Begäran om förhandsavgörande framställd av Wojskowy Sąd Okręgowy w Warszawie (Polen) den 9 november 2023 – brottmål mot R. S.
(Mål C-661/23, Jeszek1 )
Rättegångsspråk: polska
Hänskjutande domstol
Wojskowy Sąd Okręgowy w Warszawie
Parter i förfarandet vid den nationella domstolen
R. S., Prokuratura Rejonowa Warszawa-Ursynów w Warszawie
Tolkningsfrågor
Ska unionsrätten, inbegripet artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (FEU), och det värde för rättsstatsprincipen som kommer till uttryck däri, samt artikel 19.1 andra stycket FEU jämförd med artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att den utgör hinder för följande nationella bestämmelser:
a) artikel 233 ustawa z dnia 11 marca 2022 r o obronie Ojczyzny (lagen av den 11 mars 2022 om rikets försvar) i dess lydelse enligt ustawą z dnia 28 lipca 2023 r. o zmianie ustawy – Kodeks cywilny oraz niektórych innych ustaw (lagen av den 28 juli 2023 om ändring av civillagen och vissa andra lagar) (Dz.U. 2023, pos. 1615), enligt vilken en domare vid en nationell militärdomstol inte längre har rätt att kvarstå som domare vid en domstol efter det att domaren har entledigats från sin yrkesmilitärtjänstgöring (däribland på grund av att domaren har bedömts vara permanent olämplig för militärtjänstgöring), vilket även innebär att domaren inte längre har rätt att kvarstå som domare vid den domstolen och i de mål som denne tilldelats före ikraftträdandet av dessa bestämmelser,
b) artikel 13 ustawą z dnia 28 lipca 2023 r. o zmianie ustawy – Kodeks cywilny oraz niektórych innych ustaw (lagen av den 28 juli 2023 om ändring av civillagen och vissa andra lagar) (Dz.U. 2023, pos. 1615), enligt vilken en domare vid en nationell militärdomstol som har entledigats från sin yrkesmilitärtjänstgöring (under samma omständigheter som beskrivs ovan) pensioneras automatiskt den dag då de bestämmelser som avses i punkt a träder i kraft?
Har det någon betydelse för svaret på denna fråga att den bestämmelse som avses i fråga 1 b endast riktar sig mot en enskild domare (ad hominem), vilken ingår i den hänskjutande domstolens sammansättning, samtidigt som motsvarande rättighet för allmänna åklagare kvarstår – enligt vilken de får stå kvar som åklagare i militära ärenden, trots att de har entledigats från sin yrkesmilitärtjänstgöring?
Ska unionsrätten, inbegripet de bestämmelser som avses i fråga 1, tolkas så, att en domare i en nationell militärdomstol inte kan pensioneras automatiskt (under samma omständigheter som avses i fråga 1) – vilket innebär att domaren kan kvarstå som domare i den hänskjutande domstolen – och att alla statliga myndigheter, inbegripet domstolsmyndigheter, är skyldiga att möjliggöra för denne att kvarstå i sitt domarämbete på samma villkor som tidigare?
Ska unionsrätten – innefattande dels artikel 2 FEU och värdet av rättsstatsprincipen som kommer till uttryck däri, artikel 4.3 FEU och principen om lojalt samarbete som kommer till uttryck däri, artikel 19.1 andra stycket FEU, artikel 267 FEUF och principerna om effektivitet och företräde, dels artikel 2 FEU och demokratiprincipen som kommer till uttryck däri, artikel 4.2 FEU och principen om maktfördelning – tolkas så, att den nationella domstolens behörighet att skjuta upp tillämpningen av de nationella bestämmelser som är föremål för begäran om förhandsavgörande, inklusive bestämmelser i egenskap av föreskrifter, direkt härrör från unionsrätten?
Har det någon betydelse för svaret på denna fråga att det i nationell rätt inte föreskrivs någon möjlighet för en domstol som begär förhandsavgörande att skjuta upp tillämpningen av nationella bestämmelser och att det – under de omständigheter som råder i målet vid den nationella domstolen – är nödvändigt att besluta om att vidta en sådan åtgärd till dess att den hänskjutande domstolen har beaktat de delar av tolkningen av unionsrätten som framgår av svaret på förevarande begäran om förhandsavgörande?
____________
1 Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.