Mål T‑396/10

Zucchetti Rubinetteria SpA

mot

Europeiska kommissionen

”Konkurrens – Konkurrensbegränsande samverkan – Den belgiska, den tyska, den franska, den italienska, den nederländska och den österrikiska marknaden för badrumsutrustning – Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet konstateras – Samordning av prishöjningar och utbyte av känslig affärsinformation – Begreppet överträdelse – En enda överträdelse – Relevant marknad – 2006 års riktlinjer för beräkning av böter – Allvar – Koefficienter”

Sammanfattning – Tribunalens dom (fjärde avdelningen) av den 16 september 2013

1.      Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Unionsdomstolens fulla prövningsrätt – Räckvidd – Beaktande av riktlinjerna för beräkning av böter – Gränser – Iakttagande av allmänna rättsprinciper

(Artiklarna 261 FEUF och 263 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 31; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)

2.      Konkurrensbegränsande samverkan – Avtal och samordnade förfaranden som utgör en enda överträdelse – Begrepp – Entente globale – Kriterier – Ett samlat mål – Överträdelsens genomförande – Saknar betydelse

(Artikel 101.1 FEUF)

3.      Konkurrens – Administrativt förfarande – Beslut av kommissionen i vilket en överträdelse konstateras – Skyldighet att avgränsa den relevanta marknaden – Räckvidd

(Artikel 101.1 FEUF)

4.      Konkurrensbegränsande samverkan – Samordnat förfarande – Begrepp – Samordning och samarbete som är oförenliga med skyldigheten för varje företag att bestämma sitt beteende på marknaden på ett självständigt sätt – Informationsutbyte mellan konkurrenter – Konkurrensbegränsande syfte eller resultat – Presumtion – Villkor

(Artikel 101.1 FEUF)

5.      Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Förmildrande omständigheter – Uppträdande som avviker från vad som överenskommits inom kartellen – Begränsat deltagande – Villkor

(Artikel 101.1 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02, punkt 29 tredje strecksatsen)

6.      Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Beräkningsmetoden definieras i kommissionens riktlinjer – Beräkning av grundbeloppet för böterna – Hänsyn till vad som kännetecknar överträdelsen som helhet

(Artikel 101.1 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2; kommissionens meddelande 2006/C 201/02, punkterna 9–11 och 21–23)

7.      Konkurrens – Böter – Beslut att ålägga böter – Motiveringsskyldighet – Räckvidd

(Artikel 296 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)

8.      Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Fastställande av böter i proportion till bedömningskriterierna för överträdelsens allvar (Artikel 101.1 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 201/02)

9.      Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Allvaret av respektive företags deltagande – Åtskillnad – Konkurrensbegränsande samverkan med flera grenar

(Artikel 101.1 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)

1.      Se domen.

(se punkterna 17 och 143–145)

2.      En överträdelse av artikel 101.1 FEUF kan vara följden inte bara av isolerade överenskommelser eller samordnade förfaranden som ska medföra sanktioner som separata överträdelser, utan även av en serie överenskommelser eller samordnade förfaranden som är sammanbundna på ett sådant sätt att de ska anses utgöra beståndsdelar av en enda överträdelse. För att fastställa att det föreligger en enda överträdelse ska kommissionen styrka att överenskommelserna eller de samordnade förfarandena, även om de rör skilda varor, tjänster eller territorier, ingår i en samlad plan som de berörda företagen medvetet sätter i verket för att nå ett samlat konkurrensbegränsande mål.

Vid prövningen av huruvida de otillåtna förfarandena utgjorde flera överträdelser eller en enda ska det bedömas inte huruvida förfarandena i fråga avsåg produkter som tillhörde en enda marknad, utan huruvida företagen själva såg förfarandena som en del i en sådan samlad plan.

Kommissionen gör inget fel när den konstaterar att de tre berörda produktgrupperna varit föremål för en enda överträdelse, även om de tillhör olika produktmarknader.

Ett konstaterande att de berörda produktgrupperna inte ingår i en och samma produktmarknad, eftersom de varken är utbytbara på utbudssidan eller på efterfrågesidan och skiljer sig åt såväl tekniskt som kommersiellt och estetiskt påverkar i alla händelser inte de faktiska omständigheter som lett kommissionen till slutsatsen att de berörda förfarandena borde anses utgöra del av en enda överträdelse med hänsyn till det ömsesidiga beroendet mellan dem och förekomsten av den samlade plan som sattes i verket.

(se punkterna 25, 26, 30, 31 och 36)

3.      Se domen.

(se punkterna 28 och 38)

4.      Se domen.

(se punkterna 53–59, 89–92 och 95)

5.      Se domen.

(se punkterna 84, 132 och 133)

6.      Enligt punkterna 9−11 i riktlinjerna för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 består den metod som kommissionen använder för att fastställa böter på konkurrensområdet av två steg. I det första steget fastställer kommissionen ett grundbelopp för varje företag eller företagssammanslutning. I det andra steget kan kommissionen höja eller sänka grundbeloppet, med hänsyn till försvårande eller förmildrande omständigheter som kännetecknar vart och ett av de berörda företagens deltagande.

Vad närmare bestämt gäller metodens första steg för fastställande av böterna fastställs enligt punkterna 21–23 i 2006 års riktlinjer den andel av försäljningsvärdet som återspeglar överträdelsens allvar (koefficienten för överträdelsens allvar) till en nivå mellan 0 och 30 procent beroende på ett antal faktorer, såsom överträdelsens art, alla de berörda parternas samlade marknadsandel, överträdelsens geografiska utsträckning och frågan huruvida överträdelsen har genomförts. Avtal om fastställande av priser, uppdelning av marknaden och produktionsbegränsningar hör på grund av deras art till de allvarligaste konkurrensbegränsningarna. Enligt punkt 25 i riktlinjerna ska kommissionen i avskräckande syfte höja grundbeloppet med ett belopp på mellan 15 och 25 procent av försäljningsvärdet (tilläggskoefficienten) med hänsyn till ovannämnda faktorer.

Skillnaden i geografisk räckvidd mellan olika företags deltagande – att vissa företag deltagit i den enda överträdelsen i dess helhet i sex medlemsstater och andra bara i en medlemsstat – motiverar således skillnader i koefficienten för överträdelsens allvar och tilläggskoefficienten. En överträdelse som omfattar ett land i unionen och rör två produktgrupper kan inte anses lika allvarlig som en som omfattar sex länder i unionen och rör tre produktgrupper. Med hänsyn till effekten på konkurrensen inom unionen, måste den senare överträdelsen betraktas som allvarligare än den förstnämnda.

(se punkterna 103, 104 och 118)

7.      Se domen.

(se punkt 111)

8.      Se domen.

(se punkterna 120 och 121)

9.      Se domen.

(se punkt 123)