Language of document : ECLI:EU:T:2013:276

TRIBUNALENS BESLUT (avdelningen för överklaganden)

den 28 maj 2013

Mål T‑130/13 P

Stephanie Honnefelder

mot

Europeiska kommissionen

”Överklagande – Personalmål – Allmänt uttagningsprov – Beslut att inte uppta sökanden i förteckningen över godkända sökande – Tidsfrist för överklagande – För sent ingivet – Oförutsebara omständigheter eller force majeure ej för handen – Uppenbart att överklagandet inte kan tas upp till prövning”

Saken:      Överklagande av Europeiska unionens personaldomstols dom (andra avdelningen) av den 13 december 2012 i mål C-42/11, Honnefelder mot kommissionen, i vilket det yrkas att denna dom ska upphävas.

Avgörande:      Överklagandet ogillas. Stephanie Honnefelder ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Överklagande – Tidsfrister – Utgör tvingande rätt – Unionsdomstolens prövning ex officio

(Domstolens stadga, bilaga I, artikel 9 första stycket; tribunalens rättegångsregler, artiklarna 101.1 a och b, 102.2 och 144)

2.      Överklagande – Tidsfrister – Talan inkommen per telefax – Frist för att inge undertecknat original – Den tidpunkt då fristen börjar löpa – Dagen då telefaxmeddelandet inkom och inte den dag då fristen för att väcka talan löpte ut

(Domstolens stadga, bilaga I, artikel 9 första stycket; tribunalens rättegångsregler, artiklarna 43.6, 101.1 a och b, 102.2, 138.1 och 144)

3.      Domstolsförfarande – Tidsfrist för väckande av talan – Utgången frist – Oförutsebara omständigheter eller force majeure – Begrepp – Gränser

(Domstolens stadga, artikel 45 andra stycket)

1.      Se beslutet.

(se punkterna 9 och 10)

Hänvisning till

Domstolen: 23 januari 1997, Coen, C‑246/95, REG 1997, s. I‑403, punkt 21

Tribunalen: 18 september 1997, Mutual Aid Administration Services mot kommissionen, T‑121/96 och T‑151/96, REG 1997, s. II‑1355, punkterna 38 och 39; 12 oktober 2009, Aayhan m.fl. mot parlamentet, T‑283/09 P, REGP 2009, s. I‑B‑1‑113 och II‑B‑1‑695, punkt 14

2.      I artikel 43.6 i tribunalens rättegångsregler, vilken är tillämplig på överklaganden av personaldomstolens beslut enligt artikel 138.1 sista stycket i samma rättegångsregler, föreskrivs att vid bedömningen av om fristerna rörande förfarandet följts ska det datum då en rättegångshandling inkom till tribunalens kansli endast beaktas om det undertecknade originalet av inlagan ges in till kansliet senast tio dagar efter det att telefaxmeddelandet inkom.

Det finns inga stöd för argumentationslinjen att tidfristen på tio dagar enligt artikel 43.6 i rättegångsreglerna börjar löpa vid utgången av tidfristen på två månader och tio dagar enligt artikel 9 första stycket i bilaga I till domstolens stadga och artikel 101.1 a och b i tribunalens rättegångsregler, vilka är tillämpliga på överklaganden enligt artiklarna 144 och 102.2 i samma rättegångsregler, oavsett när telefaxmeddelandet inkom. Bestämmelserna i artikel 43.6 i rättegångsreglerna medför inte att denna frist förlängs när telefaxmeddelandet inkommit mer än tio dagar innan fristen löper ut.

(se punkterna 13 och 17)

Hänvisning till

Domstolen: 18 januari 2005, Zuazaga Meabe mot harmoniseringsbyrån, C‑325/03 P, REG 2005, s. I‑403, punkt 18

3.      Begreppen ”oförutsebara omständigheter” eller ”force majeure” i artikel 45 andra stycket i domstolens stadga förutsätter att sökanden befinner sig i onormala svårigheter som är oberoende av dennes fria vilja och som framstår som oundvikliga trots de försiktighetsåtgärder som företagits. Dessa begrepp omfattar ett objektivt och ett subjektivt rekvisit, av vilka det objektiva rekvisitet avser ovanliga omständigheter som ligger utanför den berördes kontroll och det subjektiva rekvisitet avser vederbörandes skyldighet att skydda sig mot följderna av ovanliga händelser genom att, utan orimliga uppoffringar, vidta lämpliga åtgärder. I synnerhet bör denne noggrant övervaka hur förfarandet framskrider och, bland annat, omsorgsfullt iaktta föreskrivna tidsfrister. Begreppet force majeure är därför inte tillämpligt på en situation då en omsorgsfull och aktsam person objektivt sett hade kunnat undvika att en talefrist löpte ut.

Så är fallet när den berörde har valt att sända det undertecknade originalet av överklagandet med bilagor och bestyrkta kopior till tribunalens kansli genom en budfirma fem dagar efter det att överklagandet inkom per telefax. Den omständigheten att denna budfirma inte uppfyllt sin skyldighet mot avsändaren att leverera försändelsen inom en viss tid utgör härvid inte oförutsebara omständigheter eller force majeure.

(se punkterna 19, 23 och 26)

Hänvisning till

Domstolen: 12 juli 1984, Ferriera Valsabbia mot kommissionen, 209/83, REG 1984, s. 3089, punkt 22; 15 december 1994, Bayer mot kommissionen, C‑195/91 P, REG 1994, s. I‑5619, punkterna 31 och 32; Zuazaga Meabe mot harmoniseringsbyrån, ovannämnd, punkterna 18 och 25; 8 november 2007, Belgien mot kommissionen, C‑242/07 P, REG 2007, s. I‑9757, punkt 17