Talan väckt den 10 juni 2011 - Heidelberg mot kommissionen

(Mål T-302/11)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: HeidelbergCement AG (Heidelberg, Tyskland) (ombud: U. Denzel och T. Holzmüller, advokater)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara artiklarna 1 och 2 i kommissionens beslut av den 30 mars 2011 i ärende COMP/39520 - Cement och anknutna produkter, enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF, i den del som rör sökanden, samt

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med artikel 87.2 i tribunalens rättegångsregler.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 18.3 i förordning (EG) Nr. 1/2003¹

Det angripna beslutet strider mot artikel 18.3 i förordning nr 1/2003, eftersom den inte innehåller en tillräckligt specificerad beskrivning av sakfrågan och eftersom det i undersökningen har efterfrågats kommersiell information som inte är "nödvändig" för bedömningen av den påstådda överträdelsen, i den mening som avses i artikel 18 i förordning nr 1/2003.

Sökanden har varken i det angripna beslutet eller i något annat sammanhang under det administrativa förfarandet underrättats om vilket konkret beteende som läggs denne till last. Beslutet strider därför mot skyldigheten enligt artikel 18.3 i förordning nr 1/2003 att ange undersökningens syfte. Enligt unionsdomstolarnas fasta praxis måste de omständigheter som läggs någon till last vara tillräckligt väl beskrivna i ett sådant beslut, så att beslutets mottagare och domstolarna kan bedöma huruvida den efterfrågade informationen är nödvändig för bevisföringen.

I beslutet efterfrågas på nytt omfattande information som kommissionen redan har erhållit i svaren på tidigare fall av begäran om upplysningar. Information som kommissionen redan har tillgång till är inte "nödvändig", i den mening som avses i artikel 18.3 i förordning nr 1/2003.

Det går inte att se något samband med den efterfrågade informationen och kommissionens "misstankar". Kommissionen har missbrukat sina befogenheter enligt artikel 18.3 i förordning nr 1/2003 för att rent allmänt inhämta information om sökanden ("Fishing Expedition"). För sådana undersökningar av en marknad har kommissionen möjlighet att använda sig av den möjlighet som föreskrivs i artikel 17 i förordning nr 1/2003.

Kommissionen har gått utöver sin behörighet enligt artikel 18.3 i förordning nr 1/2003, eftersom den genom det angripna beslutet tvingar sökanden att analysera och bedöma de upplysningar som efterfrågas.

Andra grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen

De begärda upplysningarnas omfattning, valet av medel och den korta tidsfristen strider mot proportionalitetsprincipen.

Det innebär en alltför stor börda för sökanden att sammanställa och behandla de efterfrågade upplysningarna i föreskriven form. Denna börda står inte i proportion till hur generella de efterfrågade upplysningarna är och till syftet med undersökningen.

Tidsfristen på 12 veckor för att lämna svar och kommissionens vägran att förlänga denna frist är oproportionerlig. Det är objektiv omöjligt för sökanden att iaktta denna tidsfrist.

Tredje grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten enligt artikel 296.2 FEUF

Det angripna beslutet strider även mot de krav som i artikel 296.2 FEUF ställs att en rättsakt måste ha en korrekt motivering, eftersom det av beslutet inte framgår varför kommissionen begärt som omfattande upplysningar, att tillämpa ett förfarande enligt artikel 18.3 i förordning nr 1/2003 och att sätta så korta tidsfrister i förfarandet.

I det angripna beslutet preciseras varken vilken konkret omständighet som kommissionen undersöker eller varför kommissionen behöver så ovanligt detaljerade och omfattande upplysningar.

Kommissionen har inte förklarat varför den, till skillnad från vad den har gjort när den har begärt upplysningar i tidigare ärenden, anser att det är lämpligt och nödvändigt att genomföra ett förfarande i enlighet med artikel 18.3 i förordning nr 1/2003.

Kommissionen har inte gett en tillräcklig motivering till varför den har satt en så kort tidsfrist för svaret på begäran om upplysningar och varför den vägrar att förlänga denna tidsfrist.

Fjärde grunden: Åsidosättande av precisionsprincipen

Det angripna beslutet och det frågeformulär som sänts ut tillsammans med beslutet strider enligt sökanden mot den allmängiltiga precisionsprincipen, eftersom dessa handlingar på flera punkter är oklara, obestämda och självmotsägande och inte innehåller några klara direktiv till sökanden. Sökanden kan inte dra några säkra slutsatser om vad denne exakt måste göra för att undvika straff. Kommissionen har inte besvarat eller inte gett tillräckliga svar på sökandens många förfrågningar om preciseringar.

Femte grunden: Åsidosättande av sökandens rätt till försvar

Det angripna beslutet strider mot sökandens rättigheter enligt artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och artikel 48.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, eftersom sökanden tvingas att aktivt delta i att bedöma och analysera kommersiell information, vilket egentligen ligger inom kommissionens bevisbörda.

____________

¹ - Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, s. 1).