Language of document : ECLI:EU:T:2016:152

Mål T‑103/14

Frucona Košice a.s.

mot

Europeiska kommissionen

”Statligt stöd – Punktskatter – Partiell avskrivning av en skatteskuld inom ramen för ett ackord – Beslut i vilket stödet förklaras vara oförenligt med den inre marknaden och enligt vilket stödet ska återbetalas – Rätten till försvar – De berörda parternas processuella rättigheter – Kriteriet privat borgenär – Bevisbörda”

Sammanfattning – Tribunalens dom (andra avdelningen) av den 16 mars 2016

1.      Stöd som ges av medlemsstaterna – Kommissionens undersökning – Administrativt förfarande – Kommissionens skyldighet att bereda berörda parter tillfälle att yttra sig – Berörda parter omfattas inte av rätten till försvar – Rätt för stödmottagaren att på ett rimligt sätt delta i förfarandet

(Artikel 108.2 FEUF)

2.      Institutionernas rättsakter - Återkallande – Rättsstridiga rättsakter - Beslut varigenom statligt stöd förklarats oförenligt med den inre marknaden – Nytt beslut har antagits – Skyldighet att återuppta det formella granskningsförfarandet – Föreligger inte – Återupptagande av förfarandet vid det skede då rättsstridigheten inträffade

(Artikel 108.2 FEUF)

3.      Stöd som ges av medlemsstaterna – Administrativt förfarande – Skyldighet att låta mottagaren av statliga medel yttra sig över kommissionens rättsliga bedömning – Föreligger inte

(Artikel 108 FEUF)

4.      Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter – Åsidosättande av rätten till försvar – Rättsstridighet som till sin natur är subjektiv – Kan endast åberopas av den berörda medlemsstaten

(Artikel 263 FEUF)

5.      Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter – Rättens prövning ex officio – Räckvidd – Samtliga grunder som avser den angripna rättsaktens materiella laglighet avvisas

(Artikel 263 FEUF)

6.      Stöd som ges av medlemsstaterna – Begrepp – Ingripande som minskar de kostnader som belastar ett företag – Omfattas

(Artikel 107.1 FEUF)

7.      Stöd som ges av medlemsstaterna – Begrepp – Myndigheter efterskänker skulder till ett företag i svårigheter – Företag som ska genomgå ett ackordsförfarande – Tillämpning av kriteriet privat borgenär – Val bland flera förfaranden – Kommissionens bedömningskriterier för dessa förfaranden, däribland deras varaktighet – Kommissionens bevisbörda

(Artikel 107.1 FEUF)

8.      Stöd som ges av medlemsstaterna – Begrepp – Bedömning enligt kriteriet privat borgenär – Tillämplighet av kriteriet privat borgenär – Stat som agerat i annan egenskap än som offentlig myndighet

(Artikel 107.1 FEUF)

9.      Stöd som ges av medlemsstaterna – Begrepp – Bedömning enligt kriteriet privat borgenär – Bedömning med beaktande av samtliga relevanta omständigheter avseende den omtvistade transaktionen – Möjlighet såväl för en medlemsstat som för en stödmottagare att åberopa kriteriet privat borgenär – Bevisbörda

(Artikel 107.1 FEUF)

10.    Talan om ogiltigförklaring – Unionsdomstolens behörighet – Motivering till en institutions beslut ersätts – Otillåtet

(Artiklarna 263 FEUF och 264 FEUF)

11.    Stöd som ges av medlemsstaterna – Administrativt förfarande – Kommissionens skyldigheter – Omsorgsfull och opartisk granskning – Beaktande av de mest kompletta och tillförlitliga uppgifterna

(Artikel 108.2 FEUF)

12.    Stöd som ges av medlemsstaterna – Kommissionens beslut – Bedömning av lagenligheten utifrån de uppgifter som var tillgängliga när beslutet fattades

(Artikel 108.2 FEUF)

13.    Stöd som ges av medlemsstaterna – Kommissionens undersökning – Kriteriet privat borgenär – Komplicerad ekonomisk bedömning – Domstolsprövning – Gränser

(Artikel 107.1 FEUF)

14.    Stöd som ges av medlemsstaterna – Kommissionens undersökning – Möjlighet för kommissionen att anlita externa experter

(Artikel 107.1 FEUF)

15.    Stöd som ges av medlemsstaterna – Begrepp – Bedömning enligt kriteriet privat borgenär – Tillämpligt oberoende av den form under vilken fördelen beviljats – Kriterium avseende ekonomisk rationalitet är avgörande för en privat borgenär till den aktuella åtgärden

(Artikel 107.1 FEUF)

1.      Se domen.

(se punkterna 52, 56, 69 och 77)

2.      Se domen.

(se punkterna 61 och 64)

3.      Se domen.

(se punkt 70)

4.      Se domen.

(se punkterna 81 och 82)

5.      Se domen.

(se punkterna 84 och 85)

6.      Se domen.

(se punkterna 91 och 92)

7.      När en offentlig borgenär beviljar nedsättning av en fordran som den har på ett företag utgör detta statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF om det är uppenbart att det berörda företaget, med hänsyn till omfattningen av den ekonomiska förmånen, inte skulle ha erhållit motsvarande betalningslättnader av en privat borgenär som dels befann sig i en situation som ligger så nära som möjligt den situation som den offentlige borgenären befinner sig i, dels försöker få betalt för de fordringar som borgenären har hos en gäldenär med finansiella svårigheter. Denna bedömning ska i princip ske med tillämpning av kriteriet privat borgenär. Detta kriterium – då det är tillämpligt – återfinns bland de omständigheter som kommissionen ska beakta vid prövningen av om det är fråga om ett sådant stöd. Det ankommer följaktligen på kommissionen att göra en helhetsbedömning, varvid den ska beakta alla de relevanta omständigheter i det aktuella fallet som gör det möjligt för kommissionen att avgöra om det är uppenbart att det berörda företaget inte skulle ha erhållit betalningslättnader av en sådan privat borgenär. I detta avseende ska som relevanta uppgifter anses vara alla uppgifter som på ett icke försumbart sätt kan påverka beslutsförfarandet hos en normalt försiktig och noggrann privat borgenär som befinner sig i en situation som ligger så nära som möjligt den situation som den offentliga borgenären befinner sig i och som försöker få betalt för de fordringar som borgenären har hos en gäldenär med finansiella svårigheter.

I fall då en normalt försiktig och noggrann privat borgenär, som befinner sig i en situation som ligger så nära som möjligt den situation som lokala skattemyndigheten befinner sig i, har att välja mellan flera förfaranden för att få betalt för sina fordringar måste den bedöma för- och nackdelarna med respektive förfarande för att hitta det mest fördelaktiga alternativet. Denna beslutsprocess påverkas av en rad faktorer, såsom om borgenären har panträtt i fast egendom, har förmånsrätt eller oprioriterade fordringar, dess eventuella säkerheter och deras omfattning, dess bedömning av företagets chans att återhämta sig och vad som skulle komma den till godo om företaget gick i konkurs, liksom riskerna att dennes förluster skulle öka ytterligare. Den tid som förfarandena tar i anspråk och med vilken återbetalningen av skulderna skjuts upp, skulle också skulle kunna påverka – för det fall förfarandena drar ut på tiden – bland annat skuldernas värde.

Av detta följer att kommissionen i ett dylikt fall ska fastställa huruvida det, mot bakgrund av dessa faktorer, är uppenbart att en sådan privat borgenär som försöker få betalt för de fordringar som den har hos en gäldenär inte skulle ha godtagit ackordsförslaget, och, utifrån en privat borgenärs intressen, måste kommissionen bedöma för- och nackdelarna med respektive förfarande, och bevisbördan för att villkoren för tillämpningen av kriteriet privat borgenär är uppfyllda åligger kommissionen.

(se punkterna 93, 94, 131–139, 269 och 280)

8.      Se domen.

(se punkterna 94–96)

9.      På området för statligt stöd gäller att om en medlemsstat under det administrativa förfarandet åberopar kriteriet privat borgenär, är det således denna medlemsstat som – om tvivel därom råder – entydigt ska visa, med stöd av objektiva och kontrollerbara omständigheter, att åtgärden vidtagits av staten i dess egenskap av marknadsaktör. Om den berörda medlemsstaten inför kommissionen gör gällande omständigheter av erforderligt slag, ankommer det på kommissionen att göra en helhetsbedömning. Utöver de omständigheter som åberopats av medlemsstaten, ska kommissionen vid denna helhetsbedömning beakta alla andra relevanta omständigheter som gör det möjligt för kommissionen att avgöra om den aktuella åtgärden har vidtagits av medlemsstaten i dess egenskap av marknadsaktör eller i dess egenskap av myndighetsutövare.

Härav följer emellertid inte att kommissionen, när den berörda medlemsstaten inte åberopar kriteriet privat borgenär och anser att den aktuella åtgärden utgör ett statligt stöd, enbart av detta skäl kan underlåta att pröva detta kriterium eller betrakta det som otillämpligt.

Kriteriet privat borgenär kan dessutom åberopas av stödmottagaren för att påvisa att åtgärden i fråga inte utgör stöd, då kriteriet varken utgör ett undantag som endast ska tillämpas då så begärs av en medlemsstat eller är förbehållet enbart den berörda medlemsstaten. Liksom medlemsstaten som åberopar detta kriterium, måste stödmottagaren, när denna åberopar det, i tveksamma fall på ett entydigt sätt, med objektiva och verifierbara bevis, styrka att den vidtagna åtgärden följer av nämnda medlemsstats ställning som privat marknadsaktör.

Då en stödmottagare åberopat nämnda kriterium och lagt fram handlingar i detta hänseende, ankommer det på kommissionen att kontrollera att dessa handlingar uppfyller kraven som uppställs i unionsrätten och, om så är fallet, att göra en global bedömning med beaktande, utöver de uppgifter som lämnats, av alla andra för målet relevanta omständigheter som gör det möjligt att fastställa huruvida den aktuella åtgärden omfattades av den aktuella medlemsstatens egenskap av privat marknadsaktör eller av myndighet i den aktuella medlemsstaten.

(se punkterna 97, 98, 108–112, 115 och 118)

10.    Se domen.

(se punkterna 105 och 106)

11.    Se domen.

(se punkt 141)

12.    Se domen.

(se punkt 142)

13.    Se domen.

(se punkterna 144–147 och 270)

14.    Se domen.

(se punkterna 172 och 177)

15.    På området för statligt stöd är tillämpligheten av kriteriet privat borgenär inte beroende av den form under vilken fördelen har beviljats, utan av kvalificeringen av den åtgärd som en privat aktör har vidtagit. Det är i detta hänseende avgörande huruvida den aktuella åtgärden uppfyller ett kriterium avseende ekonomisk rationalitet, så att en privat borgenär, som avser maximera sina chanser att indriva sin fordran eller åtminstone en så stor del som möjligt av denna fordran, även skulle kunna acceptera en sådan åtgärd.

Under sådana omständigheter kan enbart den omständigheten att skatteindrivningsförfarandet inte är tillgängligt för en privat borgenär som söker driva in sin fordran inte hindra en bedömning av kriteriet privat borgenär vid en jämförelse av detta förfarande med ackordsförfarandet. Denna omständighet hindrar nämligen inte en kontroll av den ekonomiska rationaliteten i det beslut som det lokala skattemyndigheten fattat om att låta ett företag genomgå ett ackordsförfarandet som medför att en skatteskuld som företaget har gentemot denna myndighet avskrivs.

(se punkterna 251 och 253)