Language of document : ECLI:EU:T:2017:102

Förenade målen T14/14 och T87/14

Islamic Republic of Iran Shipping Lines m.fl.

mot

Europeiska unionens råd

”Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra spridning av kärnmaterial – Frysning av tillgångar – Invändning om rättsstridighet – Rättslig grund – Maktmissbruk – Rätten till försvar – Berättade förväntningar – Rättssäkerhet – Ne bis in idem – Rättskraft – Proportionalitet – Uppenbart oriktig bedömning – Grundläggande rättigheter”

Sammanfattning – Tribunalens dom (första avdelningen) av den 17 februari 2017

1.      Domstolsförfarande – Rättegångshinder som inte kan avhjälpas – Rättens prövning ex officio

(Tribunalens rättegångsregler, artikel 129)

2.      Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Beslut om frysning av tillgångar – Domstolsprövning av lagenligheten – Räckvidd – Artikel 1.2 i beslut 2013/497 – Omfattas inte

(Artikel 29 FEU; artiklarna 256.1, FEUF, 263 fjärde stycket FEUF och 275 andra stycket FEUF; rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 20.1, b, och 2013/497/Gusp, artikel 1.2)

3.      Domstolsförfarande – Åberopande av nya grunder under rättegången – Grund som åberopats för första gången i samband med repliken – Avvisning

(Tribunalens rättegångsregler, artikel 84.1)

4.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Förordningar som rådet antagit inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetpolitiken och i vilka det föreskrivs restriktiva åtgärder mot Iran – Rättsakter som inte medför genomförandeåtgärder i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF – Villkoret direkt och personligen berörd ej uppfyllt – Avvisning

(Artiklarna 256.1 FEUF och 263 fjärde stycket FEUF; rådets förordningar nr 267/2012, artikel 23.2 e, och nr 971/2013, artikel 1 c)

5.      Invändning om rättsstridighet – Räckvidd – Rättsakter mot vilka invändning om rättsstridighet kan göras – Rättsakt av allmän karaktär som ligger till grund för det angripna beslutet – Nödvändigt att det finns ett rättsligt samband mellan den angripna rättsakten och den omtvistade rättsakten av allmän karaktär

(Artiklarna 263 FEUF och 277 FEUF)

6.      Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i eller ger stöd till spridning av kärnmaterial – Förbud mot förvärv av vapen och tillhörande materiel från Iran – Tillåtet – Åsidosättande av proportionalitetsprincipen – Föreligger inte

(Rådets beslut 2010/413/Gusp och 2013/497/Gusp; rådets förordningar nr 267/2012 och nr 971/2013)

7.      Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar för enheter som innehas eller kontrolleras av en enhet beträffande vilken det har fastställts att den deltar i spridning av kärnmaterial – Inskränkning av rätten till egendom och rätten att fritt bedriva ekonomisk verksamhet – Åsidosättande av proportionalitetsprincipen – Föreligger inte

(Rådets förordning nr 423/2007, artikel 7.2 a, b och d)

8.      Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i eller ger stöd till spridning av kärnmaterial – Rättsakter om införande av restriktiva åtgärder enligt vilka åtgärderna ska tillämpas på enheter som innehas eller kontrolleras av en enhet vars tillgångar ska frysas – Ogiltigförklaring av de restriktiva åtgärderna mot sistnämnda enhet på grund av att de allmänna kriterierna för upptagande i förteckningen inte har iakttagits – Unionsdomstolens möjlighet att skjuta upp rättsverkningarna av ogiltigförklaringen för att göra det möjligt att avhjälpa de konstaterade bristerna

(Rådets beslut 2010/413/Gusp och 2013/497/Gusp; rådets förordningar nr 267/2012 och nr 971/2013)

9.      Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Maktmissbruk – Begrepp

10.    Unionsrätt – Principer – Rätten till försvar – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i eller ger stöd till spridning av kärnmaterial – Rätt att yttra sig innan sådana åtgärder vidtas – Föreligger inte

(Artikel 29 FEU; artikel 215 FEUF; rådets beslut 2013/497/Gusp; rådets förordning nr 971/2013)

11.    Europeiska unionen – Domstolsprövning av lagenligheten av institutionernas rättsakter – Restriktiva åtgärder mot Iran – Åtgärder som vidtagits för att hindra spridning av kärnmaterial – Prövningens omfattning

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47; rådets beslut 2013/497/Gusp och 2010/413/Gusp; rådets förordningar nr 267/2012 och nr 971/2013)

12.    Domstolsförfarande – Bevis – Styrkande handlingar – Bevisvärde – Unionsdomstolens bedömning – Kriterier

(Tribunalens rättegångsregler, artikel 85)

13.    Unionsrätt – Principer – Rätten till försvar – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i eller ger stöd till spridning av kärnmaterial – Skyldighet att underrätta den berörde om nya uppgifter som är till nackdel för vederbörande – Räckvidd

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47; rådets beslut 2013/497/Gusp; rådets förordning nr 971/2013)

14.    Talan om ogiltigförklaring – Dom om ogiltigförklaring – Räckvidd – Rättskraftens absoluta verkan – Räckvidd

(Artikel 266 FEUF)

15.    Unionsrätt – Principer – Skydd för berättigade förväntningar – Villkor – Tydliga försäkringar från administrationen

16.    Unionsrätt – Principer – Rättssäkerhet – Unionens lagstiftning – Krav på klarhet och förutsebarhet

17.    Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i eller ger stöd till spridning av kärnmaterial – Typen av åtgärder – Rena säkerhetsåtgärder – Ej av straffrättslig art – Något åsidosättande av principen ne bis in idem föreligger inte

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 50)

18.    Unionsrätt – Principer – Likabehandling – Begrepp

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 20 och 21)

19.    Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i eller ger stöd till spridning av kärnmaterial – Kränkning av vederbörandes rätt till egendom och rätt till respekt för sitt goda namn och rykte – Åsidosättande av proportionalitetsprincipen – Föreligger inte

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 17; rådets beslut 2010/413/Gusp och 2013/497/Gusp; rådets förordningar nr 267/2012 och nr 971/2013)

1.      Se domen.

(se punkt 34)

2.      Se domen.

(se punkterna 37–39)

3.      Se domen.

(se punkterna 45 och 46)

4.      Se domen.

(se punkterna 48–50)

5.      Se domen.

(se punkt 55)

6.      Vad gäller domstolskontrollen av att proportionalitetsprincipen har iakttagits ska unionslagstiftaren ges ett stort utrymme för skönsmässig bedömning på områden där lagstiftaren ställs inför val av politisk, ekonomisk och social karaktär och där denne måste göra komplicerade bedömningar. Följaktligen kan en åtgärd på detta område endast förklaras ogiltig om den är uppenbart olämplig i förhållande till det mål som den behöriga institutionen eftersträvar.

Resolution 1747 (2007) av FN:s säkerhetsråd är ett led i kampen mot kärnvapenspridning och syftar till att säkerställa att Irans kärntekniska program uteslutande har fredliga syften och att förhindra att Iran utvecklar känslig teknik som kan läggas till grund för dess kärntekniska program och robotprogram.

Syftet med de restriktiva åtgärderna mot Iran är inte enbart att förhindra finansieringen av spridning av kärnmaterial i Iran, utan mer allmänt att utöva påtryckningar mot Iran för att denna stat ska upphöra med sin spridningskänsliga kärntekniska verksamhet och med att utveckla kärnvapenbärare.

Det kriterium som infördes genom beslut 2013/497, om ändring av beslut 2010/413 om restriktiva åtgärder mot Iran, och förordning nr 971/2013, om ändring av förordning nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran, som föreskriver frysning av tillgångar för personer som med åsidosättande av resolution 1747 (2007) har deltagit i leveranser, försäljning eller överföring av vapen eller tillhörande materiel, ingår i ett juridiskt sammanhang som klart avgränsas av de syften som eftersträvas med bestämmelserna om restriktiva åtgärder mot Iran.

Följaktligen ska kriteriet angående åsidosättande av resolution 1747 (2007) betraktas som lämpligt med hänsyn till syftet med beslut 2010/413 och förordning nr 267/2012 som är att bekämpa spridning av kärnmaterial och kriteriet överensstämmer således med proportionalitetsprincipen.

(se punkterna 62, 67 och 69–71)

7.      Se domen.

(se punkterna 75–77)

8.      Vad gäller unionsdomstolens ogiltigförklaring av restriktiva åtgärder som vidtagits mot vissa personer och enheter i syfte att förhindra spridning av kärnmaterial till Iran, gäller att tribunalen får fastställa en tidsfrist under vilken rättsverkningarna av ogiltigförklaringen av en rättsakt skjuts upp i syfte att ge rådet möjlighet att avhjälpa de fastställda åsidosättandena genom att, vid behov, anta nya allmänna kriterier för upptagande i förteckningen över personer eller enheter som utgör föremål för restriktiva åtgärder och nya restriktiva åtgärder, vilka syftar till att frysa den berörda enhetens tillgångar med avseende på framtiden. Antagandet av sådana nya allmänna kriterier för upptagande i förteckningen eller nya restriktiva åtgärder innebär emellertid inte att åtgärder som fastställts vara olagliga i en dom av tribunalen blir giltiga.

(se punkt 84)

9.      Se domen.

(se punkt 92)

10.    Se domen.

(se punkterna 97 och 98)

11.    Se domen.

(se punkterna 110 och 111)

12.    Se domen.

(se punkt 122)

13.    Se domen.

(se punkterna 168–172)

14.    Se domen.

(se punkterna 183–185)

15.    Se domen.

(se punkt 191)

16.    Se domen.

(se punkt 192)

17.    Se domen.

(se punkterna 197 och 198)

18.    Se domen.

(se punkt 200)

19.    Se domen.

(se punkterna 204–207)