DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(tredje avdelningen)

den 20 juni 2012

Mål F‑66/11

Alma Yael Cristina

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Allmänt uttagningsprov – Uttagningskommitténs beslut att neka tillträde till utvärderingstesterna – Rättsmedel – Talan väckt utan att avvakta beslut gällande det administrativa klagomålet – Upptagande till sakprövning – Särskilda behörighetskrav för uttagningsprovet – Krav på yrkeserfarenhet”

Saken:      Talan väckt med stöd av artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, med yrkande dels om ogiltigförklaring av det beslut som fattades av uttagningskommittén i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AST/111/10 om att inte låta sökanden delta i utvärderingstesterna i nämnda uttagningsprov, dels om ersättning för den skada hon lidit till följd av nämnda beslut.

Avgörande:      Talan ogillas. Sökanden ska bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnader

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Beslut som fattas av en uttagningskommitté – Föregående administrativt klagomål – Fakultativt – Ingivande – Följder – Rätten att direkt väcka talan vid unionsdomstolen kvarstår

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningsprov på grundval av meriter och prov – Villkor för deltagande – Ingivna examensbevis eller bestyrkt yrkeserfarenhet – Uttagningskommitténs bedömning – Domstolsprövning – Gränser

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artiklarna 2, andra stycket och 5)

1.      När en sökande som har uteslutits från ett uttagningsprov ifrågasätter ett beslut som fattats av en uttagningskommitté, är det inte alls nödvändigt att vederbörande inger ett föregående klagomål mot det beslut som han eller hon ifrågasätter. Om en sådan sökande ändå vänder sig till tillsättningsmyndigheten kan en sådan åtgärd, oavsett dess juridiska betydelse, inte medföra att sökanden fråntas sin rätt att väcka talan direkt vid unionsdomstolen. Frågan huruvida en sådan talan kan tas upp till prövning vid unionsdomstolen kan inte underställas kravet att det administrativa förfarande som fastställs i artikel 91 i tjänsteföreskrifterna har avslutats, eftersom ett sådant krav endast är tillämpligt på talan i mål där ett administrativt klagomål är obligatoriskt.

Iakttagandet av rättssäkerhetskraven kan därvid inte motivera att det med avseende på direkt talan vid unionsdomstolen tillämpas en sakprövningsförutsättning som inte gäller en sådan talan. I annat fall begränsas rätten för de sökande som har uteslutits från uttagningsprovet att hänskjuta ett beslut av en uttagningskommitté direkt till unionsdomstolen. Vad beträffar iakttagandet av principen om god rättskipning är det bästa sättet att iaktta denna princip att handlägga de mål om direkt talan som väcks vid personaldomstolen utan att beakta de osäkerhetsfaktorer som är förenade med ett klagomål som inte har ingetts vid den.

(se punkterna 38, 40, 42, 50 och 51)

Hänvisning till

Domstolen: 30 november 1978, Salerno m.fl. mot kommissionen, 4/78, 19/78 och 28/78, punkt 10

Förstainstansrätten: 20 juni 1990, Burban mot parlamentet, T‑133/89, punkt 17

2.      Uttagningskommittén ska i varje enskilt fall bedöma om den yrkeserfarenhet som varje sökande gör gällande motsvarar den nivå som krävs enligt meddelandet om uttagningsprov. Uttagningskommittén har i det avseendet befogenhet att företa en skönsmässig bedömning i enlighet med tjänsteföreskrifternas bestämmelser om uttagningsförfaranden, såväl när det gäller att bedöma arten av och längden på sökandenas tidigare yrkeserfarenhet som dess mer eller mindre nära samband med de krav som ställs för den tjänst som ska tillsättas. Vid sin laglighetsprövning ska således unionsdomstolen begränsa sig till att kontrollera att utövandet av denna befogenhet inte har skett på ett uppenbart felaktigt sätt.

När uttagningskommittén kontrollerar om behörighetskraven är uppfyllda kan den endast beakta de upplysningar som sökandena har lämnat i samband med sin ansökan och de styrkande handlingar som det ankommer på sökandena att inge till stöd för denna ansökan och uttagningskommittén är inte alls skyldig att anmoda de sökande att inge ytterligare handlingar eller att själv göra efterforskningar för att kontrollera huruvida den berörda personen uppfyllde samtliga krav enligt meddelandet om uttagningsprov. Det framgår av bestämmelserna i artikel 2 andra stycket i bilaga III till tjänsteföreskrifterna att de endast ger uttagningskommittén en möjlighet att anmoda sökandena att inge kompletterande upplysningar, när kommittén är tveksam till en ingiven handlings betydelse. Det kan i det avseendet inte komma i fråga att omvandla det som lagstiftaren har utformat som endast en möjlighet för uttagningskommittén till en skyldighet.

(se punkterna 67–69, 80 och 81)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 21 november 2000, Carrasco Benítez mot kommissionen, T‑214/99, punkterna 71 och 78; 25 mars 2004, Petrich mot kommissionen, T‑145/02, punkt 37; 31 januari 2006, Giulietti mot kommissionen, T‑293/03, punkterna 65 och 66

Personaldomstolen: 1 juli 2010, Časta mot kommissionen, F‑40/09, punkterna 58 och 67 och där angiven rättspraxis