Mål T‑609/15

Repsol YPF, SA

mot

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

”EU-varumärke – Ogiltighetsförfarande – EU-figurmärket BASIC – De äldre nationella näringskännetecknen basic och basic AG – Relativt registreringshinder – Användning av ett kännetecken i näringsverksamhet i mer än bara lokal omfattning – Artikel 8.4 och artikel 53.1 c i förordning (EG) nr 207/2009”

Sammanfattning – Tribunalens dom (åttonde avdelningen) av den 21 september 2017

1.      EU-varumärke – Avstående, upphävande och ogiltighet – Relativa ogiltighetsgrunder – Förekomsten av en sådan äldre rättighet som avses i artikel 8.4 i förordning nr 207/2009 – Villkor – Tolkning mot bakgrund av unionsrätten – Bedömningen ska ske med beaktande av kriterier som föreskrivs i den nationella lagstiftning som gäller för det åberopade kännetecknet

(Rådets förordning nr 207/2009, artiklarna 8.4 och 53.1 c)

2.      EU-varumärke – Avstående, upphävande och ogiltighet – Relativa ogiltighetsgrunder – Förekomsten av en sådan äldre rättighet som avses i artikel 8.4 i förordning nr 207/2009 – Användning av kännetecknet i näringsverksamhet – Tidsmässigt kriterium

(Rådets förordning nr 207/2009, artiklarna 8.4 och 53.1 c)

3.      EU-varumärke – Avstående, upphävande och ogiltighet – Relativa ogiltighetsgrunder – Förekomsten av en sådan äldre rättighet som avses i artikel 8.4 i förordning nr 207/2009 – Figurmärket BASIC och firmanamnen basic och Basic AG

(Rådets förordning nr 207/2009, artiklarna 8.4 och 53.1 c)

1.      Se domen.

(se punkterna 24–27)

2.      Vad gäller det första villkoret för tillämpning av artikel 8.4 i förordning nr 207/2009 om EU-varumärken ska det erinras om att enligt rättspraxis används ett kännetecken i näringsverksamhet när det sker i samband med en affärsverksamhet som syftar till att ge ekonomisk vinst och som inte är av privat natur.

Vad beträffar den relevanta perioden för att bedöma detta villkor framgår det av rättspraxis att den som ansöker om ogiltigförklaring måste styrka att det åberopade kännetecknet användes i näringsverksamhet före dagen för ansökan om registrering av det aktuella EU-varumärket. Det framgår vidare av rättspraxis att kännetecknet fortfarande ska användas vid tidpunkten för ansökan om ogiltighetsförklaring. Det måste med andra ord styrkas att det åberopade kännetecknet användes inte bara vid tidpunkten för ansökan om registrering av EU-varumärket utan även vid tidpunkten för ansökan om ogiltigförklaring och om sådant bevis har åberopats, kan det med rätta anses att detta kännetecken ”fortfarande användes” vid sistnämnda tidpunkt i den mening som avses i nämnda rättspraxis.

(se punkterna 47 och 48)

3.      Se domen.

(se punkterna 49–67)