Talan väckt den 8 augusti 2023 – Republiken Polen mot Europaparlamentet och rådet
(Mål C-505/23)
Rättegångsspråk: polska
Parter
Sökande: Republiken Polen (ombud: B. Majczyna)
Svarande: Europaparlamentet och rådet
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
ogiltigförklara Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem1
förplikta Europaparlamentet och rådet att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
1) Åsidosättande av artikel 192.2 c FEUF genom att ha antagit direktivet i sin helhet på felaktig rättslig grund (artikel 192.1 FEUF)
Polen anser att de svarande institutionerna har åsidosatt artikel 192.2 c FEUF genom att inte ha antagit det angripna direktivet på grundval av nyssnämnda artikel, vilket kräver enhällighet i rådet, trots att detta direktiv i hög grad påverkar en medlemsstats val mellan olika energikällor och den övergripande strukturen för dess energiförsörjning.
2) Åsidosättande av artikel 192.2 a FEUF genom att anta det utsläppshandelssystem som föreskrivs i direktiv 2023/959 på felaktig rättslig grund (artikel 192.1 FEUF) trots att detta system innehåller främst skatterättsliga föreskrifter.
Polen anser att de svarande institutionerna har åsidosatt artikel 192.2 a FEUF genom att ha antagit direktivets bestämmelser om utsläppshandel för byggnadssektorn och sektorn för vägtransport på grundval av artikel 192.1 FEUF trots att detta system innehåller främst skatterättsliga föreskrifter, och genom att direktivet borde ha antagits på grundval av artikel 192.2 a FEUF, vilket kräver enhällighet i rådet.
3) Åsidosättande av principen om energisolidaritet i artikel 194.1 b FEUF genom att utvidga föremålet för ändring av direktiv 2003/87 och dess räckvidd trots att hänsyn inte tagits till medlemsstaternas (däribland Polens) intressen och till dessa intressens förhållande till unionens intressen.
Polen anser att de svarande institutionerna har åsidosatt artikel 194.1 b FEUF genom att ha antagit det angripna direktivet trots att hänsyn inte tagits till medlemsstaternas (däribland Polens) intressen och till dessa intressens förhållande till unionens intressen.
4) Åsidosättande av subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 EUF genom att ha antagit systemet för utsläppshandel för byggnadssektorn och sektorn för vägtransport trots att det redan finns ett likvärdigt system som gör det möjligt för medlemsstaterna att uppnå målen i detta direktiv på regional och lokal nivå i högre grad än vad som anges i direktiv 2023/959.
Polen anser att de svarande institutionerna har åsidosatt subsidiaritetsprincipen, eftersom det i unionen redan finns ett rättsligt system genom vilket det är möjligt att nå de mål som är uppsatta för systemet för utsläppshandel för byggnadssektorn och sektorn för vägtransport. Sedan direktivet antogs finns det numera två konkurrerande system varvid det aktuella systemet gör det möjligt att uppnå målen för utsläppshandeln för byggnadssektorn och sektorn för vägtransport på regional och lokal nivå i högre grad än unionens nivå i helhet.
5) Åsidosättande av proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 EUF, jämförd med artikel 191.2 EUF, genom att ha antagit systemet för utsläppshandel för byggnadssektorn och sektorn för vägtransport trots att detta inte har varit nödvändigt utan medfört kostnader som inte står i proportion till de mål som eftersträvas.
Polen anser att de svarande institutionerna har åsidosatt proportionalitetsprincipen, eftersom det angripna direktivet går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som eftersträvas därmed och dessutom medför kostnader som inte står i rimlig proportion till de eftersträvade målen.
6) Åsidosättande av likabehandlingsprincipen (förbud mot diskriminering) genom att ha uteslutit möjligheten att utnyttja gratis tilldelning av utsläppsrätter med hänsyn till beräkningen av utsläpp från operatörer av anläggningar från andra sektorer inom ramen systemet för utsläppshandeln för byggnadssektorn och sektorn för vägtransport.
Polen anser att de svarande institutionerna har åsidosatt likabehandlingsprincipen, eftersom det angripna direktivet, genom att utesluta möjligheten att utnyttja gratis tilldelning av utsläppsrätter med hänsyn till beräkningen av utsläpp från så kallade andra sektorer, har behandlat operatörer av anläggningar som tillhör andra sektorer annorlunda än operatörer av anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.
7) Åsidosättande av lojalitetsprincipen i artikel 4.3 EUF genom att under lagstiftningsförfarandet inte ha tagit hänsyn till de förbehåll som Polen framfört.
Polen anser att de svarande institutionerna har åsidosatt lojalitetsprincipen genom att under lagstiftningsförfarandet inte ha beaktat de av Polen framförda förbehåll vad gäller de sociala och rättsliga konsekvenserna av direktivet, och genom att anta direktivet utan att ha tagit tillbörlig hänsyn till dessa förbehåll.
____________
1 EUT L 130, 2023, 134.