Mål T‑526/10
Inuit Tapiriit Kanatami m.fl.
mot
Europeiska kommissionen
”Handel med sälprodukter – Förordning (EG) nr 1007/2009 – Genomförandebestämmelser – Förordning (EU) nr 737/2010 – Förbud mot att saluföra nämnda produkter – Undantag till förmån för inuitsamhällen – Invändning om rättsstridighet – Rättslig grund – Subsidiaritet – Proportionalitet – Maktmissbruk”
Sammanfattning – Tribunalens dom (sjunde avdelningen) av den 25 april 2013
1. Domstolsförfarande – Prövning i sak före prövning av huruvida det föreligger några rättegångshinder – Tillåtet
2. Invändning om rättsstridighet – Räckvidd – Rättsakter mot vilka invändning om rättsstridighet kan göras – Allmänt hållen rättsakt som utgör grund för den angripna akten
(Artiklarna 263 FEUF och 277 FEUF)
3. Institutionernas rättsakter – Val av rättslig grund – Kriterier – Unionsrättslig akt som har två avsikter eller som har två beståndsdelar – Hänvisning till den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen – Förordning om handel med sälprodukter – Enda målet att förbättra den inre marknadens funktion – Två avsikter eller två beståndsdelar föreligger inte
(Artiklarna 95 EG och 133 EG; Europaparlamentets och rådets förordning nr 1007/2009, artikel 3.1)
4. Tillnärmning av lagstiftning – Åtgärder med syftet att förbättra den inre marknadens funktion – Rättslig grund – Artikel 95 EG – Tillämpningsområde
(Artikel 95 EG)
5. Tillnärmning av lagstiftning – Handel med sälprodukter – Förordning nr 1007/2009 – Rättslig grund – Artikel 95 EG – Förbättring av den inre marknadens funktion – Förbud mot att saluföra dessa produkter på marknaden – Fråga huruvida skyddet för djurens välfärd är avgörande i valet av harmoniseringsåtgärder – Saknar betydelse
(Artikel 95 EG; Europaparlamentets och rådets förordning nr 1007/2009)
6. EU-rätt – Principer – Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna – Tillämpning på akter som antagits i syfte att genomföra den inre marknaden – Kontroll av huruvida dessa principer iakttas – Kriterier
(Artikel 95 EG)
7. Tillnärmning av lagstiftning – Handel med sälprodukter – Förordning nr 1007/2009 – Genomförandebestämmelser – Fastställande av närmare bestämmelser för import av och saluförande av dessa produkter på marknaden i unionen – Maktmissbruk – Föreligger inte
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1007/2009; kommissionens förordning nr 737/2010)
1. Se domen.
(se punkt 20)
2. Se domen.
(se punkt 24)
3. Inom ramen för unionens ordning för kompetensfördelning ska valet av rättslig grund för en rättsakt ske utifrån objektiva kriterier som kan bli föremål för domstolsprövning. Sådana kriterier är bland annat rättsaktens syfte och innehåll. Om bedömningen av en gemenskapsrättsakt visar att det finns två avsikter med densamma eller att den har två beståndsdelar, och om en av dessa kan identifieras som den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen, medan den andra endast är av underordnad betydelse, ska rättsakten ha en enda rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen. Om det däremot visas att det samtidigt finns flera avsikter med den aktuella rättsakten eller att den har flera beståndsdelar, vilka har ett sådant samband att de inte kan åtskiljas, utan att den ena är sekundär och indirekt i förhållande till den andra, ska en sådan rättsakt, i undantagsfall, antas med stöd av de däremot svarande olika rättsliga grunderna.
Detta gäller inte förordning nr 1007/2009, om handel med sälprodukter, vars enda mål, som bland annat framgår av artikel 3.1 sista meningen däri, är att säkerställa att de åtgärder som vidtas för att förbättra den inre marknadens funktion är effektiva, och att förordningen inte därutöver har som mål att även genomföra den gemensamma handelspolitiken. Förordning nr 1007/2009 kan följaktligen inte samtidigt ha artikel 95 EG och artikel 133 EG som rättslig grund.
(se punkterna 27, 66, 67 och 72)
4. Se domen.
(se punkterna 28–30, 32 och 54)
5. Målet med förordning nr 1007/2009, om handel med sälprodukter, är att förbättra villkoren för den inre marknadens funktion och att denna förordning således kunde antas med stöd av artikel 95 EG.
Unionslagstiftaren har nämligen rätt att med stöd av artikel 95 EG vidta lämpliga åtgärder i överensstämmelse dels med artikel 95.3 EG, dels med de rättsprinciper som anges i EG-fördraget eller som har fastställts i rättspraxis, i synnerhet proportionalitetsprincipen, när det föreligger handelshinder, eller när det är sannolikt att sådana hinder kommer att uppstå i framtiden, på grund av att medlemsstaterna har vidtagit eller är i färd med att vidta olikartade åtgärder med avseende på en vara eller en kategori av varor, varvid olika grad av skydd säkerställs, vilket i sin tur medför att varan eller varorna i fråga hindras att cirkulera fritt inom unionen. Beroende på omständigheterna kan dessa lämpliga åtgärder bestå i att ålägga samtliga medlemsstater att tillåta saluföring av produkten eller produkterna i fråga, att förena en sådan skyldighet med vissa villkor, eller till och med att införa ett tillfälligt eller permanent förbud mot saluföring av en viss produkt eller vissa produkter.
Unionslagstiftaren har i detta avseende med rätta dragit slutsatsen att det i avsaknad av åtgärder på unionsnivå var sannolikt att det mot bakgrund av att medlemsstaterna antagit nya bestämmelser som reflekterar medborgarnas och konsumenternas ökade oro i frågor som rör sälarnas välbefinnande, skulle uppkomma, eller redan uppkommit hinder för saluföringen av produkter som innehåller eller kan innehålla sälprodukter. Unionslagstiftaren agerade följaktligen i syfte att harmonisera de ifrågavarande reglerna och på så sätt förhindra störningar på den inre marknaden för de berörda produkterna.
Om villkoren för att tillämpa artikel 95 EG som rättslig grund är uppfyllda är unionslagstiftaren inte heller förhindrad att hänvisa till denna rättsliga grund till följd av att skyddet för djurens välfärd är avgörande för de val som ska göras.
(se punkterna 31, 33, 40, 41, 52 och 64)
6. Se domen.
(se punkterna 84 och 87–89)
7. Se domen.
(se punkterna 121–129)