Language of document : ECLI:EU:F:2011:45

PERSONALDOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 14 april 2011

Mål F-82/08

Nicole Clarke m.fl.

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Artikel 8 i anställningsvillkoren för övriga anställda – Avtalsvillkor enligt vilket anställningen upphör om den anställde inte tagits upp i förteckningen över godkända sökande efter ett uttagningsprov – Allmänna uttagningsprov OHIM/AD/02/07 och OHIM/AST/02/02 – Rättsakt som går någon emot – Principen om ärligt fullgörande av avtalsförpliktelser – Omsorgsplikt – Principen om god förvaltningssed – Språkkrav – EPSO:s bristande behörighet – Direktiv 1999/70/EG – Tidsbegränsad anställning”

Saken: Talan som väckts med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA genom vilken Nicole Clarke, Elisavet Papathanasiou och Mercedes Periañez-González, tillfälligt anställda vid harmoniseringsbyrån bland annat har yrkat dels ogiltigförklaring av de beslut som harmoniseringsbyrån fattade den 7 mars 2007 om avslag på deras begäran att den klausul i sökandenas anställningsavtal enligt vilken deras anställningsavtal sägs upp med automatik för det fall de inte tas upp på förteckningen över godkända sökande vid ett allmänt uttagningsprov ska upphävas och att harmoniseringsbyrån ska förklara att deras tillsvidareanställningar ska bestå, dels att harmoniseringsbyrån ska förpliktas att utge skadestånd.

Avgörande: Beslutet som fattats av direktören för personalavdelningen vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoninseringsbyrån) den 19 december 2007, och beslutet av harmoniseringsbyrån den 7 mars 2008, i den del det sistnämnda beslutet innebär avslag på begäran från Clarke, Papathanasiou och Periañez González om att uppsägningsklausulen i deras tillfälliga anställningskontrakt inte skulle tillämpas i samband med uttagningsproven OHIM/AD/02/07 och OHIM/AST/02/02, ogiltigförklaras. Harmoniseringsbyrån ska betala skadestånd på 2000 euro till var och en av sökandena. Talan ogillas i övrigt. Harmoniseringsbyrån ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta sökandenas rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Talan mot att beslut att vägra tillträde till ett uttagningsprov – Möjlighet att åberopa fel i meddelandet om uttagningsprov

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90.2 och 91)

2.      Tjänstemän – Talan – Sakprövningsförutsättningar – Prövning med avseende på villkoren i tjänsteföreskrifterna

(Artikel 230 fjärde stycket EG, artikel 263 fjärde stycket FEUF, tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

3.      Tjänstemän – Talan – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Klausul i ett anställningsavtal för en tillfärlligt anställd enligt vilken anställningsavtalet sägs upp om anställde inte tas upp på förteckningen över godkända sökande vid ett allmänt uttagningsprov – Omfattas

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 90.2)

4.      Tjänstemän – Organisation av tjänstegrenarna – Fördelning av samma uppgifter på fasta anställningar och tidsbegränsade anställningar – Tillåtet

(Anställningsvillkoren för övriga anställda, artikel 2 a och 2 b)

5.      Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Rekrytering – Ändring av ett avtal om tidsbegränsad anställning till ett avtal om tillsvidareanställning och införande av en klausul enligt vilken anställningsavtalet sägs upp om den anställde inte tas upp på förteckningen över godkända sökande vid ett allmänt uttagningsprov – Ändringar som utgör en förnyelse av ett anställningsavtal om tidsbegränsad anställning

(Direktiv 1999/70, bilaga, klausul 3, punkt 1, anställningsvillkoren för övriga anställda, artiklarna 2 a och 8.1)

6.      Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Anställningsavtal om tillsvidareanställning som innehåller en klausul enligt vilken anställningsavtalet endast sägs upp om den anställde inte tas upp på förteckningen över godkända sökande vid ett allmänt uttagningsprov – Meddelande om uttagningsprov i vilket det anges ett klart mindre antal tjänster än antalet sådana avtal – Klausulen tillämpas ej

7.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Villkor för deltagande – Likabehandling – Krav på särskilda språkkunskaper – Tillåtet

8.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Organisation – Villkor och former för tillträde – Tillsättningsmyndighetens utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 27 första stycket)

9.      Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) – Genomförandet av uttagningsprov för rekrytering av tjänstemän – Epsos roll – Bistånd till uttagningskommittén – Underordnad roll i förhållande till uttagningskommittén – Uppgiften att rekrytera – Föreligger inte

1.      Såväl det administrativa klagomålet som talan vid domstol ska enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna riktas mot en rättsakt som går någon emot och som har tvingande rättsverkningar som direkt och omedelbart kan påverka sökandens intressen genom att klart påverka dennes rättsliga ställning.

Vad gäller meddelandet om uttagningsprov kan en sökande mot bakgrund av uttagningsförfarandets speciella natur – vilken är en komplicerad administrativ process som består av en följd av beslut med nära samband – åberopa oegentligheter under ett uttagningsprov, inbegripet sådana som har sin grund i meddelandets ordalydelse, vid en talan mot ett senare individuellt beslut, såsom ett beslut att vägra tillträde till uttagningsprovet. Ett meddelande om uttagningsprov kan också, undantagsvis, vara föremål för en talan om ogiltigförklaring när det i meddelandet uppställs villkor som medför att sökanden inte kan komma ifråga för uttagningsprovet och således utgör ett beslut som går sökanden emot i den mening som avses i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna.

(se punkterna 74 och 79)

Hänvisning till

Domstolen: 8 mars 1988, Sergio m.fl. mot kommissionen, 64/86, 71/86 – 73/86 och 78/86, punkt 15; 11 augusti 1995, Kommissionen mot Noonan, C‑448/93 P, punkterna 17 – 19

Förstainstansrätten: 16 september 1993, Noonan mot kommissionen, T‑60/92, punkt 21; 13 juli 2000, Hendrickx mot Cedefop, T‑87/99, punkt 37

Personaldomstolen: 2 juli 2009, Bennett m.fl. mot harmoniseringsbyrån, F‑19/08, punkt 65, och där angiven rättspraxis, och punkt 66

2.      Personaldomstolen ska för att pröva huruvida en tjänstemans talan kan tas upp till sakprövning inte tillämpa, eller ens söka inspiration från villkoren i artikel 230 EG (nu, efter ändring, artikel 263 fjärde stycket FEUF), särskilt kravet att sökanden ska vara personligen berörd av den angripna rättsakten, eftersom dessa villkor huvudsakligen avser fysiska och juridiska personers rätt att väcka talan mot rättsakter med allmän räckvidd, med beaktande av olika omständigheter som kan medföra att sökanden blir personligen berörd. I enlighet med den självständighet som kännetecknar unionens personalmål jämfört med talan om ogiltigförklaring och skadestånd i allmänhet ska personaldomstolen beakta de sakprövningsförutsättningar som anges i tjänsteföreskrifterna.

(se punkt 75)

Hänvisning till

Domstolen: 22 oktober 1975, Meyer-Burckhardt mot kommissionen, 9/75, punkt 7; 17 februari 1977, Reinarz mot kommissionen och rådet, 48/76, punkt 10; 7 oktober 1987, Schina mot kommissionen, 401/85, punkt 9

3.      En klausul i ett anställningsavtal för en tillfälligt anställd enligt vilken anställningsavtalet sägs upp om den anställde inte tas upp på förteckningen över godkända sökande vid ett allmänt uttagningsprov som anordnas av Europeiska rekryteringsbyrån kan gå den anställde emot mot bakgrund av, i vart fall osäkerheten huruvida denne kommer att tas upp i förteckningen över godkända sökande efter nämnda uttagningsprov. Under dessa omständigheter utgör institutionens beslut att avslå en begäran från den ifrågavarande tillfälligt anställde om att uppsägningsklausulen i anställningsavtalet ska betraktas som en nullitet, eller i vart fall inte äga tillämpning på den tillfälligt anställde vad gäller ett visst uttagningsprov med följd att denne inte ska vara skyldig att delta i uttagningsprovet, en rättsakt som går den tillfälligt anställde emot i den mening som avses i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna.

(se punkt 76)

4.      Det finns i princip inget hinder för administrationen att fördela samma uppgifter på fasta anställningar och tidsbegränsade anställningar som är upptagna i tjänsteförteckningen.

Administrationen kan således inte klandras för att den slutit ett anställningsavtal med en tillfälligt anställd i den mening som avses i artikel 2 b i anställningsvillkoren för övriga anställda, vilket avtal därefter ömsesidigt sagts upp, och ersatt det med ett avtal i den mening som avses i artikel 2 a i dessa villkor för att den anställde ska kunna anställas på en tjänst som är upptagen i tjänsteförteckningen och som den budgetansvariga myndigheten har klassificerat som tillfällig.

(se punkterna 113 och 115)

5.      En institution har inte gått utöver begränsningarna i artikel 8 första stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda genom att ändra ett tidsbegränsat anställningsavtal i den mening som avses i artikel 2 a i dessa villkor för att upphäva tidsbegränsningen och ersätta den med en påstådd tillsvidareanställning samt ta in en klausul enligt vilken anställningsavtalet sägs upp om den anställde inte tas upp på förteckningen över godkända sökande vid ett allmänt uttagningsprov. Eftersom en sådan klausul inte medför att avtalet klassificeras som ett avtal om tillsvidareanställning, oavsett villkoren i avtalet, ska en sådan ändring anses utgöra en första förnyelse av en tidsbegränsad anställning i den mening som avses i artikel 2 a i anställningsvillkoren.

För övrigt kan ett avtals längd, såsom framgår av klausul 3 punkt 1 i ramavtalet om visstidsanställning som ingår som bilaga till direktiv 1999/70 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP fastställas inte bara på grundval av att det gäller fram till ett visst datum utan även till dess en viss uppgift har utförts eller med anledning av en särskild händelse, såsom upprättandet av en förteckning över godkända sökande i ett visst uttagningsprov.

(se punkterna 113, 116, 117 och 126)

6.      Genom att föreslå ett stort antal anställda, som med framgång hade deltagit i interna urvalsförfaranden, ett anställningsavtal för tillfälligt anställda utan tidsbegränsning innehållande en uppsägningsklausul som endast är tillämplig för det fall de berörda inte upptas i den förteckning över godkända sökande som upprättas vid uttagningsprovets slut, förbinder sig institutionen helt tydligt att varaktigt hålla kvar de berörda inom densamma på villkor att de är upptagna i förteckningen över godkända sökande. Genom att därefter begränsa det antal platser som ska tillsättas till några få och genom att begränsa antalet godkända sökande som upprättas vid de två uttagningsprovens slut, som för övrigt är allmänna, till det exakta antal tjänster som ska tillsättas, har institutionen radikalt och objektivt begränsat chansen för samtliga nämnda anställda, att undgå att uppsägningsklausulen tillämpas. Institutionen har följaktligen tömt sina avtalsenliga åtaganden gentemot institutionens tillfälligt anställda på en del av deras substans.

Uppsägningsklausulen kan således inte, mot bakgrund av institutionens åtagande gentemot sina tillfälligt anställda, tillämpas efter ett allmänt uttagningsprov som är öppet för samtliga medborgare i medlemsstaterna när förteckningen över godkända sökande som har inskränkts i sådan utsträckning att möjligheterna för de berörda anställda att inte omfattas av uppsägningsklausulens tillämpningsområde är orimligt små. Med andra ord kan en sådan förteckning över godkända sökande inte omfattas av uppsägningsklausulen utan att det påverkar administrationens avtalsmässiga åtaganden.

(se punkterna 161 och 162)

Hänvisning till

Personaldomstolen: ovannämnda målet Bennett m.fl. mot harmoniseringsbyrån, punkt 116

7.      Det kan i tjänstens intresse vara motiverat att kräva att de sökande till ett uttagningsprov har särskilda språkkunskaper avseende vissa unionsspråk, varvid den nivå på språkkunskaperna som kan krävas inom ramen för ett rekryteringsförfarande ska vara den som svarar mot tjänstens verkliga krav.

Det skulle uppstå stora svårigheter i förvaltningen och vara ekonomiskt betungande för verksamheten inom en institution att ha system med fullständig språklig mångfald. Verksamheten vid unionens institutioner och organ kan således objektivt sett motivera ett begränsat urval av interna arbetsspråk, särskilt när det berörda organets tillgängliga resurser är begränsade.

(se punkterna 172 och 173)

Hänvisning till

Domstolen: 19 juni 1975, Küster mot parlamentet, 79/74, punkterna 16 och 20; 29 oktober 1975, Küster mot parlamentet, 22/75, punkterna 13 och 17; förslag till avgörande av generaladvokat M. Poiares Maduro i mål C‑160/03, Spanien mot Eurojust, där domstolen meddelade dom den 15 mars 2005, punkt 47

Förstainstansrätten: 5 april 2005, Hendrickx mot rådet, T‑376/03, punkt 26

Tribunalen: 13 september 2010, Spanien mot kommissionen, T‑156/07 och T‑232/07, punkt 75

Personaldomstolen: ovannämnda målet Bennett m.fl mot harmoniseringsbyrån, punkt 137

8.       Tillsättningsmyndigheten förfogar, mot bakgrund av syftet med samtliga uttagningsprov som anordnas i unionen vilket i likhet med vad som framgår av artikel 27 första stycket i tjänsteföreskrifterna är att säkerställa att de tjänstemän som tjänstgör vid institutionen – liksom andra organ – har högsta kompetens, prestationsförmåga och oberoende ställning, över ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning när den ska avgöra de kapacitetskrav som ställs för en viss tjänst och när den, utifrån dessa kriterier och i tjänstens intresse, fastställer villkoren och sättet för anordning av ett uttagningsprov. Under dessa omständigheter ska unionsdomstolens kontroll inte gå utöver att kontrollera att det sätt på vilket uttagningsproven ordnats inte varit uppenbart olämpligt och oproportionerligt i förhållande till det eftersträvade syftet samt att det inte förekommit felaktig rättstillämpning eller maktmissbruk.

Uttagningskommittén eller urvalskommittén har likaledes ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att fastställa de närmare föreskrifterna för och det detaljerade innehållet i proven i ett uttagningsprov eller i ett urvalsförfarande. Unionsdomstolen får endast underkänna detta innehåll om det faller utanför den ram som angetts i meddelandet om uttagningsprov eller om det inte står i proportion till syftet med uttagningsprovet eller urvalsförfarandet.

(se punkterna 181 och 182)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 5 februari 1997, Petit‑Laurent mot kommissionen, T‑211/95, punkt 54; 12 juni 1997, Carbajo Ferrero mot parlamentet, T‑237/95, punkterna 47 och 48

Personaldomstolen: 15 april 2010, Matos Martins mot kommissionen, F‑2/07, punkt 161, och där angiven rättspraxis

9.      Sammanfattningsvis är de uppgifter som Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) har anförtrotts sådana att detta institutionsgemensamma organ blir en viktig aktör vid fastställandet och genomförandet av unionens politik vad gäller rekrytering av personal. Vad däremot beträffar genomförandet av uttagningsprov för rekrytering av tjänstemän är Epsos roll visserligen betydelsefull, eftersom den bistår uttagningskommittén, men den förblir hur som helst underordnad uttagningskommitténs roll och Epso kan inte träda i uttagningskommitténs ställe.

Ett uttagningsprov vars inledande fas övervaktas enbart av Epso är således rättsstridigt.

(se punkterna 199 och 204)

Hänvisning till

Personaldomstolen: 15 juni 2010, Pachtitis mot kommissionen, F‑35/08, punkt 58, vilken har överklagats till tribunalen, där det nu är anhängigt som mål T‑361/10 P