Mål T‑494/12

Biscuits Poult SAS

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden

(varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsformgivning – Ogiltighetsförfarande – Registrerad gemenskapsformgivning som föreställer en avbruten kaka – Registreringshinder – Särprägel saknas – Artiklarna 4, 6 och 25.1 b i förordning (EG) nr 6/2002”

Sammanfattning – Tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 9 september 2014

1.      Gemenskapsformgivning – Skyddskrav – Synliga detaljer i den produkt som avses med formgivningen

(Rådets förordning nr 6/2002, artikel 3 a och b och artikel 4.1)

2.      Gemenskapsformgivning – Skyddskrav – Formgivning som utgör en beståndsdel i en sammansatt produkt – Beståndsdel som måste vara synlig vid normal användning av produkten för att kunna anses vara ny och ha särprägel

(Rådets förordning nr 6/2002, artikel 3 a och c samt artikel 4.2 och 4.3)

3.      Gemenskapsformgivning – Ogiltighetsgrunder – Särprägel saknas – Formgivning som inte ger en kunnig användare ett helhetsintryck som skiljer sig från det som den tidigare formgivningen ger – En avbruten kaka

(Rådets förordning nr 6/2002, artiklarna 6.1 och 25.1 b)

1.      Det framgår av artikel 3 a i förordning nr 6/2002 om gemenskapsformgivning att ”formgivning” definieras som ”en produkts eller en produktdels utseende som beror av detaljer som finns på själva produkten och/eller i produktens ornament och som särskilt kan vara linjer, konturer, färger, form, ytstruktur och/eller material”. Det följer härav att en ”formgivning skall skyddas”, i den mening som avses i artikel 4.1 i denna förordning, genom skydd av en produkts utseende. Med produkt avses enligt artikel 3 b i samma förordning alla industriellt eller hantverksmässigt framställda föremål, eller en del av ett sådant föremål. Det framgår dessutom av skälen 7, 12 och 14 i samma förordning – som hänför sig till skydd för industriell formgivning, begränsningen till synliga beståndsdelar och intrycket som en kunnig användare ges vid betraktande av produkten – att förordningen endast omfattar skydd för synliga delar av en produkt och synliga produktdelar, som följaktligen kan registreras som en formgivning. De detaljer i produkten som inte är synliga, vilka inte kan hänföras till dess utseende, kan således inte beaktas vid bedömningen av om formgivningen kan vara föremål för skydd.

(se punkterna 18–20 och 29)

2.      Artikel 4.2 och 4.3 i förordning nr 6/2002 har således varken som syfte eller verkan att mångfaldiga de detaljer i en produkt som kan utgöra en formgivning i enlighet med artikel 3 a i denna förordning, utan etablerar en specialbestämmelse som specifikt avser formgivning av, eller som ingår i, en produkt som utgör en beståndsdel i en sammansatt produkt i den mening som avses i artikel 3 c i förordningen. Enligt denna bestämmelse skyddas dessa formgivningar endast, för det första, om beståndsdelen, när den har infogats i den sammansatta produkten, förblir synlig vid normal användning av denna, och för det andra, om sådana synliga detaljer i beståndsdelen i sig uppfyller kraven på nyhet och särprägel.

Med beaktande av den särskilda karaktären av beståndsdelarna i en sammansatt produkt i den mening som avses i artikel 3 c i förordningen, vilka kan vara föremål för produktion och saluföring som skiljer sig från produktionen och saluföringen av den sammansatta produkten, är det nämligen rimligt att lagstiftaren medger möjligheten att de registreras som en formgivning, under förutsättning att de förblir synliga efter det att de har infogats i den sammansatta produkten och endast avseende de delar av de aktuella beståndsdelarna som är synliga vid normal användning av den sammansatta produkten och endast i den mån som dessa delar är nya och har särprägel.

(se punkterna 21–23)

3.      Se domen.

(se punkterna 25, 28, 33 och 34)