Mål T‑604/15
European Road Transport Telematics Implementation Coordination Organisation ‐ Intelligent Transport Systems & Services Europe (Ertico ‐ ITS Europe)
mot
Europeiska kommissionen
Tribunalens dom (fjärde avdelningen) av den 22 maj 2019
”Sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration – Rekommendation 2003/361/EG – Beslut från kommissionens valideringsgrupp om beteckningen som mikroföretag samt små och medelstora företag – Begäran om prövning i enlighet med punkterna 1.2.6 och 1.2.7 i bilagan till beslut 2012/838/EU, Euratom – Avsaknad av administrativt överklagande i den mening som avses i artikel 22 i förordning (EG) nr 58/2003 – Rätten till försvar – Principen om god förvaltningssed – Rättssäkerhet – Berättigade förväntningar – Rättskraft – Kriterier för definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag inom unionspolitiken – Begreppet företag – Begreppet ekonomisk verksamhet – Kriterium avseende oberoende – Motiveringsskyldighet”
1. EU-byråer – Genomförandeorganet för forskning (REA) – Validering av befintliga forskningsprogramdeltagares ställning som mikroföretag eller litet eller medelstort företag – Begäran om att valideringsgruppen ska pröva beslutet – Överklagande – Detta förfarande ska skiljas från en begäran om prövning av huruvida REA:s rättsakt är lagenlig
(Rådets förordning nr 58/2003, artikel 22; kommissionens beslut 2012/838, bilaga, punkterna 1.2.6 och 1.2.7)
(se punkterna 30–38)
2. Unionsrätt – Principer – Rätten till försvar – Rätten att yttra sig – Räckvidd
(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 41, 47 och 48)
(se punkterna 46–48 och 63)
3. EU-byråer – Genomförandeorganet för forskning (REA) – Validering av befintliga forskningsprogramdeltagares ställning som mikroföretag eller litet eller medelstort företag – Skyldighet att iaktta deltagarnas rätt till försvar – Räckvidd
(Kommissionens beslut 2012/838, bilaga, punkterna 1.2.6 och 1.2.7)
(se punkt 52)
4. Unionsrätt – Principer – Rättssäkerhet – Begrepp
(se punkt 68)
5. Unionsrätt – Principer – Skydd för berättigade förväntningar – Villkor – Tydliga försäkringar från administrationen
(se punkt 69)
6. Unionsrätt – Principer – Principen om god förvaltningssed – Skyldighet för den behöriga institutionen att ingående och opartiskt pröva alla relevanta omständigheter i det aktuella fallet – Räckvidd
(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 41)
(se punkt 70)
7. EU-byråer – Genomförandeorganet för forskning (REA) – Validering av befintliga forskningsprogramdeltagares ställning som mikroföretag eller litet eller medelstort företag – Återkallelse av det första negativa beslutet, vilket ersätts med ett nytt beslut – Tillåtet – Villkor
(Kommissionens beslut 2012/838, bilaga, punkterna 1.2.6 och 1.2.7)
(se punkt 72)
8. EU-byråer – Genomförandeorganet för forskning (REA) – Validering av befintliga forskningsprogramdeltagares ställning som mikroföretag eller litet eller medelstort företag – Fastställande av ett företags storlek på grundval av kriterierna i rekommendation 2003/361 – Tillåtet
(Kommissionens beslut 2012/838, bilaga, punkterna 1.1.3.1, 1.2.6 och 1.2.7; kommissionens rekommendation 2003/361, bilaga, skäl 3 och artikel 1)
(se punkterna 92–95)
9. EU-byråer – Genomförandeorganet för forskning (REA) – Validering av befintliga forskningsprogramdeltagares ställning som mikroföretag eller litet eller medelstort företag – Fastställande av ett företags storlek på grundval av kriterierna i rekommendation 2003/361 – Tillämpning av kriteriet avseende oberoende – Vägran att bevilja ställning såsom mikroföretag eller litet eller medelstort företag till en enhet som i själva verket tillhör en stor koncern – Tillåtet
(Kommissionens beslut 2012/838, bilaga, punkterna 1.1.3.1, 1.2.6 och 1.2.7; kommissionens rekommendation 2003/361, bilaga, skälen 9 och 12 och artikel 1)
(se punkterna 100–103, 106 och 107)
10. EU-byråer – Genomförandeorganet för forskning (REA) – Validering av befintliga forskningsprogramdeltagares ställning som mikroföretag eller litet eller medelstort företag – Fastställande av ett företags storlek på grundval av kriterierna i rekommendation 2003/361 – Begreppet företag – Företagssammanslutning som tillhandahåller tjänster till sina medlemmar som vederlag för de avgifter som dessa har betalat – Omfattas
(Artiklarna 54 FEUF, 101 FEUF och 102 FEUF; kommissionens rekommendation 2003/361, bilaga, artikel 1)
(se punkterna 118, 119, 123–128 och 130)
11. EU-byråer – Genomförandeorganet för forskning (REA) – Validering av befintliga forskningsprogramdeltagares ställning som mikroföretag eller litet eller medelstort företag – Fastställande av ett företags storlek på grundval av kriterierna i rekommendation 2003/361 – Tillämpning av kriteriet avseende oberoende – Vägran att bevilja ställning såsom mikroföretag eller litet eller medelstort företag till en enhet som erhåller avgifter från sina medlemmar och vars medel är fullt tillräckliga för dess behov – Tillåtet – Företaget uppfyller kriterierna i fråga om personalstyrka och finansiella trösklar som anges i rekommendationen om enheten bedöms för sig själv – Saknar betydelse
(Kommissionens rekommendation 2003/361, bilaga, artiklarna 1 och 2)
(se punkterna 140–146 och 148–152)
12. Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Motsägelsefull motivering – Villkor – Verkningar
(Artikel 296 FEUF)
(se punkterna 166–168)
13. Talan om ogiltigförklaring – Dom om ogiltigförklaring – Verkningar
(Artikel 266 FEUF)
(se punkt 176)
14. Domstolsförfarande – Rättegångskostnader – Beaktande av krav på skälighet – Den part som har vunnit målet ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av de kostnader som har uppkommit för sökanden
(Tribunalens rättegångsregler, artiklarna 134.1 och 135.1 och 135.2)
(se punkt 182)
Resumé
Tribunalen ogillade genom den dom som meddelades den 22 maj 2019, Ertico ‐ ITS Europe/kommissionen (T‑604/15) sökandens, European Road Transport Telematics Implementation Coordination Organisation ‐ Intelligent Transport Systems & Services Europe (Ertico ‐ ITS Europe) talan om ogiltigförklaring av det beslut som antogs den 18 augusti 2015 (nedan kallat det angripna beslutet) av valideringsgruppen i enlighet med punkterna 1.2.6 och 1.2.7 i kommissionens beslut 2012/838, i den mån det i detta beslut fastställdes att sökanden inte kan betecknas som mikroföretag eller litet eller medelstort företag i den mening som avses i rekommendation 2003/361. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i detta mål förpliktades kommissionen dessutom att bära sina rättegångskostnader samt ersätta hälften av de kostnader som uppkommit för Ertico ‐ ITS Europe.
Sökanden är ett kooperativt bolag som tillhandahåller en sektorsövergripande plattform för aktörer, såväl privata som offentliga, inom sektorn för system och tjänster för intelligenta transporter.
Sökanden har sedan den 31 december 2006 betraktats som mikroföretag eller litet eller medelstort företag (nedan kallat SMF-kategorin) i den mening som avses i rekommendation 2003/361. Denna ställning gjorde det under flera år möjligt för sökanden att erhålla extra bidrag från Europeiska unionen, särskilt inom ramen för Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).
Inom ramen för prövningen av befintliga forskningsprogramdeltagares ställning som små eller medelstora företag begärde Genomförandeorganet för forskning (REA), i sin egenskap av valideringstjänst avseende deltagarnas ställning som små eller medelstora företag, i december 2013 att sökanden skulle inkomma med uppgifter som kunde motivera att bolaget skulle fortsätta att omfattas av ställningen som litet eller medelstort företag. Efter en skriftväxling beslutade REA den 27 januari 2014 att sökanden inte kunde betraktas som ett litet eller medelstort företag.
Sökanden bestred detta beslut inför valideringsgruppen i enlighet med punkterna 1.2.6 och 1.2.7 i bilagan till beslut 2012/838/EU. Det klagomålet avslogs genom beslut av den 15 april 2014 (nedan kallat det första negativa beslutet). Detta beslut återkallades sedermera och valideringsgruppen antog det angripna beslutet.
Tribunalen fann inledningsvis att punkterna 1.2.6 och 1.2.7 i bilagan till beslut 2012/838 samt artikel 22 i förordning nr 58/2003 inte avser ett och samma kontrollförfarande. Denna bestämmelse var i förevarande fall inte tillämplig. Sökandens talan har i förevarande fall följaktligen väckts med stöd av punkterna 1.2.6 och 1.2.7 i bilagan till beslut 2012/838.
Vad gäller kriteriet avseende oberoende i samband med rekommendation 2003/361, fann tribunalen att det kriterium som valideringsgruppen tillämpade i det angripna beslutet inte innebar ett åsidosättande av rekommendation 2003/361, eftersom det är nödvändigt att tolka kriteriet avseende oberoende mot bakgrund av syftet att säkerställa att åtgärder avsedda för SMF-kategorin verkligen ska gagna de företag för vilka storleken utgör en nackdel och inte dem som ingår i en stor företagsgrupp och som därmed har tillgång till medel och stöd som deras konkurrenter av likvärdig storlek inte har. För att endast de företag som faktiskt utgör oberoende små och medelstora företag ska omfattas av definitionen är det således lämpligt att undersöka strukturen hos små och medelstora företag som bildar en ekonomisk grupp vars styrka är större än ett sådant enskilt litet eller medelstort företags styrka och att säkerställa att definitionen av SMF-kategorin inte kringgås av rent formella skäl.
Efter att ha slagit fast att det angripna beslutet innehöll en oriktig bedömning i den del det däri fastställdes att sökanden inte var ett företag i den mening som avses i artikel 1 i bilagan till rekommendation 2003/361, bland annat på grund av att de årliga avgifter som dess medlemmar betalat till sökanden, vilka inte omfattades av SMF-kategorin, utgjorde vederlag för de tjänster som företaget tillhandahöll, framhöll tribunalen emellertid att det fanns anledning att pröva om valideringsgruppen, mot bakgrund av de aktuella omständigheterna, kunde anse att sökanden inte var oberoende. Tribunalen fann att valideringsgruppen inte hade tillämpat rekommendation 2003/361 på ett felaktigt sätt då den fann att sökanden inte var utsatt för de nackdelar som vanligtvis kännetecknar SMF-kategorin, bland annat till följd av att de årliga avgifterna hade fastställts på grundval av sökandens utgifter, och att sökanden således inte kunde betecknas som ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i nämnda rekommendation trots att sökanden är ett företag.
Eftersom det dessutom inte kunde anses att sökanden uppfyllde kriteriet avseende oberoende kunde sökanden inte göra anspråk på att bolaget uppfyllde de kriterier i fråga om personalstyrka och finansiella trösklar som anges i artikel 2 i bilagan till rekommendation 2003/361. Enligt artikel 6 i bilagan till rekommendation 2003/361 fick inte kriterierna i fråga om personalstyrka och finansiella trösklar fastställas enbart på grundval av uppgifterna om sökanden, eftersom sökanden inte var ett oberoende företag och dess medlemmar var företag som inte var små eller medelstora.
Europeiska kommissionen förpliktades slutligen att bära sina rättegångskostnader samt ersätta hälften av de kostnader som uppkommit för Ertico – ITS Europe. Förbindelsen mellan de prövningsförfaranden som regleras av punkterna 1.2.6 och 1.2.7 i bilagan till beslut 2012/838 och av artikel 22 i förordning nr 58/2003 framgick nämligen inte på ett tydligt sätt av bestämmelserna i beslut 2012/838, vilket vid förhandlingen hade bekräftats av kommissionen. Det fanns vidare avsevärda luckor i beskrivningen av tillämpligt förfarande inför valideringsgruppen, i punkterna 1.2.6 och 1.2.7 i bilagan till beslut 2012/838, bland annat angavs inte tidsfristerna för förfarandena, vilket försvårade en god förståelse av vilka bestämmelser som var tillämpliga. Tribunalen tillämpade följaktligen artikel 135.2 i tribunalens rättegångsregler.