Talan väckt den 16 maj 2011 - Zinātnes, inovāciju un testēšānas centrs mot kommissionen

(Mål T-259/11)

Rättegångsspråk: lettiska

Parter

Sökande: Zinātnes, inovāciju un testēšānas centrs (ombud: advokaten E. Darapoļskis)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut avseende avtal 2003/004-979-06-03/1/0027 "Būvmateriālu inivāciju un testēšānas centra izveide", som ingåtts inom ramen för Lettlands nationella PHARE 2003-program, och slå fast att det saknas grund för att återkräva stödet om 1 576 010,80 euro till PHARE-programmet.

Grunder och huvudargument

I Europeiska kommissionens (nedan kallad kommissionen) beslut avseende avtal 2003/004-979-06-03/1/0027 "Būvmateriālu inivāciju un testēšānas centra izveide", som ingåtts inom ramen för Lettlands nationella PHARE 2003-program (nedan kallat det angripna beslutet) fann kommissionen att ett stöd från Europeiska unionen om 1 474 200 euro skulle återkrävas.

Sökanden anser att kommissionen vid antagandet av det angripna beslutet inte iakttog det finansprotokoll som ingicks den 19 september 2003 mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Lettland, angående finansieringen av Lettlands nationella PHARE 2003-program (nedan kallat finansprotokollet), på grundval av vilket det den 23 augusti 2005 ingicks ett avtal med sökanden om beviljande av finansiering och det utbetalades ett PHARE-stöd om 1 576 010,80 euro. Sökanden gör även gällande att kommissionen åsidosatte rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget¹ (nedan kallad budgetförordningen) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget² (nedan kallad genomförandeförordningen).

Sökanden anför två grunder till stöd för sin talan.

Sökanden gör för det första gällande att kommissionen antog det angripna beslutet utan att först ingående analysera omständigheterna i ärendet och utvärdera fakta. I stället grundade sig kommissionen enbart på rapporter från tjänstemän i Republiken Lettland, vilka inte grundade sig på några yttranden eller beslut från de behöriga myndigheterna. Innan kommissionen inledde förfarandet om återkrav var kommissionen skyldig att dels kontrollera att de underlåtelser som nämndes i rapporterna från de lettiska tjänstemännen verkligen förelåg, dels inhämta all bevisning. Kommissionen undersökte i stället bara formellt den föregående skriftväxlingen. Enligt sökanden ledde detta till att kommissionen saknade kännedom om viktiga omständigheter och återkrävde PHARE-stödet utan giltig grund.

För det andra hävdar sökanden att kommissionen inte använde sig av de möjligheter som den har enligt finansprotokollet, budgetförordningen och genomförandeförordningen. Sökanden anför härvid att kommissionen vid konstaterandet av underlåtelserna allra först borde ha gjort en beräkning av deras inverkan på gemenskapsbudgeten. Därefter borde den, om följderna för budgeten hade befunnits betydande, ha medgett Republiken Lettland en frist för att vidta åtgärder. Kommissionen använde sig inte av dessa möjligheter, med resultatet att det angripna beslutet strider mot finansprotokollet, artikel 71 i budgetförordningen och artiklarna 79 och 80 i genomförandeförordningen.

För det tredje anför sökanden att det angripna beslutet är oproportionerligt och antogs i strid med det förfarande för antagande av beslut som föreskrivs, inte bara i finansprotokollet, utan även i budgetförordningen och genomförandeförordningen. Sökanden gör även gällande att det angripna beslutet inte offentliggjordes, att det inte innehåller någon uppgift om datum för antagande och att sökanden fick kännedom om beslutet först efter den 9 mars 2011, i samband med ett rättsligt förfarande som inleddes i Lettland.

För det fjärde hävdar sökanden att det angripna beslutet har inneburit allvarliga konsekvenser för sökanden och medfört förluster, eftersom det ligger till grund för ett domstolsförfarande som inletts mot sökanden och hindrar sökanden från att framdeles beviljas stöd från PHARE-programmet.

För det femte och sista anser sökanden att det angripna beslutet allvarligt har skadat sökandens anseende, eftersom kommissionens rättsstridiga åtgärder har äventyrat nya medlemmars deltagande i projektet och i stor utsträckning har minskat investerarnas förtroende för sökanden i egenskap av säker och stabil ekonomisk partner.

____________

¹ - EGT L 248, s. 1.

² - EGT L 357, s. 1.