Language of document : ECLI:EU:T:2015:310

Förenade målen T‑22/13 och T‑23/13

(publicering i utdrag)

Senz Technologies BV

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsformgivning – Ogiltighetsförfarande – Registrerad gemenskapsformgivning föreställande paraplyer – Ogiltighetsgrund – Den tidigare formgivningen har gjorts tillgänglig för allmänheten – Tidigare formgivning som utgörs av ett amerikanskt patent – Specialiserade kretsar inom den berörda sektorn – Kunnig användare – Kunnig användares uppmärksamhetsnivå – Modeprodukter – Formgivarens frihet – Särprägel – Olika helhetsintryck – Ansökan om ogiltighetsförklaring”

Sammanfattning – Tribunalens dom (femte avdelningen) av den 21 maj 2015

1.      Gemenskapsformgivningar – Ogiltighetsgrunder – Särprägel saknas – Tillgängliggörande för allmänheten – Undantag – Omständigheter som inte rimligen kan ha varit kända i specialiserade kretsar inom den berörda sektorn – Händelser som äger rum utanför unionen – Bedömningskriterier

(Rådets förordning nr 6/2002, artikel 7.1)

2.      Gemenskapsformgivningar – Ogiltighetsgrunder – Särprägel saknas – Tillgängliggörande för allmänheten – Den tidigare formgivningen har inte använts för produktion av en vara – Av betydelse – Villkor

(Rådets förordning nr 6/2002, artikel 7.1)

1.      Av artikel 7.1 i förordning nr 6/2002 om gemenskapsformgivning framgår att en gemenskapsformgivning ska anses ha gjorts tillgänglig för allmänheten när den part som gör gällande att så skett har visat att det föreligger sådana omständigheter som innebär att formgivningen ska anses ha gjorts tillgänglig för allmänheten. För att vederlägga denna presumtion åligger det däremot den part som bestrider att formgivningen har gjorts tillgänglig för allmänheten att på ett tillfredsställande sätt styrka att omständigheterna i målet var sådana att dessa uppgifter inte rimligen kunde ha blivit kända i specialiserade kretsar inom den berörda sektorn vid normal yrkesmässig verksamhet.

Presumtionen i artikel 7.1 i förordning nr 6/2002 gäller, för övrigt, oberoende av var de presumtionsgrundande omständigheterna har ägt rum, eftersom det framgår av första meningen i artikeln att det, vid tillämpning av artiklarna 5 och 6 i denna förordning, inte krävs att dessa omständigheter äger rum inom unionen för att en formgivning ska anses ha gjorts tillgänglig för allmänheten

Huruvida personer som ingår i specialiserade kretsar inom den berörda sektorn rimligen kunde ha fått kännedom om händelser som äger rum utanför unionen är en fråga rörande de faktiska omständigheterna vars svar beror på omständigheterna i det enskilda fallet.

Vid denna bedömning ska det prövas huruvida det finns anledning att utifrån de faktiska omständigheterna, som den part som bestrider att formgivningen har gjorts tillgänglig för allmänheten ska tillhandahålla, anse att personer inom dessa kretsar faktiskt inte hade möjlighet att få kännedom om de presumtionsgrundande omständigheterna, samtidigt som man beaktar vilken kunskap som rimligen kan krävas av personer i dessa kretsar om den tidigare formgivningens ståndpunkt (state of the art). Dessa faktiska omständigheter kan till exempel avse vilka personer som ingår i de specialiserade kretsarna, deras kvalifikationer, sedvänjor och beteenden, verksamhetens räckvidd, deras närvaro vid evenemang där formgivningar presenteras, de berörda formgivningarnas kännetecken, såsom deras samspel med andra produkter eller branscher, och kännetecken för de produkter som den aktuella formgivningen har blivit integrerad i, särskilt hur teknisk den berörda produkten är. En formgivning kan i vart fall inte anses vara känd vid normal yrkesmässig verksamhet om personer i specialiserade kretsar inom den berörda sektorn bara kunde upptäcka den av en slump.

(se punkterna 26–29)

2.      Artikel 7.1 i förordning nr 6/2002 om gemenskapsformgivning kräver inte att den tidigare formgivningen har använts för produktion eller marknadsföring av en produkt.

Det faktum att en formgivning aldrig har ingått i en produkt kan vara av betydelse endast om det visas att specialiserade kretsar inom den berörda sektorn vanligtvis inte gör sökningar i patentregistren eller att de inte i allmänhet tillmäter patent någon betydelse. I sådana fall skulle argumentet att det på marknaden saknas produkter som skyddas av det äldre patentet kunna göra det föga troligt att specialiserade kretsar inom den berörda sektorn hade kunnat få kännedom om det äldre patentet på andra sätt.

(se punkterna 36 och 37)