Meddelande i Europeiska Unionens Officiella Tidning

 

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 3 augusti 2004 av Syndicat National de l'industrie des Viandes (SNIV)

(mål T-327/04)

Rättegångsspråk: franska

Syndicat National de l'industrie des Viandes (SNIV), Paris, har den 3 augusti 2004 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas domstol. Sökanden företräds av advokaterna Nicole Coutrelis och Severine Henneresse, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

-    ogiltigförklara kommissionens beslut av den 30 mars 2004 angående det statliga stödet "N515/2003 - Frankrike - Stöd till destruktionssektorn - Skatt som uttas vid slakt",

-    förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Eftersom destruktion anses vara ett offentligt åliggande i Frankrike finansieras den genom en fond som tillförs medel av staten samt från en skatt som uttas vid slakt, vilken betalas av slakterierna. Kommissionen har erhållit en anmärkning mot denna ordning. Sökanden, som företräder slakterierna, har gjort kommissionen uppmärksam på behovet av att inleda ett formellt förfarande för granskning av stöd i enlighet med artikel 88.2 EG. Kommissionen ansåg emellertid i det ifrågasatta beslutet att den ifrågavarande ordningen inte stred mot gemenskapsrätten vad gäller den del som avser "djur som avlidit på gården" och att den inte utgjorde ett stöd vad gäller den del som avser "slakteriavfall".

Sökanden anser att kommissionen därmed har godkänt det system som den franska regeringen infört och har yrkat att det ifrågasatta beslutet skall ogiltigförklaras eftersom det strider mot artikel 88.2 EG samt artikel 4.4 i förordning 659/1999¹. Sökanden anser att kommissionen inte kunde förklara det ovannämnda stödet förenligt med gemenskapsrätten utan att inleda ett formellt granskningsförfarande, eftersom det är mycket svårt att bedöma huruvida detta stöd är förenligt med gemenskapsrätten.

Sökanden har även åberopat flera felaktigheter vad gäller de faktiska omständigheterna samt oriktiga bedömningar i det ifrågasatta beslutet. Sökanden har vidare gjort gällande att det är uppenbart att den skatt som uttas vid slakt strider mot följande gemenskapsbestämmelser:

-    Mervärdesskattebestämmelserna.

-    Förbudet mot kvantitativa restriktioner mellan medlemsstaterna (artikel 28 EG), eftersom den skatt som uttas vid slakt även berör djur av "blandat" ursprung i den mening som avses i förordning 1760/2000², det vill säga djur som kommer från en annan medlemsstat men som slaktas i Frankrike.

-    Förordning 1774/2002³.

-    Rätten att fritt tillhandahålla tjänster (artikel 50 EG), eftersom endast ett enda företag per region (département) får utföra destruktionstjänster vid slakterier och hos uppfödare i regionen.

-    Den gemensamma jordbrukspolitikens funktion. Sökanden har påstått att Frankrike snedvrider den gemensamma organisationen för kött och åsidosätter förordningarna inom detta område genom att utta den ifrågavarande skatten, vilket på ett konstgjort sätt ökar priset på kött.

____________

¹ - Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1).

² - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, s. 1).

³ - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EGT L 237, s. 1).