EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOLS DOM (första avdelningen)
den 14 oktober 2008 (*)
”Personalmål – Allmänt uttagningsprov – Misslyckande i det muntliga provet – Beslut att inte föra upp sökanden på reservlistan – Motiveringsskyldighet – Iakttagande av kravet på att uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt – Institutionens vägran att följa ett beslut om åtgärder för processledning”
I mål F‑74/07,
angående en talan enligt artiklarna 236 EG och 152 EA,
Stefan Meierhofer, München (Tyskland), företrädd av advokaten H.-G. Schiessl,
sökande,
mot
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av B. Eggers och K. Herrmann, båda i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
PERSONALDOMSTOLEN (första avdelningen)
sammansatt av ordföranden H. Kreppel samt domarna H. Tagaras (referent) och S. Gervasoni,
justitiesekreterare: handläggaren R. Schiano,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 23 april 2008,
följande
Dom
1 Stefan Meierhofer har, genom ansökan som inkom per fax till personaldomstolens kansli den 3 juli 2007 (originalet inkom den 5 juli 2007), i huvudsak yrkat att personaldomstolen ska dels ogiltigförklara det beslut som den 10 maj 2007 fattades av uttagningskommittén för uttagningsprov EPSO/AD/26/05, vilket anordnats av Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov för rekrytering av personal (Epso), genom vilket han underrättades om att han inte klarat det muntliga provet i nämnda uttagningsprov, och beslutet av den 19 juni 2007 om att avslå hans begäran om omprövning av beslutet av den 10 maj 2007, dels fastställa att det ska göras en ny bedömning av provet och att han ska föras upp på reservlistan.
Tillämpliga bestämmelser
Gemenskapsrättsliga bestämmelser och tjänsteföreskrifter
2 Artikel 253 EG har följande lydelse:
”Förordningar, direktiv och beslut som antas av Europaparlamentet och [Europeiska unionens råd] gemensamt, av rådet eller av [Europeiska gemenskapernas kommission] skall vara motiverade och hänvisa till de förslag eller yttranden som skall inhämtas enligt detta fördrag.”
3 Artikel 25 andra stycket i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) har följande lydelse:
”Alla beslut som fattas i det enskilda fallet i enlighet med dessa tjänsteföreskrifter skall omedelbart meddelas den berörda tjänstemannen skriftligt. Alla beslut som går en tjänsteman emot skall motiveras.”
4 Artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna har följande lydelse:
”Uttagningskommitténs arbete skall vara hemligt.”
Meddelande om uttagningsprov
5 Den 20 juli 2005 offentliggjorde Epso ett meddelande om allmänt uttagningsprov ”EPSO/AD/26/05: rättsliga frågor” i Europeiska unionens officiella tidning (EUT C 178 A, s. 3).
6 Under rubriken ”A. Arbetsuppgifter, villkor för deltagande (kvalifikationskrav)” i meddelandet om uttagningsprov anges i punkt ”I. Arbetsuppgifter” att ”[a]rbetsuppgifterna består av analys- och planeringsarbete, utredningsarbete och kontrolluppgifter inom ramen för Europeiska unionens verksamhet”. Avsnittet om rättsliga frågor har följande lydelse:
”EPSO/AD/26/05: rättsliga frågor
– Planera, analysera och utarbeta förslag till gemenskapsrättsakter.
– Svara för juridisk rådgivning.
– Utföra undersöknings- och analysarbete avseende nationell rätt, gemenskapsrätt och internationell rätt.
– Delta i förhandlingar om internationella avtal.
– Analysera och utarbeta förslag till beslut till exempel inom konkurrensrätten.
– Granska och övervaka nationell rätt i medlemsstaterna för att kontrollera att den står i överensstämmelse med gemenskapsrätten.
– Handlägga ärenden inför eventuell domstolsprövning (överträdelser av gemenskapsrätten, klagomål osv.).
– Svara för olika arbetsuppgifter i samband med tvister, t.ex. utarbeta institutionernas ståndpunkt i mål, framför allt inför EG‑domstolen eller förstainstansrätten, juridiska arbetsuppgifter vid EG‑domstolens och förstainstansrättens kanslier.
– Utforma, förbereda och genomföra åtgärder inom rättsliga och inrikes frågor.”
7 Under rubriken ”B. Hur uttagningsprovet går till” innehåller meddelandet om uttagningsprov följande regler för det muntliga provet och upprättande av reservlistan:
”3. Muntligt prov – Poängsättning
e) Intervju, på ditt huvudspråk, som görs av uttagningskommittén i syfte att bedöma din förmåga att utföra de arbetsuppgifter som beskrivs i avsnitt A.I. Intervjun syftar också till att bedöma dina specialkunskaper inom området och dina kunskaper om Europeiska unionen och dess institutioner och politik. Vidare bedöms dina kunskaper i ditt andraspråk och din förmåga att anpassa dig till ett arbete i den mångkulturella miljö som präglar EU:s institutioner.
Provet poängsätts från 0 till 50 poäng (krav för godkänt: 25 poäng).
…
5. Upprättande av förteckning över sökande som kan komma att erbjudas anställning
Efter uttagningsprovet upprättar uttagningskommittén för varje uttagningsprov förteckningar över de sökande som sammanlagt uppnått de bästa resultaten … (se avsnitt A, antal personer som går vidare) på det skriftliga provet d och det muntliga provet e och som har uppnått godkänt resultat på vart och ett av dessa prov. Förteckningarna är uppdelade i (högst fyra) meritgrupper där namnen anges i alfabetisk ordning.
…”
Bakgrund till tvisten
8 Sökanden, som är tysk medborgare, deltog i uttagningsprov EPSO/AD/26/05. Efter att ha klarat urvalsdelproven och de skriftliga proven gjorde han det muntliga provet den 29 mars 2007.
9 Genom skrivelse av den 10 maj 2007 underrättade ordföranden för uttagningskommittén för uttagningsprov EPSO/AD/26/05 sökanden om att han fått 24,5 poäng på det muntliga provet, och således inte hade klarat tröskeln för godkänt resultat, som var 25/50, och inte kunde föras upp på reservlistan.
10 Sökanden lämnade genom skrivelse av den 11 maj 2007 in en begäran om omprövning av det ovannämnda beslutet av den 10 maj 2007, eftersom han, på grundval av en redogörelse som han själv sammanställt efter det muntliga provet och som bifogats ansökan i förevarande mål, ansåg att han hade svarat rätt på åtminstone 80 procent av frågorna i det provet. Sökanden begärde att poängsättningen av det muntliga provet skulle granskas och, i andra hand, att han skulle få en förklaring till de resultat som han hade erhållit på var och en av de frågor som ställts under provet.
11 Genom skrivelse av den 19 juni 2007 underrättade ordföranden för uttagningskommittén för uttagningsprov EPSO/AD/26/05 sökanden om att uttagningskommittén efter att på nytt ha granskat hans prov inte hade funnit något skäl att ändra resultaten. I skrivelsen preciserades även att när det gällde sökandens specialkunskaper översteg antalet otillfredsställande svar antalet tillfredsställande svar, att det muntliga provet hade genomförts enligt kriterierna i meddelandet om uttagningsprov och att det, med hänsyn till det krav på sekretess i uttagningskommitténs arbete som föreskrivs i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, inte var möjligt att ge provdeltagarna uppgifter om vare sig poängskalan (marking grid) eller fördelningen av deras resultat i det muntliga provet (breakdown of their marks for the oral test).
Parternas yrkanden och förfarandet
12 Sökanden har yrkat att personaldomstolen ska
– ogiltigförklara det beslut som uttagningskommittén för uttagningsprov EPSO/AD/26/05 antog den 10 maj 2007,
– ogiltigförklara det beslut som uttagningskommittén för uttagningsprov EPSO/AD/26/05 antog den 19 juni 2007 om att avslå hans begäran om omprövning som inlämnats den 11 maj 2007,
– förplikta kommissionen att mot bakgrund av gällande kriterier för provet göra en ny bedömning av det muntliga prov som sökanden avlade den 29 mars 2007,
– förplikta kommissionen att mot bakgrund av det nya provresultatet fatta ett nytt beslut med avseende på om sökanden ska föras upp på reservlistan för gemenskapsförfarandet för urval av personal inom ramen för EPSO/AD/26/05,
– förplikta kommissionen att motivera de beslut som den fattar i enlighet med tredje och fjärde strecksatserna ovan,
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
13 Kommissionen har yrkat att personaldomstolen ska
– ogilla talan om ogiltigförklaring,
– förplikta vardera parten att bära sin kostnad.
14 I enlighet med de åtgärder för processledning som beslutats enligt artikel 55 i rättegångsreglerna anmodade personaldomstolen i den förberedande förhandlingsrapporten, som sändes till parterna den 7 februari 2008, kommissionen att före förhandlingen inkomma med
a) uppgifter om poängskalan och fördelningen av sökandens resultat i det muntliga provet (the marking grid och the breakdown of [the] marks for the oral test), vilka det hänvisas till i beslutet av den 19 juni 2007 om att avslå sökandens begäran om omprövning,
b) alla övriga uppgifter om bedömningen av kvaliteten på sökandens prestationer i det muntliga provet,
c) en anonym förteckning över poängsättningen för de övriga provdeltagare som underkänts i det muntliga provet,
d) beräkningarna för att komma fram till det exakta resultatet 24,5/50 vid poängsättningen av sökanden i det muntliga provet.
15 I den ovannämnda förberedande förhandlingsrapporten anmodades parterna att i sina yttranden fästa särskild vikt vid grunden om åsidosättande av motiveringsskyldigheten. Vidare angavs att syftet med de efterfrågade åtgärderna var ”att ge resonemanget om denna grund (samt om grunden om uppenbart åsidosättande av gällande kriterier för provet, vilken i huvudsak är kopplad till grunden om motiveringsskyldighet) en ändamålsenlig verkan”, och att sökanden skulle underrättas om uppgifterna i punkterna a–d i den förberedande förhandlingsrapporten endast i den mån detta var förenligt med principen om sekretess i uttagningskommitténs arbete eller i förekommande fall sedan vissa uppgifter tagits bort vars spridning skulle strida mot denna princip.
16 Som svar på åtgärderna för processledning överlämnade kommissionen till personaldomstolen, genom en skrivelse som inkom per fax till personaldomstolens kansli den 18 februari 2008 (originalet inkom den 19 februari 2008), i enlighet med kravet i punkt c i den förberedande förhandlingsrapporten en anonym förteckning över poängsättningen för de provdeltagare som underkänts i det muntliga provet. Kommissionen vägrade emellertid att iaktta de åtgärder för processledning som angavs i punkterna a, b och d i den ovannämnda rapporten och gjorde i huvudsak gällande att i avsaknad av bevis för att de bestämmelser som reglerar uttagningskommitténs arbete har åsidosatts, och med beaktande av det sekretesskrav som omgärdar uttagningskommitténs arbete, räcker grunden avseende motiveringsskyldighet inte i sig för att rättfärdiga att de övriga uppgifter och handlingar som personaldomstolen efterfrågat överlämnas. Kommissionen påpekade vidare att den inte är skyldig att lägga fram sådana uppgifter och handlingar när personaldomstolen använder sig av åtgärder för processledning, som i förevarande mål, eller till och med åtgärder för bevisupptagning.
17 Genom skrivelse av den 17 mars 2008, som inkom till personaldomstolens kansli den 20 mars 2008, yttrade sig sökanden över de åtgärder för processledning som riktats till kommissionen och särskilt kommissionens vägran att följa personaldomstolens begäran.
18 Den 19 maj 2008 inkom till personaldomstolens kansli kommissionens svarsyttrande över den ovannämnda inlagan från sökanden.
Föremålet för talan
19 Sökanden har bland annat yrkat ogiltigförklaring av beslutet av den 10 maj 2007, genom vilket han underrättades om att han inte hade klarat det muntliga provet i uttagningsprovet, och av beslutet av den 19 juni 2007 om att avslå hans begäran om omprövning. Personaldomstolen erinrar om att det följer av rättspraxis att när en deltagare i ett uttagningsprov begär att ett beslut som fattats av uttagningskommittén ska omprövas, är det det beslut som uttagningskommittén fattar efter omprövningen av provdeltagarens situation som utgör den rättsakt som går honom emot (förstainstansrättens beslut av den 3 april 2001 i de förenade målen T‑95/00 och T‑96/00, Zaur-Gora och Dubigh mot kommissionen, REGP 2001, s. I‑A‑79 och s. II‑379, punkterna 24–27, förstainstansrättens dom av den 23 januari 2002 i mål T‑386/00, Gonçalves mot parlamentet, REGP 2002, s. I‑A‑13 och s. II‑55, punkt 39, av den 31 maj 2005 i mål T‑294/03, Gibault mot kommissionen, REGP 2005, s. I‑A‑141 och s. II‑635, punkt 22, av den 13 december 2006 i mål T‑173/05, Heus mot kommissionen, REGP 2006, s. II‑A‑2‑1695, punkt 19, och av den 12 mars 2008 i mål T‑100/04, Giannini mot kommissionen, REG 2008, s. II-0000, vilken har överklagats till EG‑domstolen, där det nu är anhängigt som mål C‑231/08 P, punkt 30). Beslutet av den 19 juni 2007, som antogs till följd av sökandens begäran om omprövning av den 11 maj 2007, ersätter således uttagningskommitténs ursprungliga beslut av den 10 maj 2007 och utgör den rättsakt som går sökanden emot.
20 Talan ska följaktligen anses riktad enbart mot det beslut som uttagningskommittén för uttagningsprov EPSO/AD/26/05 fattade den 19 juni 2007.
Rättslig bedömning
Parternas argument
21 Till stöd för sin talan har sökanden anfört tre grunder.
22 Som första grund har sökanden gjort gällande att kommissionen har underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt artikel 253 EG att motivera beslutet av den 10 maj 2007 (se punkt 9 ovan) och att det sekretesskrav som anges i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna endast gäller gentemot tredje man och inte mot provdeltagaren själv. Kommissionen anser att det, när det gäller provdeltagares tillgång till uttagningskommitténs arbete, följer av fast rättspraxis att artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna utgör en specialbestämmelse som hindrar spridning av uttagningskommitténs ställningstaganden och uppgifter som rör bedömningar som är personliga eller jämförande avseende provdeltagarna, och att kommissionen således har fullgjort sin motiveringsskyldighet genom att underrätta sökanden om det resultat som han erhöll på det skriftliga provet.
23 Som andra grund har sökanden gjort gällande ett förfarandefel, eftersom uttagningskommitténs ordförande, Singer, inte använde sig av lurarna för simultantolkning av det muntliga provet till franska och därför inte förstod sökandens svar, vilka var på tyska. Kommissionen anser att talan inte kan vinna bifall såvitt avser denna grund, eftersom det, förutom den omständigheten att ordförande Singer behärskar tyska perfekt och uttagningskommitténs medlemmar inte är skyldiga att använda sig av simultantolkning, står klart för det första att sökanden inte på något sätt har behandlats ojämlikt, eftersom ordförande Singer inte använde sig av simultantolkning för någon av de 94 övriga deltagarna i det muntliga provet som svarade på tyska, och för det andra att detta under inga omständigheter kan betraktas som ett förfarandefel.
24 Som tredje grund har sökanden slutligen gjort gällande att med beaktande av det stora antal fullständiga och odiskutabelt korrekta svar som han gav vid det muntliga provet, innebär ett poängtal på mindre än 50 procent för hans prestationer att det är uppenbart att de bestämmelser som reglerar uttagningskommitténs arbete och gällande kriterier för provet har åsidosatts, och att poängtalet inte kan bero på något annat än ett sådant åsidosättande. Kommissionen har angett att det inte föreligger en uppenbart oriktig bedömning, eftersom en uttagningskommitté har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning och eftersom detta är ännu större vid det muntliga provet i ett uttagningsprov, där uttagningskommittén kan beakta provdeltagarnas svar, men också deras erfarenhet och personlighet.
25 Som svar på de åtgärder för processledning som personaldomstolen angav i den förberedande förhandlingsrapporten av den 7 februari 2008 har kommissionen, för att visa att det fanns fog för vägran att överlämna vissa uppgifter som personaldomstolen efterfrågat (se ovan punkt 16), särskilt gjort gällande att sökanden inte har visat att de bestämmelser som gäller för uttagningskommitténs arbete har åsidosatts och att uttagningskommitténs beslut följaktligen inte, enligt fast rättspraxis, omfattas av personaldomstolens prövningsrätt. Kommissionen har medgett att den inför förstainstansrättens dom av den 23 januari 2003 i mål T‑53/00, Angioli mot kommissionen (REGP 2003, s. I‑A‑13 och s. II‑73), gav den berörda parten uppgifter om ”fördelningen av de resultat som hon erhållit i det muntliga provet”, men hävdar att det rörde sig om ett ”absolut undantag” och att det enligt fast rättspraxis avseende det sekretesskrav som omgärdar en uttagningskommittés arbete inte räcker att påstå att motiveringsskyldigheten har åsidosatts för att ”utvärderingsblanketterna” för sökanden ska ges ut, och att dessa blanketter innehåller såväl en poängskala och de olika poäng som tilldelats under det muntliga provet som kommittémedlemmarnas bedömning. Kommissionen anser att eftersom det inte finns något skäl att ifrågasätta den omtvistade rättsaktens giltighet, omfattas den av den presumtion för giltighet som gäller för gemenskapsrättsakter, och att det inte ankommer på personaldomstolen att kräva in de efterfrågade uppgifterna.
26 I sitt yttrande över kommissionens vägran att lämna ut vissa av de uppgifter som efterfrågats inom ramen för åtgärderna för processledning har sökanden, med hänvisning till artikel 27 i tjänsteföreskrifterna, hävdat att det föreligger ett uppenbart åsidosättande av relevanta bestämmelser om uttagningskommitténs arbete, särskilt eftersom uttagningskommittén inte har gjort en objektiv bedömning av hans faktiska prestationer i det muntliga provet och inte har motiverat sitt beslut. Eftersom det i förevarande mål har visats att det föreligger ett uppenbart åsidosättande av ovannämnda bestämmelser, borde sökanden undantagsvis åläggas en lättare bevisbörda, på grund av att det är fullständigt omöjligt för honom att lägga fram bevis. Sökanden har dessutom med hänsyn till det ovannämnda målet Angioli mot kommissionen hävdat att kommissionen har åsidosatt principen om likabehandling.
27 Som svar på det ovan i punkt 26 angivna yttrandet har kommissionen gjort gällande att det följer av rättspraxis att en gemenskapsdomstol inte i efterhand får göra en prövning av ett skriftligt prov och att det för att fullgöra motiveringsskyldigheten är tillräckligt att endast meddela det sammanlagda resultatet. Kommissionen har vidare insisterat på att det inte föreligger ett uppenbart åsidosättande av bestämmelserna om uttagningskommitténs arbete när det gäller, för det första, den bedömning som uttagningskommitténs medlemmar gjort av sökandens prestationer i det muntliga provet, för det andra, iakttagandet av motiveringsskyldigheten och, för det tredje, iakttagandet av principen om likabehandling. Kommissionen har tillagt att sökanden inte har förmått att förebringa tillräcklig bevisning för ett uppenbart åsidosättande av ovannämnda bestämmelser.
Personaldomstolens bedömning
28 Personaldomstolen erinrar inledningsvis om att sökanden till stöd för sin talan har anfört tre grunder, vilka avser åsidosättande av motiveringsskyldigheten, förfarandefel och uppenbart oriktig bedömning. Sedan kommissionen i sitt svaromål hade utvecklat vissa synpunkter beträffande principen om likabehandling, framförde sökanden i sin kompletterande inlaga av den 17 mars 2008 argument i syfte att visa att denna princip åsidosatts, vilka kommissionen besvarade genom sitt svarsyttrande av den 19 maj 2008. Eftersom sökanden inte framfört dessa invändningar i ansökan, kan personaldomstolen endast konstatera att de inte kan tas upp till prövning.
29 Av de tre grunder som sökanden anfört i sin ansökan ska grunden om åsidosättande av motiveringsskyldigheten prövas först.
30 Personaldomstolen erinrar i detta sammanhang om att det följer av artikel 253 EG och artikel 25 andra stycket i tjänsteföreskrifterna att alla beslut som fattas i det enskilda fallet i enlighet med tjänsteföreskrifterna och som går en tjänsteman emot ska motiveras. Enligt fast rättspraxis utgör motiveringsskyldigheten en grundläggande gemenskapsrättslig princip såväl som en väsentlig formföreskrift avseende institutionernas rättsakter. Den syftar dels till att ge domstolen möjlighet att utöva sin prövningsrätt avseende ett besluts lagenlighet, dels till att ge den berörde nödvändiga uppgifter så att han kan veta om beslutet är välgrundat eller inte och kan bedöma möjligheten till överklagande (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 7 mars 2002 i mål C‑310/99, Italien mot kommissionen, REG 2002, s. I‑2289, punkt 48, och av den 19 september 2002 i mål C‑113/00, Spanien mot kommissionen, REG 2002, s. I‑7601, punkt 47, samt förstainstansrättens dom av den 20 mars 1991 i mål T‑1/90, Pérez-Mínguez Casariego mot kommissionen, REG 1991, s. II‑143, punkt 73, av den 8 juni 1995 i mål T‑583/93, P mot kommissionen, REGP 1995, s. I‑A‑137 och s. II‑433, punkt 24, och av den 29 februari 1996 i mål T‑280/94, Lopes mot EG‑domstolen, REGP 1996, s. I‑A‑77 och s. II‑239, punkt 148).
31 När det gäller beslut som fattas av en uttagningskommitté har domstolen emellertid preciserat att motiveringsskyldigheten ska vägas mot skyldigheten att uppfylla det sekretesskrav som omgärdar uttagningskommitténs arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna. Detta sekretesskrav har införts för att garantera att uttagningskommittén är oberoende och objektiv i sitt arbete, genom att skydda den mot olika former av oegentligheter och påtryckningar utifrån, oavsett om dessa härrör från administrationen själv, berörda provdeltagare eller tredjeman. Domstolen har särskilt konstaterat att denna sekretess hindrar spridning såväl av uttagningskommitténs medlemmars individuella ställningstaganden som av alla uppgifter som rör bedömningar som är personliga eller jämförande avseende provdeltagarna, och att kravet att en uttagningskommittés beslut i ett uttagningsprov ska vara motiverade ska bedömas med beaktande av vad uttagningskommittén utför för slags arbete, vilket i det stadium då provdeltagarnas lämplighet granskas framför allt är av jämförande art och av denna anledning omfattas av den sekretess som hör till detta arbete (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 4 juli 1996 i mål C‑254/95 P, parlamentet mot Innamorati, REG 1996, s. I‑3423, punkterna 24–28).
32 Mot bakgrund av det ovan anförda har gemenskapsdomstolen i fast rättspraxis slagit fast att ”en underrättelse om de provresultat som har erhållits i olika delprov” utgör en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut (domen i det ovannämnda målet parlamentet mot Innamorati, punkt 31, förstainstansrättens dom av den 21 maj 1996 i mål T‑153/95, Kaps mot EG‑domstolen, REGP 1996, s. I‑A‑233 och s. II‑663, punkt 81, och av den 2 maj 2001 i de förenade målen T‑167/99 och T‑174/99, Giulietti m.fl. mot kommissionen, REGP 2001, s. I‑A‑93 och s. II‑441, punkt 81, samt domarna i de ovannämnda målen Angioli mot kommissionen, punkt 69, och Gibault mot kommissionen, punkt 39).
33 Denna slutsats gäller alldeles särskilt i de fall då poängsättningen av det skriftliga eller det muntliga steget i uttagningsprovet består av flera delresultat som motsvarar olika delprov i det aktuella steget. Detsamma är fallet när den berörda personen underrättas om mellanresultatet, som motsvarar de olika bedömningskriterierna för vart och ett av de skriftliga eller muntliga delproven. Underrättelsen om delresultaten eller mellanresultaten till underkända provdeltagare innehåller i sådana fall inte endast information om att de inte gått vidare till nästa etapp i urvalsförfarandet, utan också om skälen till att de underkänts, eftersom uppgifter tillhandahålls om i vilka ämnen eller avseende vilka kriterier uttagningskommittén anser att deras prestation inte var tillfredsställande.
34 I den rättspraxis som det hänvisas till ovan i punkterna 31 och 32 görs inte, åtminstone inte direkt, åtskillnad mellan underrättelse av flera resultat – delresultat eller mellanresultat – och underrättelse av ett enda delresultat som innebär underkänt. Detta innebär emellertid inte att underrättelse till provdeltagaren av ett enda delresultat som innebär underkänt alltid utgör en tillräcklig motivering, oberoende av de särskilda omständigheterna i ärendet.
35 Det finns inget i ordalydelsen eller sammanhanget i den rättspraxis som det hänvisas till ovan i punkterna 31 och 32 som tyder på att hänvisningen till ”de provresultat som har erhållits i olika delprov” ska tolkas som att den endast avser delresultat som innebär underkänt och inte andra befintliga provresultat, inbegripet mellanresultat, särskilt – i fråga om mellanresultat – när det skriftliga steget eller, som i förevarande mål, det muntliga steget består av ett enda prov och följaktligen ett enda delresultat. Personaldomstolen erinrar i detta sammanhang om de allmänna formuleringar som använts i ifrågavarande rättspraxis och om den omständigheten att invändningen avseende motiveringsskyldigheten i domen i det ovannämnda målet parlamentet mot Innamorati, som ligger till grund för den rättspraxis som anges ovan i punkt 32, inte avsåg parlamentets vägran att underrätta sökanden om ett antal resultat – delresultat eller mellanresultat – utan vägran att underrätta sökanden om uttagningskommitténs kriterier och skälen till det då ifrågasatta beslutet (se domen i det ovannämnda målet parlamentet mot Innamorati, punkt 22). Detta är även fallet i de domar som, liksom i förevarande mål, avsett underkännande av sökanden i det muntliga steget, till exempel domen i det ovannämnda målet Angioli mot kommissionen (punkterna 56–65) eller det ovannämnda målet Gibault mot kommissionen (punkterna 33–35).
36 I ett nyare mål, vilket – liksom förevarande mål – avsåg underkännande av en provdeltagare i det muntliga steget av ett uttagningsprov, slogs det fast att motiveringsskyldigheten kan innebära att information, på begäran av en provdeltagare, ska lämnas om mellanresultaten och om den metod som uttagningskommittén använt sig av för att bestämma delresultatet i ett av de muntliga delproven samt att det, om en motivering inte tillhandahålls trots att en underkänd provdeltagare begärt en sådan, ankommer på gemenskapsdomstolen att begära närmare upplysningar genom åtgärder för processledning (förstainstansrättens dom av den 28 april 2004 i mål T‑277/02, Pascall mot rådet, REGP 2004, s. I‑A‑137 och s. II‑621). I det ovannämnda målet begärde förstainstansrätten att sådana åtgärder skulle vidtas och rådet rättade sig efter begäran, varför grunden om åsidosättande av motiveringsskyldigheten inte längre hade något föremål (se domen i det ovannämnda målet Pascall mot rådet, punkterna 28–31).
37 Personaldomstolen erinrar om att kommissionen tidigare har gått med på att underrätta provdeltagare om mellanresultat, bland annat i två mål som avsåg underkännande av provdeltagare i det muntliga steget, vilket omfattade ett enda muntligt prov. I det första av dessa mål, som avsåg ett uttagningsprov, underrättade kommissionen den berörde, på dennes begäran, om fördelningen av de olika mellanresultaten i det muntliga provet, kriterium för kriterium (se domen i det ovannämnda målet Angioli mot kommissionen, punkt 79). I det andra målet, som avsåg ett rekryteringsförfarande, överlämnade kommissionen på förstainstansrättens begäran bedömningarna avseende det muntliga urvalsdelprovet, kriterium för kriterium, i form av en skala från ”--” till ”++” (se domstolens dom av den 28 februari 2008 i mål C‑17/07 P, Neirinck mot kommissionen, REG 2008, s. I-0000, punkt 56). Tvärtemot vad kommissionen hävdade när den i sitt svar på begäran om åtgärder för processledning hänvisade till domen i det ovannämnda målet Angioli mot kommissionen, var underrättelsen om ytterligare uppgifter och särskilt de resultat som erhållits för vart och ett av bedömningskriterierna inte ett ”absolut undantag i ett enda särskilt fall”, utan har förekommit upprepade gånger på grund av omständigheterna i ärendet.
38 När det gäller begäran om andra uppgifter än resultaten som sådana, det vill säga kriterierna eller skälen till ett underkänt resultat, eller andra upplysningar om poängsättningen av den berörda provdeltagaren, ska det påpekas att det trots konstaterandet att underrättelse om delresultaten räcker för att fullgöra motiveringsskyldigheten framgår, av själva ordalydelsen i de domar där detta konstateras (se ovan punkt 32), inbegripet domen i det ovannämnda målet parlamentet mot Innamorati, och särskilt de domar som avser det muntliga steget, till exempel domen i det ovannämnda målet Angioli mot kommissionen, punkterna 71–85, och det ovannämnda målet Gibault mot kommissionen, punkt 42, att gemenskapsdomstolen inte begränsat sig till en automatisk tillämpning av ovannämnda rättspraxis, utan prövat varje särskilt fall med hänsyn till det särskilda sammanhanget i ärendet och de berörda provdeltagarnas begäran.
39 Övervägandena ovan i punkterna 35–37 samt i föregående punkt stöds av rättspraxis avseende underkännande i det skriftliga steget av ett uttagningsprov, enligt vilken en provdeltagare i praktiken ska få en ganska fullständig förklaring till underkännandet inte endast genom att underrättas om de olika delresultaten, utan också genom att erhålla en motivering av det delresultat som har inneburit att han underkänts och utestängts från fortsatt deltagande i uttagningsprovet samt andra uppgifter. Gemenskapsdomstolen har slagit fast att ”provdeltagare som inte godkänns … i förekommande fall [kan] erhålla en kopia av det rättade skriftliga provet eller uppgifter om uttagningskommitténs allmänna kriterier för poängsättning från den institution som anordnat uttagningsprovet, och detta kan, liksom i förevarande mål, ske genom överlämnande av handlingarna till den berörda provdeltagaren i samband med ett rättsligt förfarande mellan institutionen och provdeltagarna, eller genom ett förfarande som institutionen infört i syfte att säkerställa insyn i rekryteringsförfarandena samtidigt som det krav på sekretess i uttagningskommitténs arbete som föreskrivs i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna iakttas” (se förstainstansrättens dom av den 25 juni 2003 i mål T‑72/01, Pyres mot kommissionen, REGP 2003, s. I‑A‑169 och s. II‑861, punkt 70, och av den 17 september 2003 i mål T‑233/02, Alexandratos och Panagiotou mot rådet, REGP 2003, s. I‑A‑201 och s. II‑989, punkt 31). Det står för övrigt klart att institutionerna vid upprepade tillfällen har överlämnat en kopia av det rättade skriftliga provet eller av en utvärderingsblankett innehållande en bedömning av det skriftliga provet, antingen direkt till en sökande eller till gemenskapsdomstolen på dennas begäran (se förstainstansrättens dom av den 14 juli 2005 i mål T‑371/03, Le Voci mot rådet, REGP 2005, s. I‑A‑209 och s. II‑957, punkterna 115–117, personaldomstolens dom av den 13 december 2007 i mål F‑73/06, Van Neyghem mot kommissionen, REG 2007, s. I-A-0000 och II‑A-0000, vilken har överklagats till förstainstansrätten, där det nu är anhängigt som mål T‑105/08 P, punkterna 72, 79 och 80, och av den 4 september 2008 i mål F‑147/06, Dragoman mot kommissionen, REG 2008, s. I-A-0000 och II‑A‑0000, punkterna 21, 82 och 83). Även om det är riktigt att de som rättar de skriftliga proven, till skillnad från uttagningskommitténs medlemmar som närvarar vid det muntliga steget, kan förbli anonyma gentemot de berörda personerna (och således är skyddade mot sådana oegentligheter och påtryckningar som det hänvisas till i den rättspraxis som anges ovan i punkt 31), anser personaldomstolen att denna omständighet inte är ett sakligt skäl till att det skulle finnas betydande skillnader mellan kraven på motivering vid underkännande i det skriftliga steget, vilka framgår av den rättspraxis som det hänvisas till i den här punkten, och de krav som kommissionen anser ska gälla vid underkännande i ett muntligt prov, vilka i förevarande mål skulle innebära att sökanden, trots de omständigheter som det redogörs för ovan i punkterna 42–47, inte skulle underrättas om något annat än det delresultat genom vilket han underkänts.
40 Personaldomstolen konstaterar att även om kravet på sekretess oftast väger tyngre vid en avvägning mellan motiveringsskyldigheten och principen om sekretess i uttagningskommitténs arbete, särskilt när det gäller att avgöra huruvida en underrättelse om ett enda delresultat genom vilket provdeltagaren underkänts i det muntliga steget uppfyller motiveringsskyldigheten, kan det förhålla sig annorlunda om det föreligger särskilda omständigheter. Denna slutsats strider inte mot den princip om sekretess i uttagningskommitténs arbete som föreskrivs i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna och överensstämmer även med nyare gemenskapsrättspraxis, vilken främjar ökad insyn (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 18 december 2007 i mål C‑64/05 P, Sverige mot kommissionen, REG 2007, s. I‑11389, och av den 1 juli 2008 i de förenade målen C‑39/05 P och C‑52/05 P, Sverige och Turco mot rådet, REG 2008, s. I‑0000, samt förstainstansrättens dom av den 8 november 2007 i mål T‑194/04, Bavarian Lager mot kommissionen, REG 2007, s. II‑4523, vilken har överklagats till domstolen, där målet nu är anhängigt som C‑28/08 P).
41 Personaldomstolen anser att det i förevarande mål föreligger särskilda omständigheter i den mening som avses ovan i punkt 40.
42 För det första framgår det vid en läsning av beslutet av den 10 maj 2007 (se ovan punkt 9) att sökanden var mycket nära att bli godkänd i det muntliga steget. Under dessa omständigheter är det rimligt att den berörde begär ytterligare information, om så bara för att försäkra sig om att inga misstag begicks när resultatet fastställdes, eller för att få veta huruvida resultatet eventuellt avrundats.
43 För det andra är det utrett att sökanden endast har underrättats om ett enda delresultat för det muntliga steget, vilket i motsats till de situationer som anges ovan i punkt 33 innebär att sökanden inte har erhållit de uppgifter som nämns i den punkten och som han behöver få tillgång till för att förstå skälen till att han underkänts i detta steg av uttagningsprovet, särskilt som han, som anges ovan, var mycket nära att bli godkänd.
44 För det tredje är det även utrett att det i förevarande fall fanns mellanresultat som hade använts för att beräkna det delresultat genom vilket sökanden underkändes. Detta angavs tydligt i svaret på begäran om omprövning och har bekräftats av kommissionens företrädare vid förhandlingen.
45 För det fjärde ska det påpekas att även om kommissionens företrädare vid förhandlingen har gjort gällande att samtliga bedömningskriterier som anges i meddelandet om uttagningsprov EPSO/AD/26/05 faktiskt poängsattes och beaktades vid beräkningen av provdeltagarnas delresultat, har denne företrädare enligt egen utsago inte själv sett utvärderingsblanketterna (se punkt 25 ovan), utan endast förmedlat information från Epso till personaldomstolen. Företrädaren har, efter personaldomstolens frågor i detta avseende, medgett framför allt att företrädaren inte visste om alla bedömningskriterier hade samma vikt eller om andra faktorer hade beaktats som inte fanns med i meddelandet om uttagningsprov. Det ska särskilt påpekas att kommissionens företrädare, efter att flera gånger fått frågan om huruvida resultatet 24,5/50 var en matematisk summa av samtliga mellanresultat motsvarande bedömningskriterierna i meddelandet om uttagningsprov, visserligen svarade jakande på denna fråga, men samtidigt nyanserade sitt svar för att inte utesluta att andra faktorer eller hänsyn kan ha beaktats när sökanden tilldelades det resultat genom vilket han underkändes. Även om de ”kriterier för rättning” omfattas av sekretess som nämns i punkt 29 i domen i det ovannämnda målet parlamentet mot Innamorati, och som syftar till att de som rättar de skriftliga proven – och som vanligen är fler till antalet än uttagningskommitténs medlemmar som närvarar vid det muntliga steget – ska ha gemensamma regler att följa vid bedömningen och poängsättningen av de skriftliga proven, gäller detta inte bedömningskriterierna i förevarande fall, vilka fastställts i punkt 3 i avdelning B i meddelandet om uttagningsprov EPSO/AD/26/05. Dessa är tillgängliga för allmänheten och är tvingande för uttagningskommitténs medlemmar. Av detta följer att det under omständigheterna i förevarande mål, vilka har beskrivits ovan, inte är möjligt vare sig för sökanden eller för personaldomstolen att, på grundval av en underrättelse om enbart det delresultat genom vilket sökanden underkändes, försäkra sig om att besluten av den 10 maj 2007 och den 19 juni 2007 inte är behäftade med fel vad gäller de bedömningskriterier som skulle beaktas vid beräkningen av delresultatet, och vilka i förevarande fall avsåg bedömningen av dels specialkunskaperna inom ”området” samt om Europeiska unionen och dess institutioner och politik, dels kunskaperna i andraspråket, och slutligen provdeltagarnas förmåga att anpassa sig till ett arbete i den mångkulturella miljö som präglar EU:s institutioner.
46 För det femte skulle en underrättelse till sökanden med närmare uppgifter än det delresultat genom vilket han underkändes varken utgöra en betungande arbetsbörda för kommissionen, med beaktande av de tekniska hjälpmedel som numera är tillgängliga, eller innebära en känslig situation. Även om kommissionens företrädare vid förhandlingen har tagit upp dessa båda frågor ska det påpekas att hon har gjort det rent allmänt, utan att ange vilka problem som skulle uppstå i förevarande fall, utan att hänvisa till att ett stort antal andra provdeltagare krävt en närmare motivering av de delresultat genom vilka de underkänts och utan att ange på vilket sätt en underrättelse till sökanden med närmare uppgifter, men av vilken inte skulle framgå kommittémedlemmarnas personliga bedömningar eller de poäng som var och en av dem tilldelat, skulle kunna skapa en känslig situation. Kommissionens företrädare har dessutom anfört vid förhandlingen, också här i allmänna ordalag, att vägran att lämna ut sådana uppgifter framför allt grundar sig på svårigheten att hitta personer som är villiga att sitta i en uttagningskommitté och den ”våg av invändningar” från provdeltagarna som en underrättelse om sådana uppgifter troligen skulle leda till.
47 För det sjätte hänvisade uttagningskommittén i sitt beslut av den 19 juni 2007 om att avslå begäran om omprövning till sökandens ”specialkunskaper” och preciserade att antalet otillfredsställande svar översteg antalet tillfredsställande svar, medan kommissionen, först i svaren avseende åtgärderna för processledning och senare vid förhandlingen, har angett att det största felet med sökandens svar i det muntliga provet var att de i allmänhet inte var särskilt klara och precisa. När det gäller det sistnämnda påståendet har kommissionen inte angett om det avser samtliga de bedömningskriterier som anges i meddelandet om uttagningsprov eller endast kriteriet specialkunskaper. Personaldomstolen finner således att kommissionens resonemang innehåller vissa luckor och oklarheter, vilka enkelt hade kunnat åtgärdas genom att lämna ut utvärderingsblanketter eller mellanresultat avseende sökanden.
48 Det ska även påpekas att sökanden till sin ansökan har bifogat en redogörelse på tre sidor över det muntliga prov som hölls den 29 mars 2007. Även om det är vedertaget att det inte ankommer på personaldomstolen att på grundval av ett sådant dokument, som dessutom inte kan ha något värde i sak, ifrågasätta de bedömningar som uttagningskommitténs medlemmar gjort, visar dokumentet att sökandens invändningar mot resultaten på det muntliga provet inte är grundade på obestämda och vaga uppgifter som anförts opreciserat och utan samordning, utan att de grundar sig på en klar och tydlig redogörelse över de frågor som ställdes vid provet och hans svar.
49 Personaldomstolen anser följaktligen att även om underrättelsen till sökanden av det delresultat som innebar att han underkändes på det muntliga provet, det vill säga resultatet 24,5/50, är mer än enbart en början till motivering, avseende vilken kompletterande preciseringar enligt rättspraxis (se förstainstansrättens dom av den 6 november 1997 i mål T‑71/96, Berlingieri Vinzek mot kommissionen, REGP 1997, s. I‑A‑339 och s. II‑921, punkt 79) kan ges under förfarandets gång, är detta enda resultat däremot inte, under omständigheterna i förevarande mål, tillräckligt för att motiveringsskyldigheten ska anses ha fullgjorts fullständigt. Kommissionens vägran att tillhandahålla ytterligare information innebär således att motiveringsskyldigheten har åsidosatts.
50 Det ankommer inte på personaldomstolen att bestämma vilka uppgifter kommissionen ska lämna till den berörde för att fullgöra sin motiveringsskyldighet, särskilt som kommissionen i förevarande mål har vägrat att iaktta de åtgärder för processledning som personaldomstolen beslutat om, och det följaktligen är omöjligt för personaldomstolen att få kännedom om innehållet i utvärderingsblanketterna avseende sökanden eller om andra uppgifter som rör genomförandet av det muntliga provet och särskilt tilldelningen av sökandens resultat.
51 Personaldomstolen noterar emellertid att det under alla omständigheter, och särskilt i förevarande fall, hade varit möjligt att, liksom i det ovannämnda målet Pascall mot rådet, lämna sökanden vissa ytterligare uppgifter utan att inkräkta på det sekretesskrav som enligt rättspraxis omgärdar en uttagningskommittés arbete (se ovan punkt 31) och särskilt utan att, såsom det krävs enligt domen i det ovannämnda målet parlamentet mot Innamorati, sprida uttagningskommitténs ställningstaganden och uppgifter som rör bedömningar som är personliga eller jämförande avseende provdeltagarna (se domen i det ovannämnda målet Pascall mot rådet, punkt 28). Personaldomstolen avser här särskilt mellanresultaten för vart och ett av de bedömningskriterier som anges i meddelandet om uttagningsprov. Detsamma gäller utvärderingsblanketterna, där de uppgifter som omfattas av kravet på sekretess hade kunnat täckas över innan blanketterna lämnades till sökanden. Kommissionens vägran att lämna ut dessa uppgifter, till och med till personaldomstolen, har medfört att personaldomstolen inte kan utöva sin prövningsrätt fullständigt. Kommissionen har vid förhandlingen påstått att det ”inte skulle tillföra mycket” om fördelningen av resultaten för varje kriterium lämnades ut, och den har i sitt svarsyttrande av den 19 maj 2008 på sökandens kompletterande inlaga av den 17 mars 2008 angett att de handlingar som personaldomstolen efterfrågat, det vill säga utvärderingsblanketterna, ”inte var relevanta”, men en sådan bedömning av huruvida det finns fog för grunden om åsidosättande av motiveringsskyldigheten ankommer inte på kommissionen utan omfattas av personaldomstolens behörighet.
52 Kommissionens resonemang innebär vidare att personaldomstolen berövas varje möjlighet att pröva poängsättningen i det muntliga steget. Även om personaldomstolen inte får ersätta uttagningskommitténs bedömning med sin egen, måste den emellertid med avseende på motiveringsskyldigheten (vars räckvidd anges ovan i punkt 30) kunna kontrollera att uttagningskommitténs medlemmar har poängsatt sökandens prov på grundval av bedömningskriterierna i meddelandet om uttagningsprov och att det inte har begåtts något misstag vid beräkningen av sökandens resultat. Den måste även kunna göra en begränsad prövning av förhållandet mellan de bedömningar som uttagningskommitténs medlemmar gjort och det poängtal de tilldelat (se domstolens dom av den 16 juni 1987 i mål 40/86, Kolivas mot kommissionen, REG 1987, s. 2643, punkt 11, domen i det ovannämnda målet Van Neyghem mot kommissionen, punkt 86, och personaldomstolens dom av den 11 september 2008 i mål F‑127/07, Coto Moreno mot kommissionen, REG 2008, s. I-A-0000 och II-A-0000, punkterna 34 och 36). Personaldomstolen måste därför kunna vidta de åtgärder för processledning som den med hänsyn till omständigheterna i målet anser är lämpliga och, i förekommande fall, precisera för den institution som är motpart, vilket den har gjort i förevarande mål, att svaren kommer att vidarebefordras till den berörde endast i den mån som det är förenligt med principen om sekretess i uttagningskommitténs arbete.
53 Med beaktande av de uppgifter som lagts fram i målet (särskilt de omständigheter som anges ovan i punkterna 42–47) och att kommissionen inte har tillhandahållit de uppgifter som personaldomstolen har begärt inom ramen för åtgärderna för processledning (se punkt 16 ovan), finner personaldomstolen att talan ska bifallas på grunden om åsidosättande av motiveringsskyldigheten.
54 Denna slutsats kan inte påverkas av kommissionens ståndpunkt i inlagan av den 18 februari 2008, där kommissionen angav att vägran att överlämna utvärderingsblanketterna och de övriga uppgifter som personaldomstolen begärt var berättigad dels eftersom sökanden inte har hävdat, och ännu mindre har förebringat bevisning för, att det föreligger ett uppenbart åsidosättande av de bestämmelser som reglerar uttagningskommitténs arbete, dels eftersom personaldomstolen felaktigt har angett att motiveringsskyldigheten utgör en bestämmelse som reglerar uttagningskommitténs arbete eller åtminstone en härtill hörande bestämmelse. Av en genomläsning av den förberedande förhandlingsrapporten framgår nämligen att åtgärderna i fråga begärts i huvudsak i syfte att bedöma grunden avseende motiveringsskyldigheten. Genom sin ståndpunkt har kommissionen under omständigheterna i förevarande mål dessutom åsidosatt både det förhållandet att motiveringsskyldigheten hänför sig till grunderna för rättsordningen och motiveringsskyldighetens räckvidd, som det erinras om ovan i punkt 30.
55 Av det ovan anförda följer att yrkandena om ogiltigförklaring av det beslut som uttagningskommittén för uttagningsprov EPSO/AD/26/05 fattade den 19 juni 2007 (se punkt 19 ovan) ska bifallas, eftersom motiveringsskyldigheten har åsidosatts och de båda övriga grunder som sökanden anfört således inte behöver prövas.
56 När det däremot gäller yrkandena om att personaldomstolen ska rikta förelägganden till kommissionen, erinrar personaldomstolen om att gemenskapsdomstolen enligt fast rättspraxis saknar behörighet att rikta förelägganden till gemenskapsinstitutionerna. Denna rättspraxis är tillämplig på tvister i personalmål (domstolens dom av den 21 november 1989 i de förenade målen C‑41/88 och C‑178/88, Becker och Starquit mot parlamentet, REG 1989, s. 3807, summarisk publicering, punkt 6, förstainstansrättens dom av den 9 juni 1998 i mål T‑172/95, Chesi m.fl. mot rådet, REGP 1998, s. I‑A‑265 och s. II‑817, punkt 33). Personaldomstolen kan således inte i förevarande mål, utan att inkräkta på den administrativa myndighetens behörighet (se bland annat förstainstansrättens dom av den 15 december 1999 i mål T‑300/97, Latino mot kommissionen, REGP 1999, s. I‑A‑259 och s. II‑1263, punkt 28 och där angiven rättspraxis), rikta förelägganden till kommissionen, inte ens avseende den skyldighet som enligt artikel 233 EG åligger institutionen efter en dom om ogiltigförklaring (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 9 juni 2005 i mål T‑80/04, Castets mot kommissionen, REGP 2005, s. I‑A‑161 och s. II‑729, punkt 17, och av den 5 oktober 2005 i mål T‑203/03, Rasmussen mot kommissionen, REGP 2005, s. I‑A‑279 och s. II‑1287, punkt 32). Det åligger däremot kommissionen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa domen.
Rättegångskostnader
57 Enligt artikel 122 i rättegångsreglerna ska bestämmelserna i kapitel 8 i avdelning II i rättegångsreglerna om rättegångskostnader och domstolskostnader endast tillämpas på mål som väckts vid personaldomstolen från och med ikraftträdandet av dessa rättegångsregler, det vill säga den 1 november 2007. För mål som var anhängiga vid personaldomstolen före detta datum ska bestämmelserna i förstainstansrättens rättegångsregler fortsätta att gälla i tillämpliga delar.
58 Enligt artikel 87.2 i förstainstansrättens rättegångsregler ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Enligt artikel 88 i rättegångsreglerna ska institutionerna bära sina kostnader i tvister mellan gemenskaperna och deras anställda. Eftersom sökandens talan i huvudsak har bifallits, ska kommissionen förpliktas att bära sin rättegångskostnad och ersätta sökandens rättegångskostnad.
Mot denna bakgrund beslutar
PERSONALDOMSTOLEN (första avdelningen)
följande:
1) Beslutet av den 19 juni 2007, fattat av uttagningskommittén för uttagningsprov EPSO/AD/26/05, ogiltigförklaras.
2) Talan ogillas i övrigt.
3) Europeiska gemenskapernas kommission ska bära sin rättegångskostnad och ersätta sökandens rättegångskostnad.
Kreppel | Tagaras | Gervasoni |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 14 oktober 2008.
W. Hakenberg | | S. Gervasoni |
Justitiesekreterare | | Ordförande |
Detta avgörande och däri angivna avgöranden från gemenskapsdomstolarna som ännu inte har publicerats i rättsfallssamlingen finns tillgängliga på domstolens webbplats www.curia.europa.eu