Mål T‑304/11

Alumina d.o.o.

mot

Europeiska unionens råd

”Dumpning – Import av zeolit A i pulverform med ursprung i Bosnien och Hercegovina – Normalvärde – Fråga huruvida den inhemska försäljningen är representativ – Vinstmarginal – Normal handel”

Sammanfattning – Tribunalens dom (andra avdelningen) av den 30 april 2013

1.      Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Dumpningsmarginal – Fastställande av normalvärdet – Konstruerat värde – Faktorer som ska beaktas – Det pris som tillämpas vid normal handel – Tröskelvärde som ska uppnås för att försäljningen ska anses representativ – Interaktion mellan dessa två faktorer

(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 2.2, 2.3 och 2.6)

2.      Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Dumpningsmarginal – Fastställande av normalvärdet – Konstruerat värde – Faktorer som ska beaktas – Det pris som tillämpas vid normal handel – Försäljning som skett vid sådan handel – Begrepp

(Avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet, ”1994 års antidumpningsavtal”, artikel 2.1; rådets förordning nr 1225/2009, artikel 2.1, 2.3, 2.4 och 2.6)

3.      Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Dumpningsmarginal – Fastställande av normalvärdet – Konstruerat värde – Beaktande av ett risktillägg, vilket innebar en höjning av försäljningspriset till en viss kund – Artificiell ändring av försäljningspriset – Ingen justering – Ogiltighet med avseende på beräkningen av normalvärdet och fastställandet av att det föreligger dumpning

(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 2.2, 2.3, 2.6 och 2.10 k)

1.      Vid fastställandet av normalvärdet för en produkt är frågan huruvida den inhemska försäljningen är representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen om antidumpning, förordning nr 1225/2009, vilken innehåller ett kvantitativt kriterium, i princip självständig i förhållande till frågan huruvida försäljningen har skett vid normal handel i den mening som avses i artikel 2.3 och 2.6 i denna förordning, vilken innehåller ett kvalitativt kriterium som är knutet till själva arten av försäljningen. Omfattningen av den inhemska försäljningen är dock en faktor som kan påverka prissättningen och de två kriterierna interagerar således, exempelvis när den inhemska marknaden är så begränsad att priserna inte formas genom samspelet mellan utbud och efterfrågan. Denna möjliga interaktion innebär emellertid inte att den inhemska försäljningen inte kan anses ha skett vid normal handel, när det tröskelvärde på fem procent som ska uppnås för att försäljningen ska anses representativ inte har uppnåtts. Det kan nämligen inte helt uteslutas att den inhemska försäljningen, trots dess ringa omfattning, sker vid normal handel om den ändå ger uttryck för de inblandade aktörernas normala beteende.

(se punkterna 24 och 25)

2.      Vid fastställandet av normalvärdet för en produkt är begreppet normal handel avsett att utesluta situationer i vilka den inhemska försäljningen inte sker vid sådan handel från att beaktas vid fastställandet av normalvärdet. Så kan exempelvis vara fallet när en produkt säljs till ett pris som understiger tillverkningskostnaderna eller när transaktioner görs mellan parter som har ett kommersiellt samband eller har ingått ett kompensationsarrangemang. Såsom framgår av artikel 2.1 tredje stycket och 2.4 i grundförordningen nr 1225/2009 utgör dessa omständigheter exempel på försäljning som inte kan anses ske vid normal handel.

Begreppet försäljning som skett vid normal handel är ett objektivt begrepp som kan åberopas inte bara av institutionerna för att neutralisera sådana handlingar som vidtas för att dölja dumpningen eller dess omfattning, utan även av de berörda aktörerna i sådana fall då det föreligger omständigheter som innebär att de aktuella transaktionerna inte kan anses normala.

Institutionerna får följaktligen inte beakta försäljning som inte skett vid normal handel vid beräkningen av normalvärdet, oavsett om försäljningspriset överstiger eller understiger det pris som skulle ha tillämpats vid normal handel, oavsett skälet till att transaktionen inte skett vid normal handel och oavsett vilka konsekvenserna av att försäljningen inte beaktas blir för slutsatsen i fråga om förekomsten av dumpning eller dumpningens omfattning, vilket ligger i linje med vad Världshandelsorganisationens överprövningsorgan har uttalat beträffande artikel 2.1 i avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994.

(se punkterna 27–30)

3.      Vid fastställandet av normalvärdet för en produkt utgör ett risktillägg som innebär en höjning av försäljningspriset till en viss inhemsk kund ett vederlag för den risk leverantören tar när försäljning av produkter sker till en viss kund och när denna kund beviljas en betalningsfrist. Tillägget utgör således inte en del av den sålda produktens värde och har inget samband med produktens egenskaper. Det är i stället kundens identitet och leverantörens bedömning av kundens betalningsförmåga som ligger till grund för tillägget och som är bestämmande för dess storlek. Om ett sådant tillägg beaktades vid konstruerandet av normalvärdet skulle en faktor tas med i beräkningen som inte är ägnad att påvisa det pris till vilket produkten skulle säljas i ursprungslandet, utan som endast avser den enskilda inhemska köparens betalningsförmåga.

Det faktum att ett sådant risktillägg tas med vid beräkningen av den vinstmarginal som fastställs för att konstruera normalvärdet innebär således att en omständighet beaktas som inte återspeglar en del av värdet av den sålda produkten och som därmed på ett artificiellt sätt höjer resultatet av beräkningen av normalvärdet så att detta resultat – om man bortser från att en senare justering kan göras enligt artikel 2.10 k i grundförordningen nr 1225/2009 – inte längre, på ett så verklighetstroget sätt som möjligt, ger uttryck för det pris den aktuella produkten skulle säljas för om försäljningen skedde vid normal handel i ursprungslandet. Det fel som begåtts genom att risktillägget beaktades påverkar giltigheten av normalvärdet, vilket beräknas för att kunna bedöma huruvida dumpning har förekommit, och har således begåtts på ett tidigare stadium än det då det fastställs huruvida det har varit fråga om dumpning, vilket innebär att felet har kunnat påverka giltigheten av själva fastställandet av dumpningen.

(se punkterna 36, 38 och 39)