Talan väckt den 15 maj 2023 – Acampora m.fl. mot kommissionen
(Mål T-261/23)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Roberto Acampora (Neapel, Italien) och 172 andra sökande (ombud: advokaten E. Iorio)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
ogiltigförklara kommissionens uttryckliga beslut av den 27 januari 2023 (EMPL.C.1/BPM/kt (2023) 633265) om avslag på ansökan om tillgång (GestDem 2023/0263) till kommissionens kompletterande formella underrättelse av den 15 juli 2022 till Republiken Italien och till kommissionens senare svar i överträdelseförfarande 2016/4081 om huruvida den italienska lagstiftningen om så kallade arvoderade domare [(magistrati onorari), det vill säga personer som utför domaruppgifter eller åklagaruppgifter som ett arvoderat uppdrag,] är förenlig med unionsrätten,
ogiltigförklara kommissionens underförstådda beslut av den 15 mars 2023 om avslag på den bekräftande ansökan avseende det uttryckliga beslutet, i vilket kommissionen förklarade att den av administrativa skäl inte kunde besvara den bekräftande ansökan och att den inte kunde ange om, och i sådant fall när, ett uttryckligt svar på ansökan skulle lämnas, och
förplikta kommissionen att, vid ett eventuellt bestridande av sökandenas yrkanden, ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökandena tre grunder.
Första grunden: Upptagande till prövning av talan
Sökandena gör i detta avseende gällande att de agerar med stöd av den rätt som tillkommer alla unionsmedborgare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/20111 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.
Sökandena anför vidare att de genom att få kännedom om den kompletterande formella underrättelsen skulle kunna utöva sin rätt till information på ett konkret sätt genom att efter mer än sju år få kännedom om skälen till att kommissionen ännu inte avgett något motiverat yttrande.
Kommissionen antog först ett uttryckligt beslut om avslag på ansökan om tillgång den 27 januari 2021 och därefter ett underförstått avslagsbeslut den 15 mars 2023, i vilket den förklarade att den av administrativa skäl inte kunde besvara den bekräftande ansökan avseende beslutet av den 27 januari 2023 och att den inte visste om, och i sådant fall när, den skulle besvaras. Enligt sökandena är det möjligt att väcka talan vid tribunalen mot underförstådda beslut som innehåller ett tyst avslag i den mening som avses i artikel 8.3 i förordning nr 1049/2001.
Andra grunden: Åsidosättande av principerna om tillgång till unionsinstitutionernas handlingar, vilka slås fast i artikel 1 andra stycket FEU, artikel 42 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt i artiklarna 1 och 4.2 tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001 – det vill säga att det finns ett allmänintresse av att få tillgång till den kompletterande formella underrättelsen av den 15 juli 2022.
Tredje grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten
Kommissionen har åsidosatt motiveringsskyldigheten, eftersom den begränsat sig till att ange allmänna och standardiserade uppgifter om skälen till att ett utlämnande av den kompletterande formella underrättelsen av den 15 juli 2022 skulle undergräva ”tillitsskapandet”. Genom att besvara begäran om tillgång till handlingar med ett formulär som endast innehåller mycket få upplysningar till ledning för en verklig prövning, från sökandens och tribunalens sida, av skälen till avslaget på begäran, särskilt vad gäller skälen till att inte ens en del av de aktuella handlingarna kunde lämnas ut, i den mån som den kompletterande formella underrättelsen delvis har offentliggjorts inom ramen för det så kallade överträdelsepaketet av den 15 juli 2022, dock inte på ett sätt som gör det möjligt att förstå innehållet i och skälen bakom de kompletterande anmärkningar som kommissionen riktat mot Republiken Italien.
I det uttryckliga beslutet av den 27 januari 2023 om att avslå begäran om tillgång till handlingar anges inte klart vilka skäl som ligger till grund för beslutet eller vilket rättsligt stöd det finns för dessa skäl. Det saknas även uppgifter om de faktiska omständigheterna och om hur olika relevanta intressen har beaktats. Detta innebär enligt sökandena att beslutet påverkar utövandet av de rättigheter som slås fast i artiklarna 17 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Eftersom beslutet innebär en begränsning av en i fördragen erkänd rättighet för sökandena, i form av en inskränkning i de nyss nämnda rättigheterna enligt stadgan, finns det ett större krav på att beslutsmotiveringen ska vara exakt, precis och detaljerad, så att det tydligt går att förstå vilka val som har gjorts. Det underförstådda beslutet av den 15 mars 2023 saknar helt motivering och innebär att kommissionens beslut om sökandenas bekräftande ansökan skjuts upp på obestämd tid.
Avslaget på ansökan om tillgång till de aktuella handlingarna är desto mer obefogat, eftersom den kompletterande formella underrättelsen av den 15 juli 2022 offentliggjordes informellt på en sida på Facebook som följs av tusentals arvoderade domare.
____________
1 EGT L 145, 2001, s. 43.