Överklagande ingett den 17 februari 2014 av Europeiska kommissionen av den dom som personaldomstolen meddelade den 11 december 2013 i mål F-130/11, Verile och Gjergji mot kommissionen

(Mål T-104/14 P )

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Currall, D. Martin och G. Gattinara)

Övriga parter i målet: Marco Verile (Cadrezzate, Italien) och Anduela Gjergji (Bryssel, Belgien)

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

upphäva den dom som personaldomstolen meddelade den 11 december 2013 i mål F-130/11, Verile och Gjergji mot kommissionen,

förordna att vardera parterna ska bära sina rättegångskostnader i tribunalen,

förplikta Marco Verile och Anduela Gjergji att ersätta rättegångskostnaderna i personaldomstolen

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klagandena fyra grunder.

Första grunden: Personaldomstolen har åsidosatt begreppet rättsakt som går någon emot

Personaldomstolen fann att talan kunde tas upp till sakprövning genom att som rättsakt som går någon emot kvalificera det förslag om antalet pensionsgrundande tjänsteår som skulle tas i beaktande i samband med överföring av deras pensionsrättigheter enligt artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna (avser punkterna 37–55 i den överklagade domen).

Andra grunden: Personaldomstolen har rättsstridigt på eget initiativ tagit upp en invändning om rättsstridighet avseende de allmänna genomförandebestämmelser om överföring av pensionsrättigheter som antogs år 2011.

Kommissionen gör gällande att denna grund inte har åberopats uttryckligen av sökandena i första instans och att den inte heller varit föremål för ett kontradiktoriskt förfarande (avser punkterna 72 och 73 i den överklagade domen).

Tredje grunden: Personaldomstolen har tolkat artikel 11 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna och bestämmelserna om överföring av pensionsrättigheter fel

Kommissionen gör gällande att personaldomstolen – genom att anse att begreppet uppräknat kapitalvärde i artikel 11.2 är skilt från begreppet försäkringsteknisk motsvarighet i artikel 11.1 och som definieras i artikel 8 – enbart har gjort en bokstavstolkning för att komma fram till en slutsats som kan medföra stora skillnader i behandlingen mellan tjänstemän som har ansökt om en överföring ”in” av sina pensionsrättigheter och tjänstemän som har ansökt om en överföring ”out”. Kommissionen hävdar att personaldomstolens tolkning är oförenlig med kraven på finansiell balans i Europeiska unionens pensionssystem och med äganderätten för de tjänstemän som har ansökt om en överföring ”in” (avser punkterna 74–98, 106, 109 och 110 i den överklagade domen).

Fjärde grunden: Personaldomstolens rättstillämpning är felaktig

Personaldomstolens rättstillämpning var felaktig när den fann att sökandenas rättigheter redan var ”fullständigt förvärvade” när de nya allmänna genomförandebestämmelser om överföring av pensionsrättigheter, vilka antogs år 2011, trädde ikraft, eftersom det endast är det slutliga beräkningsbeslutet som de överförda pensionsrättigheterna fastställs (avser punkterna 99–108 i den överklagade domen).