Language of document : ECLI:EU:F:2009:88

PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(tredje avdelningen)

den 8 juli 2009

Mål F-62/08

Roberto Sevenier

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Tjänstgöringens upphörande – Avskedsansökan – Begäran om återkallande”

Saken: Talan väckt av Roberto Sevenier enligt artikel 236 EG och artikel 152 EA med yrkande bland annat om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 24 september 2007, varigenom kommissionen avslog hans begäran om dels återkallande av hans avskedsansökan av den 19 oktober 1983, dels hänskjutande till invaliditetskommittén.

Avgörande: Talan avvisas. Sökanden ska ersätta rättegångskostnaderna. Det saknas anledning att pröva den interventionsansökan som Europeiska unionens råd lämnat in till stöd för kommissionens yrkanden. Rådet ska bära sina rättegångskostnader för interventionsansökan.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Tidsfrist för att inge klagomål – Beräkning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 90.1 och 90. 2; rådets förordning nr 1182/71, artikel 3)

2.      Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Tyst beslut om avslag på en begäran som inte överklagats inom fristen

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

1.      Eftersom det inte föreskrivs några särskilda bestämmelser om fristerna i artikel 90 i själva tjänsteföreskrifterna ska förordning nr 1182/71 om regler för bestämning av perioder, datum och frister tillämpas, vilken, såsom föreskrivs i artikel 1 i förordningen, är tillämplig på alla rättsakter som rådet antagit ”[o]m inte annat föreskrivits”. I artikel 3.2 c i förordningen föreskrivs att en tidsfrist uttryckt i månader ”skall inledas vid början av första dagens första timme inom tidsfristen och upphöra vid utgången av den sista timmen under den dag i den sista … månaden … som infaller på samma veckodag respektive samma datum som den dag som inleder tidsfristen.”. Bestämmelserna ska tolkas mot bakgrund av artikel 3.1 andra stycket i samma förordning, vari föreskrivs att den dag som inleder tidsfristen är den dag då händelsen äger rum, vilket innebär att om den händelse som inleder en tidsfrist om en vecka äger rum en måndag upphör fristen följaktligen följande måndag.

(se punkterna 27 och 28)

Hänvisning till:

Domstolen 11 november 2004, C‑171/03, Toeters och Verberk, REG 2004, s. I‑10945, punkterna 31–37

Förstainstansrätten 11 juni 1998, Fichtner mot kommissionen, T‑173/97, REGP 1998, s. I‑A‑293 och II‑873, punkt 28

2.      I artikel 91.3 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs att ”[o]m ett klagomål uttryckligen avslås efter ett tyst avslag, och detta sker innan tidsfristen för överklagande löpt ut, skall tidsfristen för överklagandet dock börja löpa på nytt”. Denna bestämmelse är emellertid inte tillämplig vid tidpunkten för begäran och innan klagomålet inges. Denna särskilda bestämmelse, som avser metoderna för beräkning av tidsfristen för överklagande, ska nämligen tolkas bokstavstroget och strikt. Av detta följer att ett uttryckligt avslag – som endast är en bekräftande rättsakt – på en begäran efter det att ett tyst beslut fattats att avslå samma begäran, inte gör det möjligt för den berörda tjänstemannen att inleda det administrativa förfarandet genom att en ny tidsfrist börjar löpa för att ge in ett klagomål.

(se punkt 33)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten 17 november 2000, T‑200/99, Martinelli mot kommissionen, REGP 2000, s. I‑A‑253 och II‑1161, punkt 11, och där angiven rättspraxis