Mål T‑29/11

Technische Universität Dresden

mot

Europeiska kommissionen

”Skiljedomsklausul – Gemenskapens handlingsprogram på folkhälsoområdet – Avtal om finansiering av ett projekt – Talan om ogiltigförklaring – Debetnota – Tvistens avtalsrättsliga karaktär – Akt mot vilken talan inte kan väckas – Avvisning – Omkvalificering av talan – Ersättningsgilla kostnader”

Sammanfattning – Tribunalens dom (andra avdelningen) av den 24 oktober 2014

1.      Domstolsförfarande – Rättslig grund för en talan – Valet tillkommer sökanden och inte unionsdomstolarna

2.      Talan om ogiltigförklaring – Talan som i själva verket rör en avtalsrättslig tvist – Ogiltigförklaring av en debetnota som utställts av kommissionen – Avvisning

(Artikel 263 FEUF)

3.      Talan om ogiltigförklaring – Talan som i själva verket rör en avtalsrättslig tvist – Omkvalificering av talan – Villkor

(Artikel 272 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 44.1 c)

4.      Domstolsförfarande – Talan som väckts vid tribunalen med stöd av en skiljedomsklausul – Skiljedomsklausul – Begrepp

(Artikel 272 FEUF)

5.      Europeiska unionens budget – Finansiellt unionsstöd – Skyldighet för stödmottagaren att följa de villkor som uppställts för att stödet

(Artikel 317 FEUF)

6.      Domstolsförfarande – Talan som väckts vid tribunalen med stöd av en skiljedomsklausul – Tribunalens behörighet att pröva ett genkäromål – Begäran har framställts med anledning av återbetalning av ett av kommissionen utbetalt stöd som mottagaren inte hade rätt till – Kravet att yttranden och bevis ska vara tydliga för att tribunalen ska kunna bedöma om talan är välgrundad – Kravet har inte iakttagits – Otillåtlighet/otillåtet

(Tribunalens rättegångsregler, artikel 46.1 c)

7.      Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter – Motiveringsskyldighet för enbart ensidiga handlingar – Motiveringsskyldighet föreligger inte rörande ett finansieringsavtal

(Artiklarna 272 FEUF och 296 FEUF)

1.      Se domen.

(se punkt 24)

2.      Se domen.

(se punkterna 29, 38, och 39)

3.      En omkvalificering av en talan om ogiltigförklaring eller skadestånd med stöd av artikel 272 FEUF (skiljedomsklausul) är avhänggig av två kumulativa villkor. En sådan omkvalificering är möjlig enbart om inte uttrycklig partsvilja utgör hinder för detta och åtminstone en grund som avser ett åsidosättande av bestämmelser i avtalsförhållandet har åberopats i enlighet med bestämmelserna i artikel 44.1 c i rättegångsreglerna.

(se punkterna 42 och 44)

4.      Eftersom det i fördraget inte anges att någon särskild formulering som ska användas i skiljedomsklausuler, ska varje formulering som visar att parterna haft för avsikt att se till att eventuella tvister inte kan prövas av nationella domstolar utan ska prövas av unionsdomstolarna, anses vara tillräcklig för att de sistnämnda ska vara behöriga i enlighet med artikel 272 FEUF.

En klausul som har rubriken ”Law applicable and competent Court” (tillämplig lag och behörig domstol) i ett finansieringsavtal och enligt vilken ”stödmottagarna [kan] väcka talan mot kommissionens beslut rörande tillämpningen av villkoren i [detta] avtal och dess genomförande vid [tribunalen] och, i händelse av överklagande, vid [domstolen]” utgör en skiljedomsklausul.

Även om förvisso den atypiska utformningen och ordalydelsen av en sådan klausul – särskilt användandet av termerna ”beslut” och ”stödmottagare” – inte kan ge upphov till en legalitetskontroll genom talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 FEUF utför denna omständighet inte något hinder för att kvalificera klausulen som skiljedomsklausul.

Eftersom nämnda klausul omfattar just talan som kan väckas mot kommissionsbeslut som har fattats med stöd av avtalet och inte kan skiljas från avtalsförhållandet – vilka är beslut som enligt rättspraxis omfattas av tillämpningsområdet för artikel 263 FEUF – utgör en tolkning av denna klausul som innebär att den betraktas som en enkel erinran om att talan om ogiltigförklaring kan väckas med stöd av nämnda artikel, en utvidgning, genom avtal, av de villkor för sakprövning av en talan om ogiltigförklaring som anges i artikel 263 FEUF, trots att dessa villkor utgör tvingande rätt och som parterna följaktligen inte kan förfoga över.

Vidare skulle det strida mot lydelsen av klausulen att anse att klausulens tillämpningsområde är begränsat till talan mot beslut som kommissionen antar med stöd av artikel 299 FEUF.

(se punkterna 52, 53, 55, 56, 60, 61, 63, 64 och 66)

5.      Enligt en grundläggande princip för unionens finansiella stöd kan unionen endast bevilja stöd för faktiskt uppkomna kostnader. För att kommissionen ska kunna utöva sin kontrollfunktion måste stödmottagarna således kunna visa att de kostnader som bokförts för projektet är riktiga och för att de kontroll- och bevissystem som har införts för att avgöra om villkoren för att bevilja stöd är uppfyllda ska fungera korrekt, är det således absolut nödvändigt att stödmottagarna tillhandahåller tillförlitliga uppgifter. Det räcker således inte att visa att ett projekt verkligen har genomförts för att det ska vara korrekt att bevilja ett visst stöd. Stödmottagaren måste dessutom ge in bevis på att han har haft de bokförda kostnaderna, i enlighet med de villkor som uppställts för beviljande av stödet, för att kostnaderna ska vara ersättningsgilla. Skyldigheten att iaktta de finansiella villkoren utgör ett av mottagarens grundläggande åtaganden, och utgör därmed en förutsättning för tilldelningen av finansiellt stöd.

(se punkt 71)

6.      Även om det antogs att kommissionen avsåg att väcka genkäromål och att tribunalen, trots det sätt på vilken skiljedomsklausulen avfattats, var behörig att pröva detta yrkande, mot bakgrund av den rättspraxis enligt vilken behörigheten, i unionens system av rättsmedel, att pröva huvudsaken medför en behörighet att pröva varje genkäromål som har väckts i samma förfarande och som är hänförligt till samma akt eller samma omständighet som utgör föremålet för stämningsansökan, skulle detta genkäromål hursomhelst inte kunna prövas i sak med beaktande av kraven i artikel 46.1 c i rättegångsreglerna. Ett sådant yrkande framgår nämligen inte med erforderlig tydlighet varken av kommissionens handlingar eller av kommissionens yttranden vid förhandlingen och stöds knappast av argument eller bevisning som skulle möjliggöra för tribunalen att bedöma om den var välgrundad och möjliggöra för sökanden att förbereda sitt försvar.

(se punkt 116)

7.      Motiveringsskyldigheten åvilar kommissionen enligt artikel 296 andra stycket FEUF. Skyldigheten gäller emellertid endast institutionens ensidiga handlingar. Motiveringsskyldigheten åvilar således inte kommissionen enligt ett finansieringsavtal. Grunden bristande motivering är följaktligen verkningslös i en talan som har väckts med stöd av artikel 272 FEUF, eftersom ett eventuellt åsidosättande av denna skyldighet saknar betydelse för de skyldigheter som åvilar kommissionen enligt det berörda avtalet. Denna slutsats förlorar inte sin giltighet av sökandens argument att enligt rättspraxis, med beaktande av den omständigheten att ett beslut om nedsättning av ett finansiellt unionsstöd medför allvarliga konsekvenser för mottagaren av stödet, ska de skäl som motiverar att ett tidigare godkänt stödbelopp sätts ned klart framgå av motiveringen.

(se punkterna 120–122)