Överklagande ingett den 13 december 2023 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 4 oktober 2023 i mål T-444/22, HB mot kommissionen
(Mål C-770/23 P)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Ilkova, L. André och J. Estrada de Solà)
Övrig part i målet: HB
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
helt eller delvis ogiltigförklara avgörandet i domslutet i den överklagade domen,
slutligt avgöra tvisten i enlighet med artikel 61 i domstolens stadga och ogilla den talan om ogiltigförklaring av kvittningsbeslutet som väckts av sökanden i första instans, och
förplikta HB att ersätta rättegångskostnaderna i målet vid domstolen och i målet vid tribunalen.
Grunder och huvudargument
Kommissionen åberopar till stöd för sitt överklagande två grunder:
Som första grund gör kommissionen gällande att tribunalen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid prövningen av huruvida fordringen är säker, likvid och förfallen till betalning enligt förordning (EU, Euratom) 2018/1046.1 Denna första grund består av två delgrunder. Genom den första delgrunden kritiseras tribunalen för att ha gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att likställa prövningen av huruvida fordringen är säker, likvid och förfallen till betalning med prövningen av huruvida fordringen föreligger. Genom den andra delgrunden gör kommissionen gällande att tribunalen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den fann att bestridandet utgör en omständighet som ska beaktas vid bedömningen av om fordringen är säker, likvid och förfallen till betalning.
Som andra grund gör kommissionen gällande att tribunalen gjort en felaktig bedömning av vilken domstol som är behörig att pröva huruvida en kvittning är lagenlig och att tribunalen felaktigt funnit att kommissionen saknade behörighet att företa kvittning i det förevarande fallet. Denna andra grund består likaså av två delgrunder. Som första delgrund gör kommissionen gällande att tribunalen gjort en felaktig rättstillämpning när den fann att den enligt avtalet behöriga domstolen var behörig att bedöma huruvida fordringen är säker, likvid och förfallen till betalning, trots att denna fråga omfattas av unionsdomstolens behörighet eftersom det är denna som ska pröva lagenligheten. Som andra delgrund gör kommissionen gällande att tribunalen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att anse att de slutsatser som följer av domstolens dom i mål C-584/17 P är tillämpliga i förevarande fall och genom att härav sluta sig till att kommissionen inte hade befogenhet att anta det omtvistade beslutet.
____________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 2018, s. 1).