Tribunalens dom (fjärde avdelningen) av den 12 mars 2020
”Statligt stöd – Stöd som de spanska myndigheterna har beviljat vissa professionella fotbollsklubbar – Garanti – Beslut i vilket stödet förklaras vara oförenligt med den inre marknaden – Fördel – Företag i svårigheter – Kriteriet om en privat investerare – Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter – Stödbelopp – Stödmottagare – Icke-diskrimineringsprincipen – Motiveringsskyldighet”
1. Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Uppgift om saken – Kortfattad framställning av de grunder som åberopas – Skrivelser som bifogats ansökan – Upptagande till prövning – Villkor
(Domstolens stadga, artikel 21; tribunalens rättegångsregler, artikel 76 d)
(se punkterna 28 och 29)
2. Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Klar och precis redogörelse vilka grunder som åberopas – Grund rörande obefintlig eller otillräcklig motivering – Grund som är fristående från frågan huruvida en rättsakt är lagenlig i materiellt hänseende – Avsaknad av klarhet och precision – Avvisning
(Artikel 263 och 296 FEUF; domstolens stadga, artikel 21; tribunalens rättegångsregler, artikel 76 d)
(se punkterna 35–39)
3. Stöd som ges av en medlemsstat – Kommissionens undersökning – Riktlinjer antagna av kommissionen – Tvingande verkan – Gränser – Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter – Företag i svårigheter – Begrepp – Komplicerad ekonomisk bedömning – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser
(Artiklarna 107 och 108 FEUF; kommissionens meddelande 2004/C 244/02)
(se punkterna 58–62)
4. Stöd som ges av en medlemsstat – Förbud – Undantag – Stöd som kan anses vara förenligt med den inre marknaden – Stöd till undsättning av ett företag i svårigheter – Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter – Företag i svårigheter – Begrepp – Bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen – Punkt 10 a i riktlinjerna – Över hälften av det tecknade kapitalet har förlorats – Bedömningskriterier – Beaktande av minskning av eget kapital när det tecknade kapitalet inte har minskat – Tillåtet
(Artikel 107.3 c FEUF; kommissionens meddelande 2004/C 244/02, punkt 10 a)
(se punkterna 62, 63, 66–71 och 73–104)
5. Stöd som ges av en medlemsstat – Begrepp – Mottagarna erhåller en fördel – Statlig garanti som beviljats en organisation utan vinstsyfte för ett banklån som upptagits endast för att rekapitalisera ett företag i svårigheter – Betalning av en motprestation i form av betalning av en garantipremie – Bedömning med utgångspunkt från kriteriet en privat investerare – Bedömning med beaktande av samtliga relevanta omständigheter som omgärdar den omtvistade åtgärden och dess sammanhang – Presumtion att garantipremien inte är förenlig med de villkor som gäller på marknaden – Otillåtet – Åsidosättande av meddelandet om garantier – Uppenbart oriktig bedömning
(Artikel 107.1 FEUF; kommissionens meddelande 2008/C 155/02, punkterna 3.2 d och 4.1)
(se punkterna 122, 123 och 126–134)
6. Stöd som ges av en medlemsstat – Begrepp – Mottagarna erhåller en fördel – Statlig garanti som beviljats en organisation utan vinstsyfte för ett banklån som upptagits endast för att rekapitalisera ett företag i svårigheter – Bedömning med utgångspunkt från kriteriet en privat investerare – Bevisbördan åligger kommissionen – Räckvidd – Åsidosättande av skyldigheten att insamla upplysningar huruvida liknande transaktioner utförts på marknadsvillkor – Uppenbart oriktig bedömning
(Artikel 107.1 FEUF)
(se punkterna 135–137)
7. Stöd som ges av en medlemsstat – Kommissionens undersökning – Fastställande av vem som mottagit stödet – Faktiskt åtnjutande – Statlig garanti som beviljats en organisation utan vinstsyfte för ett banklån som upptagits endast för att rekapitalisera ett företag i svårigheter – Kvalificering av företaget som mottagare av stödet – Tillåtet – Andra mottagare förekommer – Saknar betydelse
(Artikel 107.1 FEUF)
(se punkterna 150–153 och 155)
8. Stöd som ges av en medlemsstat – Förbud – Undantag – Stöd som kan anses vara förenligt med den inre marknaden – Stöd till omstrukturering av ett företag i svårigheter – Villkor – Ingen sammanhängande omstruktureringsplan förelåg när stödet beviljades – Följder – Successiva ingripanden från staten som inte går att särskilja från varandra – Bedömningskriterier
(Artikel 107.3 c FEUF)
(se punkterna 164–171)
9. Stöd som ges av en medlemsstat – Förbud – Undantag – Stöd som kan anses vara förenligt med den inre marknaden – Bedömning utifrån artikel 107.3 c FEUF – Tidigare praxis har beaktats – Omfattas inte – Åsidosättande av principen om likabehandling – Föreligger inte
(Artikel 107.3 c FEUF)
(se punkterna 179, 181 och 182)
10. Stöd som ges av en medlemsstat – Återkrav av ett rättsstridigt stöd – Beräkning av vilket belopp som ska återkrävas – Stöd som beviljats ett företag i svårigheter – Förlängning av den statliga garanti som beviljats en organisation utan vinstsyfte för ett banklån som upptagits endast för att rekapitalisera ett företag i svårigheter – Bedömning av värdet av motgarantin i form av pantsättning av aktierna i ett företag i svårigheter – Komplicerad ekonomisk bedömning – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser – Fråga vilken inverkan kapitaltillskottet haft för den ekonomiska situationen för ett företag i svårigheter och för värdet på aktierna i detta företag – Bedömningsunderlag
(Artikel 108.2 första stycket FEUF; kommissionens meddelande 2004/C 244/02, punkterna 10 a och 11)
(se punkterna 193–203)
Resumé
Genom dom i målet Valencia Club de Fútbol/Europeiska kommissionen (T‑732/16), som meddelades den 12 mars 2020, ogiltigförklarade tribunalen beslut 2017/365,(1) i den del de garantier som Fundación Valencia hade beviljats i samband med att stiftelsen tecknade ett banklån för att förvärva aktier i Valencia Club de Fútbol kvalificerades som statligt stöd som är oförenligt med den inre marknaden.
Valencia Club de Fútbol är en spansk professionell fotbollsklubb. Fundación Valencia är en ideell organisation vars verksamhet har samband med fotbollsklubbens verksamhet. Den 5 november 2009 erhöll Fundación Valencia en garanti från Instituto Valenciano de Finanzas (nedan kallat IVF), som är Generalitat Valencianas (Valencias regionstyre) finansinstitut, för ett banklån på 75 miljoner euro som ingåtts för att teckna 70,6 procent av aktierna i sökandebolaget inom ramen för den kapitalökning som hade beslutats av detsamma (nedan kallad den ursprungliga garantin). I gengäld skulle IVF ta ut en garantipremie på 0,5 procent och såsom motgaranti erhålla aktier i sökandebolaget. I en tidsplan föreskrevs återbetalning av ränta från och med augusti 2010 medan kapitalbeloppet skulle återbetalas i två delbetalningar på 37,5 miljoner euro, vilka skulle betalas den 26 augusti 2014 respektive den 26 augusti 2015, och vilka skulle finansieras genom försäljning av aktierna i sökandebolaget. Den 10 november 2010 utökade IVF sin garanti till Fundación Valencia med 6 miljoner euro i syfte att få till stånd en höjning av samma lånebelopp som Bankia redan hade beviljat, detta för att kunna betala förfallna kapitalbelopp, räntor och kostnader på grund av bristande betalning av räntorna på det garanterade lånet (nedan kallad den andra garantin).
I det angripna beslutet hade kommissionen förklarat att den garanti som beviljats Fundación Valencia av IVF, och utökningen av samma garanti, tog statliga medel i anspråk och kunde tillskrivas Konungariket Spanien, att mottagaren av stödet var sökandebolaget och inte Fundación Valencia, som endast hade agerat som en finansiell mellanman, och att den ekonomiska situationen i sökandebolaget vid tidpunkten för beviljandet av den omtvistade åtgärden var att jämställa med den ekonomiska situationen i ett företag i svårigheter, i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.(2) Kommissionen slog, mot bakgrund av de kriterier som anges i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna [107 FEUF] och [108 FEUF] på statligt stöd i form av garantier,(3) fast att det förelåg ett stöd som var oförenligt med den inre marknaden.
Tribunalen bekräftade inledningsvis i sin dom att sökandebolaget var ett företag i svårigheter, i den mening som avses i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering. Enligt punkt 10 a i nämnda riktlinjer anses ett företag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen befinna sig i svårigheter när mer än hälften av det tecknade kapitalet har förlorats och mer än en fjärdedel av detta kapital har förlorats under loppet av de senaste tolv månaderna. Även om sökandebolagets aktiekapital inte hade minskat den dag då den ursprungliga garantin beviljades, fann tribunalen att kommissionen hade fog för att anse att sökandebolaget var ett företag i svårigheter, eftersom dess nettotillgångar, det vill säga dess eget kapital, då understeg hälften av dess tecknade kapital. Tribunalen preciserade i detta avseende att varken de särskilda förhållandena inom sektorn professionell fotboll, spelarnas marknadsvärde eller soliditeten och trovärdigheten av den lönsamhetsplan som antogs år 2009 kunde påverka denna bedömning.
Tribunalen fann emellertid att kommissionen hade åsidosatt tillkännagivandet om garantier genom att presumera att inget finansinstitut skulle ställa säkerhet för ett företag i svårigheter och att det därför inte var nödvändigt att kontrollera huruvida den garantipremie som Fundación Valencia var skyldig att betala för den ursprungliga garantin, vilken fastställdes till 0,5 procent av det täckta beloppet, var förenlig med marknadsvillkoren. Det ankom nämligen på kommissionen att göra en helhetsbedömning med beaktande av alla relevanta omständigheter som gjorde det möjligt att fastställa huruvida det var uppenbart att sökandebolaget inte skulle ha erhållit motsvarande lättnader av en privat aktör. Tribunalen konstaterade även att kommissionen inte hade styrkt sin slutsats att det inte var möjligt att fastställa marknadspriset för ett liknande icke garanterat lån på grund av ett begränsat antal liknande transaktioner på marknaden. Det är nämligen kommissionen som har bevisbördan för att villkoren för tillämpning av kriteriet privat aktör är uppfyllda, varvid kommissionen är skyldig att utöva sina befogenheter under det administrativa förfarandet för att begära och erhålla alla relevanta upplysningar som är nödvändiga.
Tribunalen bekräftade därefter att sökandebolaget var mottagare av den andra garantin, vars enda syfte var att göra det möjligt för Fundación Valencia att fortsätta att uppfylla sina skyldigheter enligt det ursprungliga låneavtalet. Den omständigheten att den bank som beviljat lånet kan vara indirekt medmottagare av denna garanti saknar i detta avseende betydelse.
Tribunalen fann emellertid, inom ramen för sin granskning av beräkningen av det stödbelopp som den andra garantin utgjorde, att kommissionens bedömning, att sökandebolagets verksamhet var förlustbringande och att värdet på aktierna i sökandebolaget, som lämnats som säkerhet för lånet, var nästan noll, var materiellt oriktig och byggde på uppenbart oriktiga bedömningar. Vid tidpunkten för beviljandet av den andra garantin hade nämligen kapitalökningen beslutats och de nyemitterade aktierna hade tecknats, så att sökandebolagets tecknade kapital, liksom dess eget kapital och dess vinst, hade ökat och dess verksamhet var vinstbringande. Vid slutet av räkenskapsåret 2009/2010 var sökandebolagets eget kapital, i storleksordningen 57,3 miljoner, betydande och dess nettotillgångar var positiva.