TRIBUNALENS DOM (sjätte avdelningen)
den 13 september 2010(*)
”Dumpning – Import av vissa kylfrysar från Sydkorea – Definition av den berörda produkten – Rätten till försvar – Rådgivande kommitté – Motiveringsskyldighet – Val av metod för att definiera den berörda produkten – Artikel 15.2 och artikel 20.5 i förordning (EG) nr 384/96 (nu artikel 15.2 och artikel 20.5 i förordning (EG) nr 1225/2009)”
I mål T‑314/06,
Whirlpool Europe Srl, Comerio (Italien), företrätt av advokaterna M. Bronckers och F. Louis,
sökande,
med stöd av
Republiken Italien, företrädd av G. Albenzio, avvocato dello Stato,
och av
Conseil européen de la construction d’appareils domestiques (Ceced), Bryssel (Belgien), företrätt av advokaterna Y. Desmedt och A. Verheyden,
intervenienter,
mot
Europeiska unionens råd, företrätt av J.-P. Hix, i egenskap av ombud, biträdd av advokat G. Berrisch,
svarande,
med stöd av
Europeiska kommissionen, företrädd av H. van Vliet och T. Scharf, båda i egenskap av ombud,
och av
LG Electronics, Inc., Seoul (Sydkorea), inledningsvis företrätt av advokaterna L. Ruessmann och P. Hecker, därefter av Ruessmann och A. Willems,
intervenienter,
angående en talan om delvis ogiltigförklaring av rådets förordning (EG) nr 1289/2006 av den 25 augusti 2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa kylfrysar av ”side-by-side”-modell med ursprung i Republiken Korea (EUT L 236, s. 11),
meddelar
TRIBUNALEN (sjätte avdelningen),
sammansatt av ordföranden A. W. H. Meij (referent), samt domarna V. Vadapalas och L. Truchot,
justitiesekreterare: handläggaren C. Kantza,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 11 november 2009,
följande
Dom
Tillämpliga bestämmelser
1 De grundläggande antidumpningsbestämmelserna utgörs av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 56, 1996, s. 1), i dess ändrade lydelse (nedan kallad grundförordningen) (som ersatts av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, s. 51, rättelse i EUT L 7, 2010, s. 22)).
2 I artikel 1.1 och 1.4 i grundförordningen (nu artikel 1.1 och 1.4 i förordning nr 1225/2009) föreskrivs följande:
”1. En antidumpningstull får tillämpas på alla dumpade produkter vilkas övergång till fri omsättning inom gemenskapen vållar skada.
...
4. Vid tillämpningen av denna förordning avses med ’likadan produkt’ en produkt som är identisk med, dvs. i alla avseenden likadan som, produkten i fråga, eller, om en sådan produkt inte finns, en annan produkt som har egenskaper som nära påminner om den berörda produktens egenskaper, även om den inte i alla avseenden är likadan.”
3 I artikel 15 i grundförordningen (nu artikel 15 i förordning nr 1225/2009) anges följande:
”1. De samråd som föreskrivs i denna förordning ska äga rum i en rådgivande kommitté, som ska bestå av företrädare för varje medlemsstat och ha en företrädare för kommissionen som ordförande. Samråd ska hållas omedelbart på begäran av en medlemsstat eller på initiativ av kommissionen, och under alla omständigheter inom en tidsram som gör det möjligt att respektera de tidsfrister som fastställs i denna förordning.
2. Kommittén ska sammanträda på kallelse av ordföranden. Denne ska snarast möjligt, dock senast tio arbetsdagar före sammanträdet, förse medlemsstaterna med all relevant information.
3. När så krävs kan samråd ske enbart i skriftlig form; i sådana fall ska kommissionen underrätta medlemsstaterna och ange en tidsfrist inom vilken de ska ha rätt att lämna synpunkter eller begära ett muntligt samråd, som ordföranden ska ordna, under förutsättning att ett sådant muntligt samråd kan äga rum inom en tidsram som gör det möjligt att respektera de tidsfrister som fastställs i denna förordning.
4. Samråd ska särskilt avse
...
d) de åtgärder som under föreliggande förhållanden är lämpliga för att förhindra eller avhjälpa den genom dumpning vållade skadan samt hur dessa åtgärder ska genomföras.”
4 Enligt artikel 15.2 i grundförordningen (nu artikel 15.2 i förordning nr 1225/2009) medges ordföranden i rådgivande kommittén en tidsfrist på tio arbetsdagar för att förse medlemsstaterna med all relevant information. Denna frist infördes i grundförordningen genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 av den 8 mars 2004 (EUT L 77, s. 12). Skäl 17 i denna förordning har följande lydelse:
”Information som lämnas till medlemsstaterna i rådgivande kommittén är ofta ytterst teknisk och inbegriper en detaljerad ekonomisk och juridisk analys. För att medlemsstaterna skall ha tillräckligt med tid för att granska denna information bör den överföras till medlemsstaterna senast tio dagar före den dag för ett möte som fastställts av ordföranden i rådgivande kommittén.”
5 I artikel 20 i grundförordningen (nu artikel 20 i förordning nr 1225/2009) föreskrivs följande:
”1. De klagande, importörer, exportörer och deras intresseorganisationer, samt företrädare för exportlandet, får begära att uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för införandet av provisoriska åtgärder lämnas ut. En sådan begäran ska göras skriftligen omedelbart efter det att de provisoriska åtgärderna har införts och uppgifterna ska därefter så snart som möjligt lämnas ut skriftligen.
2. De parter som avses i punkt 1 får begära att slutligen få ta del av de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka man avser att rekommendera att slutgiltiga åtgärder införs eller att en undersökning eller ett förfarande avslutas utan att åtgärder införs, varvid särskild hänsyn ska tas till utlämnandet av sådana omständigheter och överväganden som skiljer sig från dem som låg till grund för de provisoriska åtgärderna.
...
4. Ett slutligt utlämnande av uppgifter ska ske skriftligen. Det ska ske så snart som möjligt med beaktande av skyddet för konfidentiella uppgifter och normalt sett senast en månad innan ett slutgiltigt beslut fattas eller innan kommissionen lämnar förslag till slutliga åtgärder enligt artikel 9. Om kommissionen vid den tidpunkten inte kan utlämna vissa omständigheter eller överväganden ska dessa utlämnas så snart som möjligt. Utlämnande av uppgifter ska inte inverka på något beslut som kommissionen eller rådet därefter kan komma att fatta, men om ett sådant beslut fattas på grundval av andra omständigheter eller överväganden ska dessa utlämnas snarast möjligt.
5. De uppgifter som lämnas efter ett slutligt utlämnande av uppgifter ska endast beaktas om de inkommer inom en period som i varje enskilt fall ska fastställas av kommissionen och som ska vara minst tio dagar med beaktande av hur brådskande ärendet är.”
Bakgrund till tvisten
1. Marknad som omfattas av undersökningen
6 Den marknad för kylfrysar som omfattas av undersökningen som ledde till att de omtvistade antidumpningsåtgärderna antogs, består av tre segment:
– Kylfrysar av modellen ”bottom-mount”, vilkas frysutrymme är placerat under kylutrymmet.
– Kylfrysar av modellen ”top-mount”, vilkas frysutrymme är placerat ovanför kylutrymmet.
– Kylfrysar av modellen ”side-by-side”, som är utrustade med två svängdörrar placerade bredvid varandra vilka öppnas mot ett frysutrymme och ett kylutrymme.
7 En ny typ av kylfrysar har nyligen lanserats på marknaden. Denna typ har tre dörrar och frysutrymmet är placerat odelat under kylutrymmet. Frysutrymmet har försetts med en dörr medan kylutrymmet öppnas med två svängdörrar placerade bredvid varandra.
2. Undersökningsförfarandets inledande skede
8 Den 18 april 2005 framförde sökanden, Whirlpool Europe Srl, med stöd av grundförordningen, ett klagomål till Europeiska gemenskapernas kommission vilket avsåg import av vissa kylfrysar med ursprung i Sydkorea.
9 Den 2 juni 2005 offentliggjorde kommissionen tillkännagivandet om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av kylfrysar av ”side-by-side”-modell med ursprung i Republiken Korea (EUT C 135, s. 4). De produkter som påstods vara föremål för dumpning var kombinerade kyl- och frysskåp med en volym på minst 400 liter och utrustade med minst två separata utvändiga dörrar monterade bredvid varandra.
10 Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda av undersökningen.
11 Ett sydkoreanskt bolag, LG Electronics, Inc. (nedan kallat LG), gjorde gällande att undersökningen borde omfatta alla större kylskåp, eftersom de har samma användningsområde, dvs. att bevara mat och dryck, och de flesta av dessa har både kyl- och frysutrymme.
12 LG hävdade även att definitionen av den berörda produkten i tillkännagivandet var felaktig. Bolaget påpekade att de varor som i branschen avsågs med kylfrysar av ”side-by-side”-modell var kylfrysar med en kyl- och en frysdel bredvid varandra med separata utvändiga dörrar på varje del. Om den produktdefinition som angetts i tillkännagivandet vidhölls skulle enligt bolaget vissa kylfrysar med frysdelen längst ned, närmare bestämt kombinerade kyl- och frysskåp med två dörrar på den övre kyldelen och en dörr på den nedre frysdelen, omfattas av undersökningen medan jämförbara modeller med en dörr på varje del inte skulle göra det. Bolaget ansåg därför att alla kombinerade kyl- och frysskåp med fler än två dörrar skulle undantas från förfarandet. I annat fall skulle förfarandet utvidgas till att omfatta samtliga kombinerade kyl- och frysskåp.
13 LG hävdade slutligen att det inte var modellernas yttre egenskaper, och då främst dörrarna, som hade betydelse, utan modellernas inre konstruktion. LG gjorde särskilt gällande att placeringen av ett frysutrymme bredvid ett kylutrymme var den väsentliga särskiljande egenskapen för en kylfrys av ”side-by-side”-modell.
14 Sökanden försåg den 14 november 2005 kommissionen med de undersökningsresultat som hade publicerats i olika konsumentmagasin, i vilka det rekommenderades att kylfrysar med tre dörrar skulle omfattas av den berörda produktdefinitionen.
15 Vid ett sammanträde med kommissionen den 17 november 2005 tog sökanden del av LG:s argument angående den berörda produktdefinitionen. Sökanden bemötte dessa skriftligen den 13 december 2005. I skrivelser av den 17 och den 25 januari 2006 inkom LG med fler synpunkter, vilka sökanden bemötte den 31 januari 2006. Den 2 februari 2006 hördes sökanden på nytt av kommissionen. Den 6, 7 och 15 februari 2006 lämnade LG in nya synpunkter till kommissionen angående den berörda produktdefinitionen.
3. Förordning om preliminär tull
16 Den 28 februari 2006 antog kommissionen förordning (EG) nr 355/2006 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa kylfrysar av ”side-by-side”-modell med ursprung i Republiken Korea (EUT L 59, s. 12) (nedan kallad förordningen om preliminär tull).
17 I förordningen om preliminär tull underkände kommissionen LG:s argument att alla större kylfrysar har samma användningsområde, eftersom marknaden för kylfrysar av ”side-by-side”-modell ”klart utgör ett avgränsat och urskiljbart marknadssegment”. De särskilda fysiska kännetecknen hos kylfrysar av ”side-by-side”-modell, främst de två stora dörrarna som är monterade bredvid varandra, gav nämligen sådana kylfrysar en ”särställning” på marknaden för kombinerade kylfrysar.
18 Kommissionen underkände även LG:s argument att alla kombinerade kylfrysar med tre dörrar eller fler skulle undantas från förfarandet eftersom det i undersökningen hade visats att det inte finns någon ”allmän definition” av kylfrysar av ”side-by-side”-modell. Den kombinerade tredörrars kylfrysen, som LG omnämner, ansågs i stället förekomma på marknaden vid sidan av andra modeller av kylfrysar av ”side-by-side”-modell.
19 Kommissionen ansåg därför preliminärt att även om det finns skillnader i volym, tillbehör och material har alla kylfrysar av ”side-by-side”-modell, inklusive kombinerade kylfrysar med frysdelen längst ned och med tre dörrar, samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och har i huvudsak samma användningsområde.
20 Kommissionen fastställde således att kylfrysar av ”side-by-side”-modell som tillverkas och säljs inom Europeiska unionen av gemenskapsindustrin, å ena sidan, och kylfrysar av ”side-by-side”-modell som tillverkas och säljs i Sydkorea, å andra sidan, uppvisar samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och har samma användningsområden och anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.
21 I artikel 1 i förordningen om preliminär tull föreskrivs därför följande:
”En preliminär antidumpningstull skall införas på kylfrysar av ’side-by-side’-modell, dvs. kombinerade kyl- och frysskåp med en volym på minst 400 liter med minst två separata utvändiga dörrar som är monterade bredvid varandra, som klassificeras enligt KN-nummer ex 8418 10 20 (Taric-nummer 8418 10 20 91), med ursprung i Sydkorea.”
4. Undersökningsförfarandets senare skede
22 Efter att kommissionen delgett sökanden och LG dess preliminära slutsatser inkom dessa bolag med nya synpunkter om definitionen av den berörda produkten. LG sände även ett expertutlåtande gällande ett förslag till klassificering av kylfrysar till kommissionen. I en skriftväxling utvecklade sökanden och LG sina ståndpunkter angående definitionen av den berörda produkten.
5. Slutlig upplysningshandling
23 Den 30 juni 2006 upprättade kommissionen den slutliga upplysningshandlingen. I denna erinrade kommissionen om att unionsinstitutionernas rådande praxis när de definierar den berörda produkten är att främst överväga produktens grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. Modeller som klassificerats i olika produktsegment betraktas vanligtvis som en och samma produkt, såvida inga ”tydliga skiljelinjer” finns mellan de olika segmenten.
24 Kommissionen ansåg att det i undersökningen hade fastställts att den traditionella uppdelningen av marknaden i tre segment vad avser kylfrysar med större volym var vedertagen och att alla aktörer i branschen kände till den. Därför förelåg inga skäl att låta samtliga kylfrysar omfattas av den berörda produktdefinitionen, såsom LG hade begärt.
25 Kommissionen ansåg vidare att varken de fysiska egenskaperna (två dörrar bredvid varandra och kylfrysens storlek) eller sådana överväganden som gällde försäljning och konsumenternas uppfattning kunde ge tillräckliga skäl för att utesluta tredörrarsmodellen från den berörda produktdefinitionen. Kommissionen fann således att ”’side-by-side’-modellen med tre dörrar” skulle omfattas av denna definition.
6. 6. Reviderad slutlig upplysningshandling
26 Berörda parter medgavs en frist fram till den 11 juli 2006 för att lämna synpunkter på den slutliga upplysningshandlingen.
27 Ordföranden i rådgivande kommittén försåg den 5 och 6 juli 2006 medlemsstaterna med handlingarna gällande de slutgiltiga åtgärder som kommissionen avsåg att föreslå.
28 Den 11 juli 2006 lämnade sökanden och LG sina synpunkter på den slutliga upplysningshandlingen. Sökanden bekräftade sitt samtycke till kommissionens definition av den berörda produkten medan LG på nytt bestred kommissionens resonemang och slutsatser i detta avseende.
29 I en skrivelse av den 14 juli 2006 meddelade kommissionen medlemsstaterna om att den hade ändrat den ifrågavarande produktdefinitionen, som från och med då inte skulle omfatta kylfrysar med tre dörrar.
30 Sökanden bestred i en skrivelse av den 17 juli 2006 till den ledamot av kommissionen som ansvarade för handel, denna ändring, som den på informella vägar hade fått kännedom om.
31 Kommissionen sände genom en skrivelse av den 19 juli 2006 den reviderade slutliga upplysningshandlingen till sökanden och informerade om ändringen. I dokumentet angav kommissionen följande:
”Den ovannämnda exportören har lagt fram ytterligare bevisning för definitionen av segmentet kylfrysar av ’side-by-side’-modell på grundval av den inre konstruktionen i stället för dörrarnas placering. Efter den slutgiltiga underrättelsen och mot bakgrund av ytterligare bevisning som lagts fram av samma exportör gjordes en vidare bedömning av synpunkter från vissa ledande forskningsinstitut och klassificeringsorgan som i de flesta fall klassificerar kylfrysar av ’side-by-side’-modell på grundval av den inre konstruktionen i stället för dörrarnas placering. Detta ledde till slutsatsen att modellen med tre dörrar med tanke på de fysiska egenskaperna inte kan betraktas som en del av segmentet kylfrysar av ’side-by-side’-modell ... När det gäller hur konsumenterna uppfattar produkten lade den sökande och gemenskapsindustrin fram konsumentundersökningar som stödde deras respektive ståndpunkter och således var motstridiga. Man kunde därför inte dra några slutsatser om detta.
Av detta följer att modellen med tre dörrar bör betraktas som en kylfrys med frysutrymmet längst ned och inte som en kylfrys av ’side-by-side’-modell. ...
Det ansågs följaktligen lämpligt att ändra produktdefinitionen i förordningen om preliminär tull. Därför definieras den berörda produkten slutgiltigt som kombinerade kyl- och frysskåp med en volym på minst 400 liter och med frysdelen och kyldelen placerade bredvid varandra, med ursprung i Republiken Korea, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8418 10 20.”
32 Sökanden och berörda parter medgavs en frist fram till den 31 juli 2006, kl. 10.00, för att yttra sig.
33 Den 19 och 20 juli 2006 sammanträdde rådgivande kommittén och bedömde de definitiva åtgärder som kommissionen hade för avsikt att föreslå Europeiska unionens råd, däri inbegripet den nya definitionen av den berörda produkten, från vilken kylfrysar med tre dörrar hade uteslutits.
34 I skrivelser av den 28 juli 2006 kritiserade sökanden och Conseil européen de la construction d’appareils domestiques (Ceced) ändringen av produktdefinitionen i den slutliga upplysningshandlingen.
35 Den 31 juli 2006 lade kommissionen fram förslaget till förordning KOM(2006) 436 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa kylfrysar av ”side-by-side”-modell med ursprung i Republiken Korea.
36 I en skrivelse av den 9 augusti 2006 bemötte kommissionen sökandens synpunkter av den 28 juli 2006.
7. 7. Den angripna förordningen
37 Den 25 augusti 2006 antog rådet förordning (EG) nr 1289/2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa kylfrysar av ”side-by-side”-modell med ursprung i Republiken Korea (EUT L 236, s. 11) (nedan kallad den angripna förordningen).
38 I artikel 1 i den angripna förordningen föreskrivs följande:
”En slutgiltig antidumpningstull skall införas på kylfrysar av ’side-by-side’-modell, dvs. kombinerade kyl- och frysskåp med en volym på minst 400 liter med kyldelen och frysdelen placerade bredvid varandra, som klassificeras enligt KN-nummer ex 8418 10 20 (TARIC-nummer 8418 10 20 91), med ursprung i Republiken Korea.”
Förfarandet och parternas yrkanden
39 Sökanden väckte förevarande talan genom ansökan som inkom till förstainstansrättens kansli den 17 november 2006.
40 Meddelandet om talans väckande kungjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 30 december 2006 (EUT C 326, s. 67).
41 I handlingar som inkom till förstainstansrättens kansli den 11 och 14 januari 2007 ansökte kommissionen och LG om att få intervenera i detta mål till stöd för rådets yrkanden.
42 I handlingar som inkom till förstainstansrättens kansli den 9 februari 2007 ansökte Ceced och Electrolux om att få intervenera i detta mål till stöd för sökandens yrkanden.
43 Ordföranden på förstainstansrättens tredje avdelning tillät genom beslut av den 26 februari 2007 kommissionen att intervenera.
44 Ordföranden på förstainstansrättens tredje avdelning tillät genom beslut av den 10 maj 2007 Ceced och LG att intervenera.
45 I handling som inkom till förstainstansrättens kansli den 22 juni 2007 ansökte Republiken Italien om att få intervenera i detta mål till stöd för sökandens yrkanden.
46 Ordföranden på förstainstansrättens tredje avdelning tillät genom beslut av den 4 september 2007 Republiken Italien att intervenera.
47 På grund av ändringen i sammansättningen av förstainstansrättens avdelningar förordnades referenten att tjänstgöra på sjätte avdelningen. Förevarande mål tilldelades därför denna avdelning.
48 Genom beslut av den 10 januari 2008 avslog förstainstansrätten (sjätte avdelningen) Electrolux ansökan om intervention.
49 Genom beslut av den 8 oktober 2009 biföll ordföranden på förstainstansrättens sjätte avdelning sökandens ansökan om att vissa av dennes handlingar skulle behandlas konfidentiellt gentemot Ceced och LG, med undantag för en av de berörda handlingarna, för vilken ansökan om konfidentiell behandling gentemot LG avslogs. LG delgavs således den fullständiga versionen av denna sistnämnda handling.
50 Förstainstansrätten (sjätte avdelningen) beslutade på grundval av referentens rapport att inleda det muntliga förfarandet och begärde, som en processledande åtgärd, att parterna skriftligen skulle besvara vissa frågor. Parterna efterkom denna begäran inom den föreskrivna tidsfristen.
51 Parterna utvecklade sin talan och besvarade förstainstansrättens frågor vid förhandlingen den 11 november 2009.
52 Sökanden har, med stöd av Republiken Italien och Ceced, yrkat att tribunalen ska
– ogiltigförklara den angripna förordningen i den del rådets definition av den berörda produkten och likadan produkt inte omfattar alla större kylfrysar med minst två dörrar placerade bredvid varandra, och
– förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.
53 Rådet har, med stöd av kommissionen och LG, yrkat att förstainstansrätten ska
– avvisa eller ogilla talan, och
– förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.
54 Eftersom domare T. Tchipev fick förhinder efter det att det muntliga förfarandet hade avslutats, tilldelades målet avdelningsordföranden Meij i egenskap av referent och domare Vadapalas förordnades, med stöd av artikel 32.3 i tribunalens rättegångsregler, för att göra sammansättningen fullständig.
55 Tribunalen (sjätte avdelningen) beslutade den 5 juli 2010, i sin nya sammansättning, att återuppta det muntliga förfarandet och informerade parterna om att de gavs tillfälle att utveckla sin talan vid en ny förhandling den 8 september 2010.
56 Sökanden, rådet, kommissionen, Ceced, LG och Republiken Italien informerade tribunalen i skrivelser av den 9, 12, 14, 15 respektive 16 juli 2010 om att de avstod från att utveckla sin talan på nytt.
57 Ordföranden på den sjätte avdelningen beslutade därför att avsluta det muntliga förfarandet.
Rättslig bedömning
1. Huruvida artikel 116.6 i rättegångsreglerna har åsidosatts
58 Vid förhandlingen noterade rådet att Republiken Italien i sin interventionsansökan inte kunde utveckla sina synpunkter i sakfrågan och att dessa därför inte kunde läggas fram förrän vid det muntliga förfarandet.
59 Tribunalen har påpekat att enligt artikel 116.6 i rättegångsreglerna har en intervenient, som i likhet med Republiken Italien har inkommit med sin interventionsansökan inom den tidsfrist på sex veckor som föreskrivs i artikel 115.1 i dessa regler – vilken börjar gälla den dag då meddelandet om talans väckande publiceras i Europeiska unionens officiella tidning – endast rätt att delta i det muntliga förfarandet, att tillställas förhandlingsrapporten och att, på grundval av denna, yttra sig vid förhandlingen (domstolens dom av den 26 mars 2009 i mål C‑113/07 P, Selex Sistemi Integrati mot kommissionen, REG 2009, s. I-2207, punkt 36).
60 Det ska dock konstateras, såsom Republiken Italien har gjort gällande vid förhandlingen, att synpunkterna i interventionsansökan endast utgjordes av de skäl som denna medlemsstat hade åberopat till stöd för ansökan och att dessa således inte gällde grunderna för talan.
61 Av detta följer att bestämmelserna i artikel 116.6 i rättegångsreglerna inte har åsidosatts.
2. Yrkandet om ogiltigförklaring
Upptagande till sakprövning
Parternas argument
62 Rådet har hävdat att förevarande talan inte kan tas upp till sakprövning eftersom sökanden har yrkat på delvis ogiltigförklaring av den angripna förordningen endast i den del rådets definition av den berörda produkten och likadan produkt inte omfattar alla större kylfrysar med minst två dörrar placerade bredvid varandra. Rådet har i detta avseende åberopat den rättspraxis enligt vilken en del av en unionsrättsakt kan ogiltigförklaras endast om de delar för vilka ogiltigförklaring har yrkats kan avskiljas från rättsakten i övrigt.
63 Rådet har även tillbakavisat sökandens argument i repliken, om att en ogiltigförklaring av den angripna förordningen eller av dess artikel 1 ska vara förenad med att den angripna bestämmelsen förblir i kraft till dess att unionens institutioner har vidtagit de åtgärder som krävs för att följa tribunalens dom om ogiltigförklarande. Ett sådant yrkande innebär att tvistemålet i förevarande mål skulle ändras, på så sätt att tribunalen skulle döma utöver vad som yrkats (ultra petita), om den angripna förordningen i sin helhet eller dess artikel 1 ogiltigförklarades.
64 Rådet har slutligen påpekat att tribunalen inte kan korrigera ett fel som har begåtts av unionens institutioner genom att ogiltigförklara ”uteslutandet i sista stund” av kylfrysar med tre dörrar från de omtvistade antidumpningsåtgärdernas tillämpningsområde.
65 Sökanden har bestridit de argument som rådet har anfört till stöd för att talan inte kan tas upp till sakprövning.
Tribunalens bedömning
66 Tribunalen anser att det under de omständigheter som råder i förevarande fall saknas anledning att pröva de argument som rådet har anfört till stöd för att förevarande talan inte kan tas upp till prövning, eftersom sökandens yrkanden om ogiltigförklaring ändå ska ogillas (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 23 mars 2004 i mål C‑233/02, Frankrike mot kommissionen, REG 2004, s. I-2759, punkt 26).
Prövning i sak
67 Sökanden har åberopat fyra grunder till stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring. För det första har rådet och kommissionen åsidosatt sökandens rätt till försvar vad gäller ”uteslutandet i sista stund” av kylfrysar med tre dörrar från definitionen av den berörda produkten. För det andra har institutionerna inte samrått ”inom rimlig tid” med medlemsstaterna i rådgivande kommittén angående detta, vilket strider mot artikel 15.2 i grundförordningen. För det tredje har det omtvistade uteslutandet inte motiverats i tillräcklig utsträckning i den angripna förordningen. För det fjärde och sista har institutionerna gjort sig skyldiga till en felaktig rättstillämpning vid valet av metod för att definiera den berörda produkten.
Den första grunden: Åsidosättande av sökandens rätt till försvar vad gäller uteslutandet av kylfrysar med tre dörrar från definitionen av den berörda produkten
– Parternas argument
68 Sökanden har för det första anfört att kommissionen upprättade den reviderade slutliga upplysningshandlingen den 19 juli 2006 och att den, enligt artikel 20.5 i grundförordningen (nu artikel 20.5 i förordning nr 1225/2009), var skyldig att ge berörda parter en tidsfrist på minst tio dagar för att yttra sig. Kommissionen överlämnade dock förslaget till definitiva åtgärder till rådet först den 31 juli 2006, dvs. ”några timmar” efter det att de berörda parternas tidsfrist för att yttra sig hade löpt ut (se punkt 32 ovan).
69 Sökanden har påpekat att en ändrad definition av den liknande produkten gäller en ”avgörande omständighet” vid antidumpningsförfarandet och att något sådant är mycket ovanligt i ett så pass sent skede av förfarandet. Av denna anledning hade sökanden lämnat in ett 30 sidor långt yttrande, åtföljt av 13 nya bilagor, vilket det inte hänvisas till i den angripna förordningen. I förordningen återupprepas endast de överväganden som redan förekom i den reviderade slutliga upplysningshandlingen av den 19 juli 2006.
70 Sökanden har även påpekat att den omständigheten att kommissionen väntade ända till den 9 augusti 2006 innan den bemötte sökandens synpunkter, och gjorde detta i detalj, visar att synpunkterna var relevanta och krävde en mer ingående granskning, något som inte hade skett innan kommissionen ändrade sitt slutliga förslag och översände det till rådet den 31 juli 2006. Mot denna bakgrund har den omständigheten att kommissionen inte har avsatt tillräckligt med tid för att granska sökandens synpunkter inneburit att sökanden berövats sin rätt till försvar.
71 Sökanden har härvid gjort gällande att tidsfristen i artikel 20.5 i grundförordningen inte bara är en ren formalitet att rätta sig efter utan syftar till att säkerställa berörda parters rätt att yttra sig på ett ändamålsenligt sätt.
72 För det andra har sökanden i sin replik hävdat att – med undantag för två skrivelser och ett meddelande från amerikanska myndigheter, vilka rådet har bilagt sitt svaromål för att visa på den ”lobbyverksamhet” som den berörda produktdefinitionen hade varit föremål för in i det sista – inga av de handlingar eller de telefonsamtal som har haft ett inflytande på kommissionens slutsatser hade bilagts den icke-konfidentiella versionen av handlingarna och således kommit till de berörda parternas kännedom. Därigenom har rådet åsidosatt sökandens rätt till försvar. Rådet har även åsidosatt principerna om ett rättvist förfarande och jämlikhet i medel genom att inte lämna ut alla handlingar rörande den ”lobbyverksamhet” som har riktats till kommissionen.
73 Rådet har gjort gällande att denna grund ska underkännas och att de argument som sökanden har lagt fram i samband med repliken inte kan tas upp till sakprövning.
– Tribunalens bedömning
74 Iakttagandet av rätten till försvar är en grundläggande princip i unionsrätten. Enligt den ska de företag som berörs av en undersökning, som mynnar ut i ett antagande av en antidumpningsförordning, ha getts tillfälle att under det administrativa förfarandet framföra sina synpunkter på huruvida de påstådda omständigheterna och förhållandena verkligen föreligger och är relevanta (se förstainstansrättens dom av den 28 oktober 2004 i mål T‑35/01, Shanghai Teraoka Electronic mot rådet, REG 2004, s. II-3663, punkterna 288 och 289 och däri angiven rättspraxis).
75 Detta krav har införts i artikel 20 i grundförordningen. I punkt 4 i denna artikel (nu artikel 20.4 i förordning nr 1225/2009) föreskrivs att det slutliga utlämnandet av uppgifter ska ske skriftligen. Om ett beslut slutligen fattas på grundval av andra överväganden eller omständigheter än dem som förmedlats genom den slutliga upplysningshandlingen ska dessa, enligt bestämmelsen, ”utlämnas snarast möjligt”. Enligt artikel 20.5 i grundförordningen ska ”[d]e uppgifter som lämnas efter ett slutligt utlämnande av uppgifter ... endast beaktas om de inkommer inom en period som i varje enskilt fall ska fastställas av kommissionen och som ska vara minst tio dagar med beaktande av hur brådskande ärendet är”.
76 I förevarande fall är det ostridigt att kommissionen överlämnade den reviderade slutliga upplysningshandlingen till sökanden den 19 juli 2006 och gav denne en tidsfrist fram till den 31 juli 2006 för att yttra sig. Det är också ostridigt att sökanden lämnade in sina synpunkter på den reviderade slutliga upplysningshandlingen den 28 juli 2006 och att kommissionen lämnade in förslaget till slutgiltig förordning den 31 juli 2006, det vill säga tolv dagar efter det att sökanden hade fått den reviderade slutliga upplysningshandlingen. Härav följer att kommissionen förfogade över sökandens synpunkter innan den föreskrivna tidsfristen på tio dagar, enligt artikel 20.5 i grundförordningen, hade löpt ut och att den hade inväntat denna sista dag innan den överlämnade förslaget till slutgiltig förordning till rådet.
77 Det är dessutom så att sökanden inte fråntas sin möjlighet att yttra sig på ett ändamålsenligt sätt genom att ett utkast till ett förslag till slutgiltig förordning, som har inlämnats till rådet, distribueras inom kommissionen i enlighet med ett skriftligt förfarande för att inhämta samtycke från ledamöterna vid institutionen, eftersom kommissionen vid behov kan stoppa det skriftliga förfarandet eller ändra sitt utkast till förslag till följd av inlämnade synpunkter från berörda parter.
78 Tribunalen finner således att kommissionen inte har åsidosatt artikel 20.5 i grundförordningen. Av denna anledning kan sökandens rätt till försvar inte anses ha åsidosatts.
79 Denna slutsats påverkas inte av sökandens argument om att rätten till försvar och rätten att bli underrättad har åsidosatts, i strid med artikel 20 i grundförordningen, på grund av att denne inte har fått ta del av vissa skrivelser samt anteckningar från telefonsamtal.
80 Det ska härvid påpekas att sökanden har förutsatt att det finns ytterligare handlingar som denne inte har fått ta del av samt handlingar som rådet har ingett i samband med förfarandet vid tribunalen, nämligen två skrivelser till kommissionen från amerikanska myndigheter och ett internt e-postmeddelande från kommissionens enheter, av vilka framgår att ett telefonsamtal med amerikanska myndigheter har ägt rum.
81 Tribunalen vill dock påpeka att sökanden inskränker sig till att utan någon bevisning förutsätta att det förekommer ytterligare handlingar som har haft en inverkan på kommissionens slutsatser.
82 Sökanden kan därför inte åberopa underlåtenhet att lämna ut sådana handlingar som grund för sin talan.
83 Av det ovan anförda följer att talan inte kan bifallas på denna grund.
Den andra grunden: Samråd med medlemsstaterna i rådgivande kommittén angående uteslutandet av kylfrysar med tre dörrar från definitionen av den berörda produkten har inte genomförts ”inom rimlig tid”
– Parternas argument
84 Sökanden har påpekat att ordföranden i rådgivande kommittén, enligt lydelsen i artikel 15.2 andra stycket i grundförordningen (nu 15.2 andra stycket i förordning nr 1225/2009), snarast möjligt, dock senast tio arbetsdagar före sammanträdet, ska förse medlemsstaterna med all relevant information.
85 Denna bestämmelse har enligt sökanden åsidosatts i förevarande fall, eftersom rådgivande kommittén inte har kunnat yttra sig med full kännedom om saken på grund av att dess ledamöter inte har fått all relevant information senast tio arbetsdagar före sitt sammanträde den 19 och 20 juli 2006. Det var först den 14 juli 2006 som ledamöterna informerades om kommissionens beslut att kylfrysar med tre dörrar inte skulle omfattas av produktdefinitionen.
86 Tidsfristen på tio arbetsdagar infördes i grundförordningen för att säkerställa berörda parters rätt och rättssäkerheten. Skyldigheten att på ett ändamålsenligt sätt samråda med medlemsstaterna i rådgivande kommittén utgör en väsentlig formföreskrift genom att den kan inverka på innehållet i den slutliga rättsakten. Samrådet med medlemsstaterna i rådgivande kommittén kan nämligen leda till att kommissionen ändrar sin ståndpunkt.
87 Sökanden har även anfört att kommissionens omsvängning vad gäller definitionen av den berörda produkten har gett upphov till en ”helt ny diskussion” inför vilken ledamöterna i den rådgivande kommittén hade behövt tid för att förbereda sig.
88 Rådet har bestritt sökandens argument.
– Tribunalens bedömning
89 Det framgår av handlingarna i målet att rådgivande kommittén vid sitt sammanträde den 19 och 20 juli 2006 yttrade sig om kommissionens förslag till definitiva åtgärder på grundval av information som medlemsstaterna inte hade fått full kännedom om förrän den 14 juli samma år.
90 Härav följer att medlemsstaterna, i strid med föreskrifterna i artikel 15.2 i grundförordningen, inte fick all den information de behövde senast tio arbetsdagar före rådgivande kommitténs sammanträde för att kunna yttra sig om kommissionens beslut att utesluta kylfrysar med tre dörrar från definitionen av den berörda produkten.
91 Den omständigheten att tidsfristen som föreskrivs i artikel 15.2 i grundförordningen inte har iakttagits kan emellertid inte i sig utgöra ett sådant åsidosättande av väsentliga formföreskrifter som medför att medlemsstaternas samrådsförfarande inom ramen för den rådgivande kommittén är rättsstridigt, och därmed även definitionen av den berörda produkten i den angripna förordningen.
92 Enligt skäl 17 i förordning nr 461/2004, genom vilken grundförordningen har ändrats i detta avseende, ”bör” nämligen information som lämnas till medlemsstaterna i rådgivande kommittén överföras senast tio dagar före den dag för ett möte som fastställts av ordföranden i rådgivande kommittén ”för att medlemsstaterna skall ha tillräckligt med tid för att granska denna information”.
93 Det följer av detta skäls lydelse, särskilt av att konditionalisformen (”bör”) har använts, att det förhållandet att den aktuella tidsfristen inte har iakttagits inte innebär att medlemsstaternas samrådsförfarande i rådgivande kommittén blir ogiltigt. Det är snarare så att kraven enligt artikel 15.2 i grundförordningen kan uppfyllas först när medlemsstaterna faktiskt har fått tillräcklig med tid för att granska den information de har fått från ordföranden i rådgivande kommittén (se, analogt, förstainstansrättens dom av den 14 december 2004 i mål T‑317/02, FICF m.fl. mot kommissionen, REG 2004, s. II-4325, punkt 188 och där angiven rättspraxis).
94 Sökanden har emellertid inte visat att medlemsstaterna inte har fått den tid som de behövde för att på ett ändamålsenligt sätt kunna ta del av uppgifterna om kommissionens nya definition av den berörda produkten eller att rådgivande kommittén av denna anledning inte har kunnat yttra sig med full kännedom om saken.
95 Det framgår tvärtom av handlingarna i målet att medlemsstaternas företrädare hade haft ingående diskussioner om definitionen av den berörda produkten vid olika sammanträden som rådgivande kommittén höll under undersökningsförfarandet och att definitionsfrågan bland annat hade behandlats i handlingarna avseende de definitiva åtgärderna, vilka kommissionen hade översänt till medlemsstaterna den 5 juli 2006.
96 Det kan följaktligen inte ha haft någon inverkan på samrådsförfarandets utgång att tidsfristen i artikel 15.2 i grundförordningen inte har iakttagits, och därmed inte heller på den definition som slutligen fastställdes för den berörda produkten i den angripna förordningen (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 10 juli 1991 i mål T‑69/89, RTE mot kommissionen, REG 1991, s. II-485, punkt 27, och av den 27 november 1997 i mål T‑290/94, Kaysersberg mot kommissionen, REG 1997, s. II-2137, punkt 88).
97 Republiken Italien har vid förhandlingen därmed förgäves hävdat att ledamöterna i rådgivande kommittén inte har fått möjlighet att på ett ändamålsenligt sätt ifrågasätta ändringen av den berörda produktdefinitionen på grund av att den aktuella tidsfristen inte har iakttagits.
98 Det ska i detta sammanhang även noteras att rådet oemotsagt har påpekat att vissa medlemsstater under sammanträdet begärde och beviljades en förlängd tidsfrist till den 27 juli 2006 för att skriftligen yttra sig om kommissionens förslag till definitiva åtgärder men att ingen av dem uppgav att denna tidsfrist var otillräcklig eller begärde en förlängd tidsfrist för att yttra sig.
99 Mot bakgrund av det ovan anförda kan talan inte vinna bifall på den andra grunden.
Den tredje grunden: Otillräcklig motivering i den angripna förordningen vad gäller definitionen av den berörda produkten
– Parternas argument
100 Sökanden har hävdat att motiveringen i den angripna förordningen av den slutligen valda produktdefinitionen varken ger denne möjlighet att förstå eller ifrågasätta det välgrundade i rådets och kommissionens slutsatser avseende denna definition och därigenom ges inte heller tribunalen möjlighet att utöva sin prövningsrätt i detta avseende.
101 Med hänsyn till kommissionens totala och sena omsvängning vad gäller definitionen av den berörda produkten, är motiveringen i den angripna förordningen otillräcklig för att det ska vara möjligt att förstå det resonemang som framförts till svar på de väl utvecklade argumenten och den bevisning som har lagts fram under mer än ett års tid när det gäller detta begrepp.
102
103 I stället för att endast fastställa den nya definitionen utifrån tidigare rådande omständigheter och tidigare använda faktiska uppgifter, borde institutionerna ha förklarat varför kriteriet avseende de större kylfrysarnas inre konstruktion, vilket enbart gällde fysiska egenskaper, borde ersätta kriteriet avseende yttre egenskaper, det vill säga förekomsten av minst två skilda svängdörrar placerade bredvid varandra, som ju ditintills hade ansetts vara lämpligt med hänsyn dels till produkternas fysiska egenskaper, dels till konsumenternas uppfattning.
104 Institutionerna borde inte så lättvindigt ha bortsett från denna sistnämnda parameter när de berörda parterna samt kommissionen ingående hade diskuterat den och den hade ansetts vara det främsta underlaget för den ursprungliga definitionen av den berörda produkten. Det har inte i tillräckligt hög grad motiverats varför konsumenternas uppfattning inte längre hade en avgörande betydelse. När unionens institutioner, såsom i detta fall, tillbakavisar motstridiga konsumentundersökningar, borde de förklara på vilket sätt denna motstridighet är särskilt besvärande för dem.
105 Det framgår av skälen till den angripna förordningen att unionens institutioner föranleddes att undanta tredörrarsmodellen från definitionen av den berörda produkten efter en mer ingående prövning av vissa forskningsinstituts och klassificeringsorgans ståndpunkter, mot bakgrund av den ytterligare bevisning som LG framställt efter att ha mottagit den slutliga upplysningshandlingen.
106 För det första hade LG inte ingett någon ytterligare bevisning utan enbart upprepat att produktens inre konstruktion var viktigare än dess yttre fysiska egenskaper, samt inkommit med en skrivelse av den 10 juli 2006 från ett institut som upprepade en synpunkt som framförts till kommissionen i april 2006 och förebrådde kommissionen för att inte ha följt denna i sin slutliga upplysningshandling.
107 För det andra har rådet och kommissionen inte förklarat varför synpunkterna från vissa forskningsinstitut och klassificeringsorgan, bland vilka de flesta klassindelar kylfrysarna av ”side-by-side”-modell utifrån deras inre konstruktion och inte utifrån dörrarnas placering, har lett dem till slutsatsen att tredörrarsmodellen på grund av sina fysiska egenskaper inte kan anses utgöra en del av segmentet kylfrysar av ”side-by-side”-modell. De har inte heller kontrollerat auktoriteten hos dessa inrättningar som betraktas som ”ledande”.
108 Vidare borde rådet och kommissionen ha förklarat varför de inte har betraktat viss bevisning som förekommit i handlingarna sedan oktober 2005 som övertygande för undersökningens syfte och varför de inte heller har tagit hänsyn till annan bevisning, som till exempel publikationer från oberoende konsumentföreningar, varav vissa uttryckligen handlar om kylfrysar som har tre dörrar.
109 Sökanden har även anfört att institutionerna normalt sett inte gör några distinktioner vid definitionen av den berörda produkten, om det inte finns ”tydliga skiljelinjer” mellan segmenten. I detta fall finns ingen ”tydlig skiljelinje” mellan tvådörrars och tredörrars kylfrysar av ”side-by-side”-modell. Institutionerna har inte förklarat varför de kände sig tvungna att göra sin egen indelning, när det inte finns någon ”tydlig skiljelinje”.
110 Slutligen har sökanden antagit att institutionernas ”tvära” omsvängning är resultatet av en ”lobbyverksamhet in i det sista”, något som det inte förekommer några uppgifter om i motiveringen till den angripna förordningen.
111 Rådet har bestritt sökandens argument.
– Tribunalens bedömning
112 Motiveringen av en rättsakt från unionens institutioner ska vara anpassad till rättsaktens beskaffenhet och det ska klart och tydligt framgå hur den institution som har antagit rättsakten har resonerat, så att de som berörs därav kan få kännedom om skälen till den vidtagna åtgärden och kan göra gällande sina rättigheter, och så att domstolen ges möjlighet att utöva sin prövningsrätt (förstainstansrättens dom av den 27 september 2005 i de förenade målen T‑134/03 och T‑135/03, Common Market Fertilizers mot kommissionen, REG 2005, s. II-3923, punkt 156).
113 Kravet på motivering ska bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, särskilt rättsaktens innehåll, de anförda skälens karaktär och det intresse som de vilka rättsakten är riktad till, eller andra personer som direkt eller personligen berörs av den, kan ha av att få förklaringar (domstolens dom av den 2 april 1998 i mål C‑367/95 P, kommissionen mot Sytraval och Brink’s France, REG 1998, s. I‑1719, punkt 63).
114 Bedömningen huruvida motiveringen av en rättsakt är tillräcklig ska inte endast ske utifrån rättsaktens ordalydelse utan även utifrån sammanhanget och reglerna på det ifrågavarande området (domstolens dom av den 29 februari 1996 i mål C‑56/93, Belgien mot kommissionen, REG 1996, s. I-723, punkt 86, och domen i det ovannämnda målet Kaysersberg mot kommissionen, punkt 150).
115 När en förordning om införande av slutgiltiga antidumpningstullar, såsom i detta fall, ingår i ett systematiskt sammanhang i ett åtgärdspaket, kan det inte krävas att de olika faktiska och rättsliga aspekter som behandlats i den, vilka ibland är både många och komplicerade, tas upp i detalj i dess motivering. Institutionerna är inte heller skyldiga att ta ställning till samtliga av de argument som åberopats av berörda parter. Det är tvärtom tillräckligt att rättsaktens upphovsman redovisar de faktiska omständigheter och rättsliga överväganden som är av väsentlig betydelse för utformningen av den omtvistade förordningen.
116 Motiveringen i en förordning om införande av antidumpningstullar måste visserligen bedömas med hänsyn bland annat till de upplysningar som unionens institutioner lämnat till berörda parter och till de synpunkter som dessa lagt fram under undersökningsförfarandet. Institutionerna är emellertid inte skyldiga att särskilt motivera varför olika argument som anförts av berörda parter inte har beaktats. Det är tillräckligt att förordningen innehåller en klar motivering av de viktigaste omständigheterna i deras analys, eftersom en sådan motivering kan klargöra skälen till att institutionerna avfärdat de relevanta argument som parterna anfört under det administrativa förfarandet.
117 Vidare behöver en förordning om införande av antidumpningstullar, som följer på ett undersökningsförfarande, motiveras endast i förhållande till samtliga av de faktiska och rättsliga omständigheter som är relevanta för bedömningen av den. Syftet med motiveringen till en sådan rättsakt är inte att förklara hur institutionernas ståndpunkt har utvecklats under det administrativa förfarandet och avsikten med den är således inte att motivera olikheter mellan den lösning som har valts i den slutliga rättsakten och den preliminära ståndpunkt som framställts i handlingar som sänts till de berörda parterna under förfarandet för att de ska få möjlighet att inkomma med synpunkter. Motiveringsskyldigheten innebär således inte heller att institutionerna måste förklara på vilket sätt en ståndpunkt som beaktades under ett visst skede av det administrativa förfarandet eventuellt saknade grund.
118 Såsom framgår av skälen 10 och 11 i den angripna förordningen har definitionen av den berörda produkten sin grund i antagandet om en traditionell uppdelning av marknaden i tre segment vad avser kylfrysar med större volym (se punkt 6 ovan) och antagandet om en ”tydlig skiljelinje” mellan dessa tre segment.
119 För att kunna fastställa om de större kylfrysarna som har tre dörrar ingår i segmentet kylfrysar av ”bottom-mount”-modell eller i segmentet kylfrysar av ”side-by-side”-modell, definierade kommissionen i skäl 13 i den angripna förordningen först den berörda produkten utifrån dess yttre egenskaper, det vill säga förekomsten av minst två skilda svängdörrar placerade bredvid varandra, både med beaktande av produktens fysiska egenskaper och hur den uppfattas av konsumenterna, medan sökanden definierade och marknadsförde tredörrarsmodellen som en kylfrys av ”side-by-side”-modell.
120 I samma skäl uppges att kommissionen i detta preliminära skede av undersökningen ansåg att de olika placeringarna av kyl- och frysutrymmena i kylfrysen av ”side-by-side”-modell och i tredörrarsmodellen inte var ett avgörande kriterium för att utesluta tredörrarsmodellen från den berörda produktdefinitionen, eftersom det inte fanns någon avgörande bevisning och inte heller någon allmän definition av kylfrysar av ”side-by-side”-modell.
121 Såsom framgår av skäl 14 i den angripna förordningen ansåg kommissionen emellertid att det vid undersökningen krävdes en mer ingående prövning av synpunkterna från vissa ledande forskningsinstitut och klassificeringsorgan, som i de flesta fall klassificerar kylfrysar av ”side-by-side”-modell utifrån deras inre konstruktion och inte utifrån dörrarnas placering.
122 Det anges i samma skäl att kommissionen således såg sig föranledd att ändra den ifrågavarande produktdefinitionen i förordningen om preliminär tull och att definitivt utesluta tredörrarsmodellen, på grundval av dess fysiska egenskaper, från segmentet kylfrysar av ”side-by-side”-modell, såsom framgår av skäl 15 i den angripna förordningen.
123 I detta hänseende anges i skäl 14 i den angripna förordningen att kommissionen fann att kriteriet om konsumenternas uppfattning var olämpligt för att underbygga en tydlig bedömning för eller emot ett inkluderande av kylfrysar med tre dörrar i definitionen av den berörda produkten, med hänsyn till de motstridiga resultaten från de konsumentundersökningar som sökanden och gemenskapsindustrin hade redovisat till stöd för sina respektive ståndpunkter.
124 Mot bakgrund av dessa omständigheter ansåg institutionerna, såsom anges i skäl 15 i den angripna förordningen, att tredörrarsmodellen skulle tillhöra segmentet kylfrysar av ”bottom-mount”-modell och inte segmentet kylfrysar av ”side-by-side”-modell.
125 Institutionerna har således i tillräcklig utsträckning motiverat sitt beslut att utesluta kylfrysar med tre dörrar från definitionen av den berörda produkten med hänvisning till att konsumentundersökningarna var motstridiga. Det framgår nämligen att det på grund av en sådan motstridighet inte gick att dra någon entydig slutsats angående kriteriet avseende konsumenternas uppfattning utifrån nämnda undersökningar.
126 Efter att ha konstaterat att det inte gick att nå ett avgörande utifrån kriteriet om konsumenternas uppfattning uttalade sig institutionerna på grundval av de synpunkter som de ledande forskningsinstituten och klassificeringsorganen uttryckt, vilka i de flesta fall klassificerar kylfrysar av ”side-by-side”-modell med hänsyn till deras inre konstruktion och inte på grundval av dörrarnas placering.
127 En sådan hänvisning utgör en tillräcklig motivering av den ifrågavarande produktdefinitionen i den angripna förordningen.
128 Sökanden har således felaktigt klandrat institutionerna för att inte ha klargjort varför de, i avsaknad av en ”tydlig skiljelinje” mellan tvådörrars och tredörrars kylfrysar av ”side-by-side”-modell, ansåg sig vara tvungna att göra en egen indelning. Genom att slå fast att det främsta kännetecknet hos kylfrysar av ”side-by-side”-modell är placeringen av utrymmena, har institutionerna skapat detta kriterium som skiljelinje mellan kylfrysar av ”side-by-side”-modell och kylfrysar med tre dörrar, utan att ytterligare klargöranden erfordras i detta hänseende.
129 Det ska vidare erinras om att åsidosättande av motiveringsskyldigheten utgör en grund beträffande åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, som är helt och hållet skild från grunden beträffande riktigheten av beslutsmotiveringen, vilken ska prövas i samband med bedömningen av huruvida beslutet är välgrundat (domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Sytraval och Brink’s France, punkt 67, se även, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 19 juni 2009 i mål T‑48/04, Qualcomm mot kommissionen, REG 2009, s. II-2029, punkt 179).
130 För att iaktta motiveringsskyldigheten behövde institutionerna endast, vilket de också har gjort, redogöra för skälen till att de definitivt hade uteslutit kylfrysar med tre dörrar från definitionen av den berörda produkten. Detta stred mot vad de hade kommit fram till i en ursprunglig definition som var preliminär, vilket för övrigt uttryckligen hade påpekats i skäl 17 i förordningen om preliminär tull. Institutionerna var härvid inte skyldiga att redogöra för samtliga av de synpunkter som hade framförts under det administrativa förfarandet avseende faktiska och rättsliga förhållanden för att motivera detta uteslutande.
131 Mot denna bakgrund kan det konstateras att motiveringen av den ifrågavarande produktdefinitionen i den angripna förordningen möjliggjorde för sökanden – som för övrigt var aktivt involverad i det administrativa förfarandet och därmed väl insatt i problematiken kring denna definition – att förstå och kunna ifrågasätta det välgrundade i den slutliga lösningen samt för tribunalen att utöva sin prövningsrätt i detta avseende, vilket för övrigt också framgår av prövningen av den fjärde grunden.
132 Sökandens argument att den ändrade definitionen av den berörda produkten var ett resultat av ”lobbyverksamhet in i det sista”, vilken inte omnämns i skälen till den angripna förordningen, kan följaktligen inte under några omständigheter åberopas med framgång, eftersom det av det ovanstående följer att det i tillräcklig utsträckning har redogjorts för de olika faktiska och rättsliga aspekter som är relevanta för bedömningen i den angripna förordningen.
133 Av det ovan anförda följer att talan inte kan vinna bifall på den tredje grunden.
Den fjärde grunden: Felaktig rättstillämpning i valet av metod för att definiera den berörda produkten
– Parternas argument
134 Sökanden har anfört att den metod som har använts för att definiera den berörda produkten strider mot artikel 1.1 och 1.4 i grundförordningen, genom att rådet inte har tagit hänsyn till konsumenternas uppfattning.
135 Sökanden har gjort gällande att skillnaderna mellan de aktuella kylfrysarnas fysiska egenskaper är så små att de inte har någon inverkan på slutanvändningen av produkterna. Fysiska skillnader kan emellertid endast utgöra ett skäl för att göra åtskillnad på produkter när dessa skillnader har en betydelse för konsumenterna. Eftersom skillnaderna mellan kylfrysarnas fysiska egenskaper inte inverkar på slutanvändningen av dem borde institutionerna inte ha kunnat bortse från deras begränsade inverkan på hur konsumenterna uppfattar dem. Följaktligen gjorde rådet fel genom att i detta fall bortse från bevisningen rörande konsumenternas uppfattning.
136 Sökanden påpekar i detta avseende att kommissionen själv, i förordning (EEG) nr 1418/88 av den 17 maj 1988 om införande av en tillfällig antidumpningstull på import av punktmatrisskrivare med ursprung i Japan (EGT L 130, s. 12), ansåg att smärre skillnader, som inte avser produkternas grundläggande fysiska och tekniska egenskaper, endast innebär att produktlikhet kan uteslutas när sådana skillnader medför att tillämpningen eller användningen av produkterna, eller kundens uppfattning om dessa, skiljer sig åt i hög utsträckning (skäl 12 i förordning nr 1418/88). Eftersom unionens institutioner ansåg att de olika bevisen rörande konsumenternas uppfattning inte var avgörande, skulle de ha valt en bredare definition av den berörda produkten, som inkluderar kylfrysar med tre dörrar.
137 Sökanden har klargjort att den inte bestrider rådets bedömning av de faktiska omständigheterna i samband med definitionen av den berörda produkten utan åberopar endast en felaktig rättstillämpning som hänför sig till den metod som användes när den berörda produkten definierades.
138 Rådet har gjort gällande att talan inte kan vinna bifall på denna grund.
– Tribunalens bedömning
139 Syftet med definitionen av den berörda produkten i en antidumpningsundersökning är att en förteckning över vilka produkter som eventuellt kommer att omfattas av antidumpningstullar ska kunna upprättas. Institutionerna kan för detta ändamål beakta faktorer som till exempel produkternas fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, deras användningsområde, deras utbytbarhet, konsumenternas uppfattning av dem, distributionskanaler, tillverkningsprocess, tillverkningskostnader och kvalitet.
140 Såsom rådet påpekade i skäl 13 i den angripna förordningen, vilket också framgår av prövningen av den tredje grunden, hade kommissionen när förfarandet inleddes bedömt den berörda produkten med hänsyn till såväl de fysiska och tekniska egenskaperna som konsumenternas uppfattning av de aktuella produkterna. Rådet konstaterade i skäl 14 i den angripna förordningen, efter att ha prövat bevisningen samt synpunkterna från vissa ledande forskningsinstitut och klassificeringsorgan, vilka talade för en definition av segmentet kylfrysar av ”side-by-side”-modell med hänsyn till den inre konstruktionen av utrymmet i stället för dörrarnas placering, att tredörrarsmodellen med tanke på de fysiska egenskaperna inte kunde betraktas som en del av segmentet kylfrysar av ”side-by-side”-modell. Efter att därefter ha undersökt hur konsumenterna uppfattade produkten ansåg rådet att klagandens och gemenskapsindustrins bevisning i detta avseende ”var inbördes motstridiga”. Några slutsatser avseende definitionen av den berörda produkten kunde därför inte dras.
141 Tribunalen konstaterar således, tvärtemot vad sökanden har påstått, att rådet har granskat bevisningen rörande konsumenternas uppfattning samt funnit att uppgifterna var motstridiga och att de därmed inte hade någon avgörande betydelse för definitionen av den berörda produkten. Sökandens argument om att rådet skulle ha förbisett konsumenternas uppfattning måste därför underkännas då de inte vinner stöd av de faktiska omständigheterna.
142 Vad gäller sökandens uppfattning om att fysiska skillnader kan utgöra ett skäl för att göra åtskillnad mellan produkterna endast när dessa har betydelse för konsumenterna, saknas det stöd för denna uppfattning både i grundförordningen och i rättspraxis. Såsom framgår av punkt 138 ovan får unionens institutioner beakta en rad olika faktorer när de definierar en produkt, bland vilka produkternas fysiska, tekniska och kemiska egenskaper självklart spelar en betydelsefull roll, dock utan att nödvändigtvis ha prioritet. Det kan i alla händelser inte anses att skillnaderna vad gäller de fysiska eller tekniska egenskaperna endast är relevanta när de återspeglas i den uppfattning som konsumenterna har.
143 När det vidare gäller sökandens påstående om att skillnaderna mellan kylfrysarnas fysiska och tekniska egenskaper är begränsade eller mycket små, är det tillräckligt att konstatera att det inte förekommer någon sådan bedömning av de faktiska omständigheterna i den angripna förordningen. Det framgår tvärtom av skälen 14 och 15 i förordningen att rådet vid bedömningen av kylfrysarnas fysiska egenskaper lade större vikt vid deras inre konstruktion än vid dörrarnas placering, och därefter fann att de sålunda konstaterade skillnaderna utgjorde ett skäl för att inte betrakta tredörrarsmodellen som en del av segmentet kylfrysar av ”side-by-side”-modell. Sökanden har inte uttryckligen ifrågasatt rådets bedömning av de faktiska omständigheterna.
144 Det kan därmed konstateras att det antagande som ligger till grund för sökandens argument om att det endast finns smärre skillnader mellan de undersökta produkternas fysiska och tekniska egenskaper enbart baserar sig på ett påstående som inte har styrkts med någon bevisning för dess riktighet i sak.
145 Mot denna bakgrund kan påståendet att kylfrysar med tre dörrar borde inkluderas i definitionen av den berörda produkten inte heller godtas, eftersom den bevisning som gäller konsumenternas uppfattning inte har ansetts vara avgörande.
146 Av det ovan anförda följer att talan inte kan bifallas på den fjärde grunden.
147 Härav följer att talan ska ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
148 Enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.
149 Eftersom sökanden har tappat målet ska denne ersätta rättegångskostnaderna. Sökanden ska följaktligen bära sin rättegångskostnad samt ersätta rådets och LG:s rättegångskostnader i enlighet med de senares yrkanden.
150 Ceced ska bära sina rättegångskostnader.
151 Enligt artikel 87.4 första stycket i rättegångsreglerna ska medlemsstater och institutioner som har intervenerat i ett mål bära sina egna rättegångskostnader.
152 Republiken Italien och kommissionen ska således bära sina rättegångskostnader.
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (sjätte avdelningen)
följande:
1) Talan ogillas.
2) Whirlpool Europe Srl ska bära sin rättegångskostnad och ersätta rättegångskostnaden för Europeiska unionens råd och LG Electronics, Inc.
3) Republiken Italien, Europeiska kommissionen och Conseil européen de la construction d’appareils domestiques (Ceced) ska bära sina rättegångskostnader.
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 13 september 2010.
Underskrifter
Innehållsförteckning
Tillämpliga bestämmelser
Bakgrund till tvisten
1. Marknad som omfattas av undersökningen
2. Undersökningsförfarandets inledande skede
3. Förordning om preliminär tull
4. Undersökningsförfarandets senare skede
5. Slutlig upplysningshandling
6. Reviderad slutlig upplysningshandling
7. Den angripna förordningen
Förfarandet och parternas yrkanden
Rättslig bedömning
1. Huruvida artikel 116.6 i rättegångsreglerna har åsidosatts
2. Yrkandet om ogiltigförklaring
Upptagande till sakprövning
Parternas argument
Tribunalens bedömning
Prövning i sak
Den första grunden: Åsidosättande av sökandens rätt till försvar vad gäller uteslutandet av kylfrysar med tre dörrar från definitionen av den berörda produkten
– Parternas argument
– Tribunalens bedömning
Den andra grunden: Samråd med medlemsstaterna i rådgivande kommittén angående uteslutandet av kylfrysar med tre dörrar från definitionen av den berörda produkten har inte genomförts ”inom rimlig tid”
– Parternas argument
– Tribunalens bedömning
Den tredje grunden: Otillräcklig motivering i den angripna förordningen vad gäller definitionen av den berörda produkten
– Parternas argument
– Tribunalens bedömning
Den fjärde grunden: Felaktig rättstillämpning i valet av metod för att definiera den berörda produkten
– Parternas argument
– Tribunalens bedömning
Rättegångskostnader