Begäran om förhandsavgörande framställd av Högsta domstolen (Finland) den 27 februari 2024 – A mot Rikoskomisario B

(Mål C-150/24 Aroja¹ )

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Högsta domstolen (Finland)

Parter i det nationella målet

Klagande: A

Motpart: Kriminalkommissarie B

Tolkningsfrågor

1.     a)     Ska artikel 15.5 och 15.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG¹ av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna tolkas så, att samtliga tidigare förvarsperioder ska beaktas vid tillämpningen av de längsta tider för hållande i förvar som nämns där? För den händelse att en sådan skyldighet inte föreligger i samtliga fall, vilka omständigheter ska då beaktas vid fastställande av huruvida en tidigare förvarsperiods längd ska beaktas vid tillämpningen av dessa tidsgränser?

    b)    Vilken bedömning ska i synnerhet göras av situationen under sådana omständigheter som dem som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, där å ena sidan den huvudsakliga rättsliga grunden för tagande i förvar, nämligen att säkerställa avlägsnandet av en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet, i allt väsentligt hela tiden har varit densamma, men där å andra sidan delvis nya faktiska och rättsliga skäl har åberopats till stöd för ett nytt tagande i förvar, när den berörde mellan förvarsperioderna har begett sig till andra medlemsstater och återsänts därifrån till Finland, och flera månader dessutom har förflutit mellan den närmast föregående förvarsperiodens slut och det nya tagandet i förvar?

2.     a)    Utgör artikel 15.3 andra meningen i direktiv 2008/115/EG hinder för nationell lagstiftning enligt vilken en domstolsprövning avseende överskridande av sexmånadersgränsen endast kan inledas på begäran av den som har tagits i förvar?

    b)    Måste en domstolsprövning enligt artikel 15.3 andra meningen i direktiv 2008/115/EG, vilken avser en myndighets beslut om att den längsta inledande tiden för hållande i förvar på sex månader ska överskridas, utföras innan den tidsgränsen uppnås eller – för den händelse att så inte är fallet – åtminstone utan dröjsmål efter myndighetens beslut?

3.    Om ingen domstolsprövning enligt artikel 15.3 andra meningen i direktiv 2008/115/EG utförs i samband med överskridande av den längsta tid för hållande i förvar på sex månader som avses i artikel 15.5, föranleder detta en skyldighet att frige den förvarstagne, även om det konstateras att samtliga materiella förutsättningar för tagande i förvar föreligger vid den alltför sena tidpunkt då en sådan domstolsprövning utförs och ärendet då handläggs korrekt i processuellt hänseende? För den händelse att det i en sådan situation inte automatiskt uppkommer en skyldighet att frige den förvarstagne, vilka omständigheter ska då beaktas mot bakgrund av unionsrätten vid fastställande av följderna av att domstolsprövning har utförts alltför sent, särskilt under sådana omständigheter som dem som är i fråga i målet vid den nationella domstolen?

____________

¹     Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.

¹     Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 2008, s. 98).