Language of document : ECLI:EU:T:2013:308

Mål T‑93/11

Stichting Corporate Europe Observatory

mot

Europeiska kommissionen

”Tillgång till handlingar – Förordning (EG) nr 1049/2001 – Handlingar avseende de förhandlingar som förts mellan Europeiska unionen och Republiken Indien i syfte att ingå ett frihandelsavtal – Avslag på ansökan om tillgång till handlingar – Undantag avseende skyddet för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser – Handlingar som har blivit offentliga – Avstående från att ställa upp en begränsning för spridningen av handlingarna”

Sammanfattning – Tribunalens dom (åttonde avdelningen) av den 7 juni 2013

1.      Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/21001 – Handlingar som har blivit offentliga – Begrepp

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artiklarna 4, 9, 10 samt artikel 12.1 och 12.2; rådets beslut 98/552, artikel 3, och 1999/468)

2.      Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/21001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Känsliga handlingar – Begrepp

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artiklarna 4.1 a och 9.1)

3.      Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/21001 – En institutions underlåtenhet att besvara en ansökan om tillgång – Verkningar – Underförstått avstående från att ställa upp en begränsning av spridningen av de handlingar som avses med en sådan ansökan – Föreligger inte

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 8.3)

4.      Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Institutionernas befogenhet att reglera sin interna arbetsordning – Kommissionens vademecum om tillgång till handlingar – Endast en tjänsteinstruktion som saknar extern verkan

5.      Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/21001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Tvingande undantag – Beaktande av att sökanden har ett särskilt intresse – Omfattas inte

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.1 a)

1.      Inom ramen för ett samrådsförfarande som är tvingande enligt artikel 3 i beslut 98/552 om kommissionens genomförande av insatser avseende gemenskapens strategi för marknadstillträde innebär inrättandet av arbetsgrupper för prövningen av särskilda frågor, beslut att låta utomstående personer ingå som sakkunniga och upprättandet av protokoll eller redovisningar från de sammanträden som den rådgivande kommittén och nämnda grupper för marknadstillträde haft att det är nödvändigt för kommissionen att upprätta och sända handlingar till dess medlemmar samt till de branschorganisationer och företag som agerar i egenskap av sakkunniga. Detta gör det möjligt att betrakta dessa handlingar som interna handlingar i den mening som avses i artikel 4.3 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

Om mottagarna av de handlingar som begärs av en person som har upprättat en ansökan om tillgång till handlingar i den mening som avses i nämnda förordning utgörs av medlemsstater, branschorganisationer och företag som – i egenskap av sakkunniga för de två sistnämnda enheterna – medverkar i arbetena inom den rådgivande kommittén och dess arbetsgrupper för marknadstillträde i ett tredje land och arbetena äger rum i samband med sammanträden som inte är öppna för allmänheten, är deltagandet i detta förfarande för att biträda kommissionen ett förutbestämt åtskillnadskriterium som, om det är uppfyllt, avgör en persons ställning som mottagare av de begärda handlingarna. Handlingarna översänds inte som allmänna upplysningar, utan som ett led i ett avgränsat tekniskt utbyte i det enda syftet att göra det möjligt för samtliga deltagare att fullgöra sitt uppdrag som rådgivare till kommissionen. En sådan spridning av handlingarna som företas av kommissionen kan inte anses vara avsedd och ägnad att ge allmänheten – det vill säga en obestämd, allmänt och abstrakt angiven personkrets – kännedom om dem. De presumtiva mottagarna av de begärda handlingarna, nämligen medlemmarna i de branschorganisationer som medverkar i arbetena inom den rådgivande kommittén och dess arbetsgrupper för marknadstillträde, kan inte heller likställas med allmänheten. Nämnda medlemmar företräder även en särskild personkrets som fastställts på grundval av ett förutbestämt kriterium, i detta fall tillhörigheten till en branschorganisation vars sakkunskap efterfrågas i ett förfarande för att biträda kommissionen, i syfte att lägga fast en strategi för marknadstillträde i ett tredje land.

Det är dessutom så att formuleringarna om ”direkt” tillgång till handlingar eller om en handlings karaktär av ”lätt tillgänglig”, som används i artiklarna 10 och 12.1 i förordning nr 1049/2001 och som kännetecknar situationer där rätten till tillgång för ”allmänheten” på ett aktivt sätt säkerställs av institutionerna, inte täcker ett selektivt tillvägagångssätt som kommissionen antagit beträffande översändandet av handlingarna.

(se punkterna 31–33, 35–37, 39, 40 och 42–44)

2.      Även om klassificeringen som känslig handling medför att handlingen ska behandlas på ett särskilt sätt, är den inte i sig tillräcklig för att motivera ett avslagsbeslut enligt artikel 4.1 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. När det ansöks om tillgång till en sådan handling ska den skada som orsakas av dess utlämnande bedömas som för vilken annan handling som helst, nämligen i princip på grundval av en konkret prövning av dess innehåll. På motsvarande sätt gäller att den omständigheten att någon av de beteckningar som avses i artikel 9.1 i nämnda förordning inte förekommer på de begärda handlingarna inte är tillräcklig för att utesluta tillämpningen av de undantag som föreskrivs i artikel 4 i förordningen. Det skulle annars riskera att bestämmelsen förlorade sin ändamålsenliga verkan och att de intressen som den ska skydda undergrävdes.

(se punkterna 52 och 53)

3.      En institutions underlåtenhet att vidta en åtgärd kan i princip endast medföra rättsverkningar om detta uttryckligen föreskrivs i unionsrätten. I fråga om tillgång till handlingar gäller att avsaknaden av besked från en institution endast beaktas i artikel 8.3 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, som rör behandling av bekräftande ansökningar. Även om det inte av det förhållandet att kommissionens inte har vidtagit någon åtgärd går att dra slutsatsen att detta innebär att institutionen underförstått avstått från att ställa upp en begränsning av spridningen av de begärda handlingarna, förhåller det sig på annat sätt för det fall att institutionen uttryckligen skulle ha ställt upp en sådan begränsning. Ett tillstånd för översändande kan i detta hänseende inte kvalificeras som ett underförstått avstående från att ställa upp en begränsning av spridningen av en skrivelse eller av uppgifter i denna. Endast ett konstaterande om att så var fallet skulle ha gjort det möjligt att anse att den aktuella handlingen faktiskt hade blivit offentlig och att den följaktligen var tillgänglig för alla intresserade personer eller företag.

(se punkterna 57, 58, 60 och 63)

4.      Se domen.

(se punkterna 72, 73 och 75–77)

5.      Se domen.

(se punkt 85)