Överklagande ingett den 29 mars 2021 av Giacomo Santini m.fl. av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 10 februari 2021 i de förenade målen T-345/19, T-346/19, T-364/19 -T-366/19, T-372/19 -T-375/19, T-385/19, Santini m.fl. mot parlamentet
(Mål C-198/21 P)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Giacomo Santini, Marco Cellai, Domenico Ceravolo, Natalino Gatti, Antonio Mazzone, Luigi Moretti, Gabriele Sboarina, Lina Wuhrer, Patrizia Capraro, Luciana Meneghini (ombud: M. Paniz, avvocato)
Övrig part i målet: Europaparlamentet
Klagandenas yrkanden
Klagandena yrkar att domstolen ska
upphäva den överklagade domen på grund av felaktig rättstillämpning avseende de allmänna rättsprinciperna om rättssäkerhet, skydd för berättigade förväntningar och proportionalitet samt de rättigheter som tillerkänns genom stadgan avseende omotiverat och oproportionerligt åsidosättande av rätten till egendom. Vidare genom det felaktiga konstaterandet att de angripna besluten rättsenligt kunde grundas på bilaga III till bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter och felaktig kvalificering av dessa åtgärder som ordinära administrativa åtgärder som kan delegeras till enhetschefen. Slutligen allvarliga oriktigheter, ofullständigheter och felaktigt resonemang avseende åsidosättande av motiveringsskyldigheten,
ogiltigförklara samtliga rättsakter, meddelanden och/eller beslut ifråga,
förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna i första instans och avseende överklagandet.
Grunder och huvudargument
Klagandena anför sex grunder för överklagandet.
1. Första grunden: Felaktig rättstillämpning och missuppfattning av de faktiska omständigheterna när tribunalen slog fast att det aktuella beslutet endast påverkade pensionens belopp och inte rätten till pension och att det däri felaktigt fastställs att beslutet är förenligt med de allmänna principerna i unionsrätten och med stadgan. Klagandena påstår att den överklagade domen är rättsstridig på grund av att den blandat ihop rätten till pension med pensionsbeloppet, och således uteslutit tillämpningen av principen att rätten till pension inte kan förändras, trots att denna princip är tillämplig. Vidare på grund av att det däri felaktigt inte anges att åtgärderna avseende klagandenas livränta inte innebar en enkel minskning av pensionsbeloppet utan en fullständig och förändring av systemet vilken med retroaktiv effekt och varaktigt påverkade rätten till livränta, vilken redan hade erhållits långt tidigare och som ingick i klagandenas tillgångar. Slutligen beaktades inte i domen att parlamentet inte kontrollerat huruvida de aktuella rättsakterna var förenliga med unionsrätten och ingen motivering gavs härvidlag.
2. Andra grunden: Felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel 75 i tillämpningsbestämmelserna, artikel 28 i ledamotsstadgan, bilagorna I, II och III till bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter. Åsidosättande av rätten till pension, allmänna rättsprinciper och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Klagandena hävdar att den överklagade domen är rättsstridig då den innebar en felaktig tolkning av referensnormerna genom att bilaga III till bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter tillmäts bevarad giltighet och verkan trots att den uttryckligen upphävts och i avsaknad av en uttrycklig bestämmelse att den ska äga fortsatt giltighet. Vidare fann tribunalen i den överklagade domen rättsstridigt att rätten till pension hade ändrats utöver räckvidden av artikel 2 i bilaga III, vilket strider mot allmänna unionsrättsliga principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna.
3. Tredje grunden: Felaktig rättstillämpning och/eller missuppfattning av de faktiska omständigheterna när det slogs fast att det omtvistade beslutet är förenligt med allmänna unionsrättsliga principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna, principen om skydd för berättigade förväntningar, proportionalitetsprincipen, likhetsprincipen och principen om rätten till egendom. Klagandena hävdar att den överklagade domen är rättsstridig då tribunalen genom att inte beakta de särskilda omständigheterna i målet och en felaktig tolkning av referensnormerna, därigenom fann att de aktuella besluten var förenliga med allmänna unionsrättsliga principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna. I den överklagade domen beaktades inte heller bevisningen, inbegripet skriftlig bevisning, som visade de många tillfällen klagandena hade försäkrats att deras rättigheter skulle förbli orörda. Vidare togs i den överklagade domen inte hänsyn till att de omtvistade besluten inte innehöll någon motivering och att de ledde till uppenbart oproportionerliga och orättfärdiga följder.
4. Fjärde grunden: Felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artiklarna 74 och 75 i tillämpningsbestämmelserna och bilaga III till bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter. Klagandena påstår att den överklagade domen är rättsstridig eftersom det felaktigt slogs fast att det omtvistade beslutet rättsenligt kunde grundas på bilaga III till bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter, när denna bilaga inte längre var ikraft, då den hade upphävts.
5. Femte grunden: Felaktig rättstillämpning vid prövningen av huruvida det förekommit procedurfel. Behörighet. Klagandena hävdar att den överklagade domen är rättsstridig då det däri slogs fast att chefen för avdelningen för ledamöternas löner och sociala förmåner hade behörighet att fatta de omtvistade besluten trots att dessa inte kunde delegeras, då de omfattades av Europaparlamentets presidiums behörighet.
6. Sjätte grunden: Felaktig rättstillämpning vid prövningen av huruvida det förekommit procedurfel. Motivering. Klagandena hävdar att den överklagade domen är rättsstridig då det felaktigt slogs fast att det förelåg en adekvat motivering, då det i själva verket inte fanns någon adekvat motivering. I domen beaktades inte heller att Europaparlamentet var skyldigt att genomföra en konformitetskontroll, åtföljd av tillräcklig motivering, medan en sådan kontroll och motiverings saknades. I domen hänvisades dessutom till artikel 7.1 i beslut nr 14/2018 som garanti, medan denna bestämmelse inte längre var gällande, då den upphävts av deputeradekammaren genom dom nr 2/2020, vilken redan lagts till handlingarna.
____________