Mål T‑555/22
Republiken Frankrike
mot
Europeiska kommissionen
Tribunalens dom (sjätte avdelningen) av den 8 maj 2024
”Språkregler – Meddelande om allmänt uttagningsprov för rekrytering av administratörer och experter inom områdena försvarsindustri och rymdfrågor – Valet av andraspråk är begränsat till engelska – Förordning nr 1 – Artiklarna 1d.1, 27 och 28 f i tjänsteföreskrifterna – Diskriminering på grund av språk – Tjänstens intresse – Proportionalitet”
Tjänstemän – Uttagningsprov – Genomförande av ett allmänt uttagningsprov – Språk för deltagande i proven – Begränsning av valet av andraspråk – Diskriminering på grund av språk – Motivering med avseende på tjänstens intresse – Iakttagande av proportionalitetsprincipen – Bevisbörda
(Stadgan om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 21.1 och 22; tjänsteföreskrifterna, artiklarna 1d.1, 27 och 28 f samt artikel 1.1 f i bilaga III); rådets förordning nr 1, artikel 1)
(se punkterna 23–29, 35–39, 65–69, 72, 88 och 89)
Resumé
På grundval av en talan som väckts av Republiken Frankrike, till stöd för vilken tre andra medlemsstater, nämligen Konungariket Belgien, Republiken Grekland och Republiken Italien, har intervenerat i förfarandet, ogiltigförklarar tribunalen meddelandet om allmänt uttagningsprov EPSO/AD/400/22. Detta uttagningsprov syftade till att upprätta reservlistor i syfte att rekrytera handläggare och experter inom områdena försvarsindustri och rymdfrågor vid kommissionen. I detta mål uttalar tribunalen sig för första gången om lagenligheten hos språkregler i ett allmänt uttagningsprov vilka begränsar valet av andraspråk i uttagningsprovet till ett enda officiellt unionsspråk (engelska) och föreskriver att alla avgörande prov i uttagningsprovet ska göras endast på detta språk.
Republiken Frankrike gjorde gällande att meddelandet om uttagningsprovet i fråga stred mot artikel 1d i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna), jämförd med artiklarna 21 och 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, vilka avser principen om icke-diskriminering respektive respekt för den språkliga mångfalden. Sökanden förklarade att med beaktande av att andra officiella unionsspråk än engelska används och är till nytta vid kommissionen, särskilt franska, kunde skälet att det är nödvändigt att de personer som rekryteras kan börja arbeta omedelbart inte motivera en sådan begränsning, eftersom den inte tillgodosåg de reella krav som tjänsten ställer. Sökanden tillade att kommissionen i alla händelser inte hade visat att denna diskriminering var proportionerlig.
Tribunalens bedömning
Tribunalen konstaterar inledningsvis att begränsningen av sökandenas val av andraspråk i ett uttagningsprov till ett visst antal språk, vilket utesluter övriga officiella språk, utgör diskriminering på grund av språk, vilket i princip är förbjudet enligt artikel 1d.1 i tjänsteföreskrifterna. Vissa potentiella sökande (de som har tillfredsställande kunskaper i åtminstone ett av de angivna språken) gynnas nämligen på grund av denna begränsning, eftersom de kan delta i uttagningsprovet och följaktligen rekryteras som tjänstemän eller övriga anställda inom unionen, medan andra som inte har dessa kunskaper utesluts.
Unionsinstitutionernas stora utrymme för eget skön vad gäller hur de organiserar sina tjänsteavdelningar, liksom det utrymme för eget skön som Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) har vid utövandet av de befogenheter som den tilldelats av unionsinstitutionerna, begränsas således av artikel 1d i tjänsteföreskrifterna. Den särbehandling på grund av språk som är resultatet av att språkreglerna för ett uttagningsprov innehåller en begränsning till ett visst antal officiella språk kan godtas endast om en sådan begränsning är sakligt motiverad och står i proportion till de reella krav som tjänsten ställer. Dessutom måste varje villkor som rör specifika språkkunskaper vara grundat på klara, objektiva och förutsebara kriterier som är sådana att de sökande kan förstå skälen till detta villkor och unionsdomstolen kan pröva om villkoret är lagenligt.
Diskriminering på grund av språk kan motiveras av tjänstens intresse av att anställa tjänstemän som behärskar det eller de språk som används av tjänsteavdelningen i fråga, så att de kan börja arbeta omedelbart. Det ankommer emellertid på den institution som begränsar språkreglerna i ett urvalsförfarande till ett begränsat antal av unionens officiella språk att visa att en sådan begränsning verkligen är ägnad att tillgodose reella krav avseende de arbetsuppgifter som de anställda personerna kommer att utföra, att den står i proportion till dessa krav och att den grundar sig på klara, objektiva och förutsebara kriterier. Tribunalen å sin sida ska göra en konkret prövning av huruvida begränsningen är objektivt motiverad och proportionerlig med hänsyn till nämnda krav.
Vad för det första gäller att språkbegränsningen ska vara sakligt motiverad utifrån de reella krav som tjänsten ställer, ska en sådan begränsning grundas på de arbetsuppgifter som de rekryterade personerna kan komma att utföra. Det ankommer med andra ord på kommissionen att visa att de arbetsuppgifter som beskrivs i meddelandet om uttagningsprov som sådana kräver kunskaper i engelska på nivå B2. I förevarande fall har kommissionen emellertid inte knutit kravet på att de rekryterade personerna ska ha kunskaper i engelska på nivå B2 för att omedelbart kunna börja arbeta till de särskilda arbetsuppgifter som dessa personer kan komma att utföra, utan endast till den omständigheten att dessa personer kommer att utföra nämnda uppgifter vid tjänsteavdelningar där den nuvarande personalen huvudsakligen använder engelska för att utföra nämnda uppgifter. En sådan argumentering, som endast innebär att säga att arbetsuppgifterna måste utföras på engelska, eftersom de redan utförs på det språket, kan därför i princip inte styrka att den omtvistade språkbegränsningen är ägnad att tillgodose de reella krav som tjänsten ställer avseende de arbetsuppgifter som de rekryterade personerna kan komma att utföra. Påståendet att det är ett ”fastställt faktum” att engelska används som arbetsspråk överensstämmer dessutom inte med situationen vid en tjänsteavdelning som nyligen har inrättats och är mitt uppe i anställandet av personal när uttagningsprovet offentliggörs. Tribunal påpekar att kommissionens argumentering i alla händelser inte tillräckligt har styrkts av de handlingar som den lämnat in i detta syfte. Av detta följer att kommissionen inte har visat att språkbegränsningen är motiverad.
Vad för det andra gäller huruvida språkbegränsningen är proportionerlig ankommer det på institutionerna att göra en avvägning mellan, å ena sidan, det legitima syfte som motiverar att antalet tillåtna språk i uttagningsproven begränsas och, å andra sidan, de anställda tjänstemännens möjligheter att under sitt arbete vid institutionerna lära sig de språk som tjänstens intresse kräver. Eftersom kommissionen inte gjort en sådan avvägning har den inte tillräckligt visat att den omtvistade språkbegränsningen står i proportion till de krav som tjänsten ställer.