DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(första avdelningen)

den 5 november 2013

Mål F‑63/12

Carlo De Nicola

mot

Europeiska investeringsbanken (EIB)

”Personalmål – Verkställande av en dom – Rättegångskostnader – Ersättning för rättegångskostnader – Återbetalning av det belopp som utbetalats som täckning för ersättningsgilla rättegångskostnader enligt en dom, där sökanden har förpliktats ersätta rättegångskostnaderna, till följd av att denna dom delvis har upphävts genom en annan dom”

Saken:      Talan som väckts med stöd av artikel 270 FEU, vilken är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a och genom vilken Carlo De Nicola har yrkat att tribunalen ska ogiltigförklara beslutet från Europeiska investeringsbanken (EIB) att inte återbetala det belopp som han betalat som täckning för rättegångskostnaderna enligt en dom från personaldomstolen som senare upphävts av tribunalen.

Avgörande:      Europeiska investeringsbankens beslut av den 4 och den 25 maj 2012 ogiltigförklaras. Europeiska investeringsbanken ska till Carlo De Nicola betala 6 000 euro jämte ränta från och med den 29 april 2012. Den räntesats som ska tillämpas ska beräknas på grundval av den av Europeiska centralbanken fastställda räntesatsen för huvudsakliga refinansieringstransaktioner som var tillämplig under den aktuella perioden, ökad med två procentenheter. Talan ogillas i övrigt. Europeiska investeringsbanken ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Carlo de Nicolas rättegångskostnader.

Sammanfattning

Domstolsförfarande – Rättegångskostnader – Återbetalning av det belopp som betalats som täckning för ersättningsgilla rättegångskostnader enligt en dom, där sökanden har förpliktats ersätta rättegångskostnaderna, till följd av att denna dom delvis har upphävts genom en annan dom

(Personaldomstolens rättegångsregler, artikel 115)

Det framgår av artikel 115 i personaldomstolens rättegångsregler att personaldomstolen – om tribunalen upphäver en dom eller ett beslut från personaldomstolen och återförvisar målet till sistnämnda domstol – i det avgörande varigenom den skiljer sig från målet ska besluta om rättegångskostnader som uppkommit under förfarandet dels i målet vid personaldomstolen, dels i det överklagade målet vid tribunalen.

Denna bestämmelse visar att en dom från tribunalen om upphävande av en dom eller ett beslut från personaldomstolen får till verkan att personaldomstolens fördelning av rättegångskostnaderna i denna dom eller beslut likaledes upphävs, även om det endast är fråga om ett delvist upphävande av själva domen eller beslutet.

Mot bakgrund härav borde institutionen ha bifallit sökandens yrkande om återbetalning av det belopp som han betalat som täckning för ersättningsgilla rättegångskostnader.

(se punkterna 23, 24 och 27)