Language of document :

Överklagande ingett den 24 juni 2021 av Europeiska centralbanken av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 14 april 2021 i mål T-504/19, Crédit lyonnais mot ECB

(Mål C-389/21 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europeiska centralbanken (ombud: C. Zilioli, R. Ugena, M. Ioannidis, F. Bonnard)

Övrig part i målet: Crédit lyonnais

Klagandens yrkanden

Upphäva den överklagande domen.

Förplikta Crédit lyonnais att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

ECB gör gällande att den överklagande domen ska upphävas med anledning av att tribunalen har:

överskridit gränserna för domstolsprövningen, genom att ersätta ECB:s bedömning av de komplicerade ekonomiska förhållandena med sin egen bedömning, i strid mot fast praxis från unionsdomstolen i frågan,

åsidosatt sin motiveringsskyldighet, genom att inte ge ECB möjlighet att förstå varför dess bedömning av dubbel statlig garanti, som är beviljat inom ramen för reglerat sparande, kan vara felaktigt,

missuppfattat de omständigheter som ECB lagt fram i målet, genom att ha gjort en uppenbart felaktig tolkning av såväl det omtvistade beslutet i första instans (beslut ECB-SSM-2019-FRCAG-39 av den 3 maj 2019) som den metod ECB har använt, och mot bakgrund av vilken begäran om undantag som lämnats in av Crédit lyonnais bedömdes, samt

åsidosatt artikel 4.1 punkt 94 i CRR1 genom att lägga till kriterier till definitionen av risken för alltför låg bruttokonsoliditet som inte framkommer därav, och åsidosatt artikel 429.14 i CRR beträffande undantaget för beräkningen av bruttosoliditetsgraden för särskilda exponeringar, genom att frånta ECB det utrymme för skönsmässigbedömning som ECB tilldelats genom denna artikel.

____________

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 2013, s. 1), ändrad genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/62 av den 10 oktober 2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller bruttosoliditetsgraden (EUT L 11, 2015, s. 37).