Language of document :

Meddelande i Europeiska Unionens Officiella Tidning

 

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 25 september 2003 av Eridania Sadam S.p.A. m.fl.

(mål T-338/03)

Rättegångsspråk: italienska

Eridania Sadam S.p.A. m.fl. har den 25 september 2003 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökandena företräds av advokaterna Gualtiero Pittalis, Ivano Vigliotti, Gian Michele Roberti, Paolo Ziotti och Alessandra Franchi, i egenskap av ombud.

Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall

-    ogiltigförklara artikel 1 c i kommissionens förordning (EG) nr 1158/2003 av den 30 juni 2003 om fastställande för regleringsåret 2003/2004 av härledda interventionspriser för vitsocker för hela Italien,

-    i andra hand, med stöd av artikel 241 EG, fastställa att artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 1260/2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker är rättsstridig och inte tillämplig, och

-     förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom denna ansökan väcker sökandebolagen talan rörande kommissionens förordning (EG) nr 1158/2003 av den 30 juni 2003 om fastställande för regleringsåret 2003/2004 av härledda interventionspriser för vitsocker.1

Till stöd för sin talan åberopar sökandena följande grunder:

För det första hävdar sökandena att den omtvistade förordningen i olika avseenden står i strid med de grundläggande regler som rådet införde genom förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001.2 Sökandena gör särskilt gällande att Italien felaktigt klassificeras i den omtvistade förordningen som ett "underskottsområde" vad gäller försörjningen av socker och följaktligen tillämpas reglerna om härledda priser på Italien (så kallad regionalisering). Enligt sökandena är denna klassificering grundad på en felaktig bedömning av den ekonomiska situationen och medför skada för sökandena, eftersom införandet av härledda priser föranleder en ökning av produktionskostnaderna för sockerindustrin i Italien. Enligt sökandena har kommissionen i synnerhet underlåtit att, vid beräkningen av den interna försörjningen i Italien, beakta de kvantiteter vitsocker som importeras med nolltullsats från Balkanstaterna. Denna import ändrar väsentligt villkoren för hur den gemensamma organisationen av marknaden fungerar och medför en betydande obalans på denna marknad, som förstärks till följd av att en regionalisering tillämpas på den italienska marknaden.

Sökandena hävdar följaktligen att artikel 1 c i den omtvistade förordningen är behäftad med ett fel vad gäller villkoren för dess tillämpning och att dess effekter potentiellt sett strider mot de gemenskapsrättsliga principer som ligger till grund för den gemensamma jordbrukspolitiken och reglerna för den gemensamma organisationen av marknaden för socker. Artikeln strider även mot proportionalitetsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen.

För det fall förstainstansrätten - i motsats till sökandena - inte anser att förstahandsyrkandena beträffande den omtvistade förordningen skall bifallas, yrkar sökandena i andra hand att förstainstansrätten skall fastställa att artikel 2 i förordning nr 1260/2001 är rättsstridig och inte tillämplig, eftersom kommissionen vid fastställandet av det härledda interventionspriset får underlåta att beakta hur import med nolltullsats som inte omfattas av kvoter inverkar på utvecklingen på marknaden.

För det andra hävdar sökandena att den omtvistade förordningens motivering framstår som bristfällig och motstridig, eftersom kommissionen genom denna rättsakt har ändrat sin egen praxis från föregående år - enligt vilken Italien inte ingick bland de länder som berörs av regionalisering - utan att denna förändring på något sätt har motiverats med objektiva bevis och utan beaktande av den särskilda situation som uppstått till följd av ovannämnda import av vitsocker med nolltullsats från Balkanstaterna.

För det tredje, och alternativt, hävdar sökandena att kommissionen, även om den inte beaktade import med nolltullsats från Balkanstaterna vid beräkningen av den interna försörjningen, under alla omständigheter inte borde ha betraktat Italien som ett "underskottsområde".

____________

1 - EUT L 162, 1.7.2003, s. 24.

2 - Rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (EGT L 178, 30.6.2001, s. 1).