Talan väckt den 24 december 2023 – ID Parti mot Myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser
(Mål T-1189/23)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Identité et Démocratie Parti (ID Parti) (ombud: advokaten F.-P. Vos)
Svarande: Myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
fastställa att artikel 6 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 är rättsstridig,
följaktligen, ogiltigförklara det urvalsbeslut som meddelades av direktören för myndigheten den 26 juli 2021,
ogiltigförklara beslutet av myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, vilket meddelades den 25 oktober 2023 och delgavs den 26 oktober 2023, om att ålägga Identité et Démocratie Parti en ekonomisk sanktion enligt artikel 27.2 a vi i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014,
förplikta svaranden att till sökanden betala ett belopp på 55 000 euro som ersättning för den skada som orsakats, och
förplikta svaranden att till sökanden betala ett belopp på 3000 euro, med stöd av artikel 87 och följande artiklar i tribunalens rättegångsregler.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden elva grunder.
Första grunden: Bristande motivering. Beslutet är behäftat med motstridiga skäl i det att myndigheten gör gällande att information borde ha delgivits myndigheten och samtidigt understryker att samma information faktiskt lämnades till den, vilket innebär en bristande motivering.
Andra grunden: Åsidosättande av rätten att höras. Förfarandet är inte kontradiktoriskt, eftersom sökanden inte har fått framföra sina argument muntligen under en formell förhandling.
Tredje grunden: Invändning om rättsstridighet avseende artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser vad gäller förfarandet för utnämning av direktören för myndigheten, samt åsidosättande av principen om opartiskhet och principen om god förvaltningssed.
Fjärde grunden: Åsidosättande av reglerna för utredningsförfarandet. Inledandet av utredningsförfarandet, vilket utmynnade i antagandet av det omtvistade beslutet, gjordes utan objektivt och giltigt syfte och utan att bestämmelserna i artikel 4 i ovannämnda förordning beaktades, eftersom myndigheten faktiskt hade den information som den ansåg saknades.
Femte grunden: Sammanblandning av befogenheter. Den myndighet som inledde disciplinförfarandet (svaranden) var även dömande myndighet, trots att dessa funktioner ska vara åtskilda, vilket garanteras enligt artikel 6 i Europakonventionen och artiklarna 41 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Sjätte grunden: Uppenbart felaktig bedömning och ojämlik behandling. Myndigheten gjorde en uppenbart felaktig bedömning, eftersom den information som myndigheten väntade på verkligen överlämnades till den, och även om man antar att denna information inte var tillräcklig har varken myndigheten eller tredje part lidit någon skada som skulle motivera en sanktion.
Sjunde grunden: Åsidosättande av principen om icke-diskriminering. Det överklagade beslutet medför på grund av sin stränghet diskriminering, eftersom de andra europeiska politiska partierna, vilka för egen del begår bevisade överträdelser av de krav som föreskrivs i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, är föremål för en mycket mer flexibel kontroll av myndigheten.
Åttonde grunden: Maktmissbruk. Genom att anta det överklagade beslutet eftersträvade myndigheten ett annat syfte än det för vilket den tilldelats befogenheter genom förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, i förevarande fall genom att eftersträva ett diskriminerande syfte.
Nionde grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen. Genom beslutet åsidosätts med nödvändighet proportionalitetsprincipen, eftersom den ålagda sanktionen helt saknar samband med den påstådda överträdelsen av reglerna i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.
Tionde grunden: Åsidosättande av yttrandefriheten och föreningsfriheten. Det överklagade beslutet innebär ett åsidosättande av yttrandefriheten enligt artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, samt av föreningsfriheten enligt artikel 12 i samma stadga, eftersom sökanden i beslutet kritiseras för att ha försett allmänheten med information som den anser vara falsk, vilket uteslutande faller inom ramen för dess interna organisation.
Elfte grunden: Åsidosättande av principen om laglighet i fråga om brott och straff. I artikel 27.2 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 föreskrivs inte någon påföljd för en eventuell handling som har till följd att lura allmänheten, vilket innebär att myndigheten har åsidosatt principen om laglighet i fråga om brott och straff genom att ålägga sökanden en sådan sanktion.
____________