Överklagande ingett den 7 februari 2022 av Jean-François Jalkh av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 1 december 2021 i mål T-230/21, Jalkh mot parlamentet

(Mål C-82/22 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Jean-François Jalkh (ombud: F. Wagner, avocat)

Övrig part i målet: Europaparlamentet

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

ogiltigförklara domen av den 1 december 2021 från Europeiska unionens tribunal i mål T-230/21, Jalkh/parlamentet,

ogiltigförklara Europaparlamentets beslut P9 TA(2021)0092 av den 25 mars 2021 om att häva klagandens immunitet (2020/2110 (IMM)), och

förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklaganden anför klaganden tre grunder.

Den första avser åsidosättande av regeln att rätten i ett förvaltningsmål eller tvistemål ska invänta ett avgörande i brottmål. Enligt klaganden gjorde domstolen en uppenbart oriktig bedömning som ledde till att den i sin analys bortsåg från rättsliga bestämmelser som var i kraft i unionen och rättspraxis i ett land i unionen, som kunde och skulle beaktas i klagandens fall, för att vilandeförklara förfarandet om att häva klagandens immunitet, med hänsyn till klagomålet mot X med ställning som civilrättslig part som gavs in den 15 december 2020 till undersökningsdomaren i Bryssel om urkundsförfalskning och brukande av falsk urkund.

Den andra grunden avser en uppenbart oriktig bedömning av unionsrätten genom att det inte beaktats att Europaparlamentet via utskottet för rättsliga frågor åsidosatt artikel 7 i meddelande 0011/2019 av den 19 november 2019.

Selon le requérant, le Tribunal a commis une erreur manifeste d’appréciation du droit de l’Union et ses principes généraux, tels que le principe d’égalité de traitement et le principe de bonne administration, qui avait une importance propre à la procédure car le requérant a fait valoir que la mention manuscrite « très attentive » complétant la formule de politesse dactylographiée figurant sur la lettre du garde des Sceaux du 16 juin 2020 devait être regardée comme révélant un empressement du gouvernement français à utiliser la procédure judiciaire en cause dans le débat politique et comme tel constitutive d’un fumus persecutionnis.

Le troisième moyen soulève une violation de l’article 9 du Protocole sur les immunités. Selon le requérant, le Tribunal reconnaît que les faits reprochés, l’usage par Jean-François Jalkh de son budget de frais d’assistance parlementaire, sont couverts par l’immunité prévue à l’article 9 du Protocole, mais se contente d’une formule générale pour écarter le grief sans expliquer ses motifs.

____________