i en temperaturskala”.
33 Det framgår av denna beskrivning att de apparater som avses i förordning nr 314/2011 fångar upp den infraröda strålning som ett objekt avger och sammanställer utifrån denna strålning en bild av objektet där varje färg motsvarar olika temperaturer, vilka framkommit av den uppfångade infraröda strålningen. Apparaterna kan dessutom mäta objektets exakta temperaturer på en viss punkt och även denna mätning sker utifrån den uppfångade infraröda strålningen.
34 Domstolen konstaterar att kommissionen på grundval av denna beskrivning, såsom anges i motiveringen i kolumn 3 i denna bilaga, kunde bedöma att eftersom ”apparaten kan mäta temperatur och återge de uppmätta värdena i siffror, vilket är en funktion som omfattas av nr 9025”, och ”syftet med apparaten inte är att mäta eller kontrollera mängden värme utan att fastställa den infraröda strålningens nivå (temperaturmätning)”, ska den ”klassificeras som en termometer enligt KN-nummer 9025 19 20”. Detta undernummer omfattar elektroniska termometrar och pyrometrar som inte är kombinerade med andra instrument enligt samma tullnummer.
35 Vad beträffar nummer 9027 i KN, som enligt sökandena i det nationella målet borde ha valts av kommissionen vid den ifrågavarande tullklassificeringen, kan det konstateras att detta avser ”instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys”, medan undernummer 9027 50 00 avser ”instrument och apparater som arbetar med optisk strålning”, däribland infraröd strålning. De apparater som beskrivs i bilagan till förordning nr 314/2011 kan på grund av sina objektiva särdrag och egenskaper emellertid inte klassificeras enligt detta nummer. Dessa apparater visar nämligen resultatet av en temperaturmätning utan att genomföra någon fysisk analys utöver att mäta temperaturen, vilket är en mer specificerad egenskap som redan omfattas av nr 9025 i KN. Det är således detta sistnämnda nummer som ska tillämpas enligt den allmänna regeln 3 a till KN.
36 Klassificeringen av dessa apparater enligt nr 9025 vinner även stöd av de förklarande anmärkningarna till HS gällande nr 9027 där det anges att numret inte omfattar ”hydrometrar, termometrar, hygrometrar och liknande instrument enligt nummer 9025”.
37 Härav följer att kommissionen genom klassificeringen av de apparater som beskrivs i bilagan till förordning nr 314/2011 enligt undernummer 9025 19 20 i KN inte har ändrat innehållet i tullnummer 9025 19 och 9027 50. Prövningen av denna förordning leder således inte till slutsatsen att den är ogiltig.
38 För att förse den hänskjutande domstolen med ett ändamålsenligt svar ska det ändå framhållas att det finns indikationer, med hänsyn till beskrivningen av de ifrågavarande apparaterna i beslutet om hänskjutande och såsom denna beskrivning sedan återges i punkt 21 i denna dom, på att dessa apparater inte nödvändigtvis överensstämmer med de apparater som avses i förordning nr 314/2011.
39 Det ankommer på den hänskjutande domstolen att bedöma överensstämmelsen mellan de termiska kameror för infraröd strålning som Raytek och Fluke importerar och de apparater som beskrivs i förordning nr 314/2011, och i synnerhet huruvida registrering och mätning av infraröd strålning på ytan av ett objekt samt återgivning av en bild som illustrerar strålningens fördelning kan utgöra en funktion som omfattas av nr 9027 i KN, då bearbetning av optisk strålning, såsom infraröd strålning, går utöver ett enkelt uppmätande av temperaturen.
40 I det fallet ska det även beaktas att de ifrågavarande apparaterna i det nationella målet, såsom sökandena i det målet har medgett, som ytterligare funktion kan ha att mäta temperaturer och av den anledningen kan användas som termometrar.
41 I enlighet med anmärkning 3 till avdelning XVI i KN, vilken enligt den allmänna bestämmelsen 1 till KN utgör en bindande regel för klassificering av varor, ska dessa apparater i egenskap av maskiner som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter klassificeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften.
42 Den ställda frågan ska således besvaras enligt följande. Vid prövningen av frågan har det inte framkommit några omständigheter som påverkar giltigheten av förordning nr 314/2011.
Rättegångskostnader
43 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (femte avdelningen) följande:
Vid prövningen av frågan har det inte framkommit några omständigheter som påverkar giltigheten av kommissionens förordning (EU) nr 314/2011 av den 30 mars 2011 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen.
Underskrifter