BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(första avdelningen)

den 7 december 2015

Mål F‑136/14

Norbert Probst

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Lön – Utlandstillägg – Artikel 4 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna – Före detta parlamentsassistent – Kommissionens beslut att bevilja utlandstillägg till före detta parlamentsassistenter från och med den dag då informationen till personalen publicerades – Domar om ogiltigförklaring – Nya och väsentliga omständigheter – Begränsad verkan i tiden – Rättskraft – Administrativa beslut som vunnit laga kraft – Likabehandling”

Saken:      Talan väckt enligt artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt artikel 106a däri, varigenom Norbert Probst yrkar att personaldomstolen ska ogiltigförklara det beslut som den 29 januari 2014 meddelades av Byrån för löneadministration och individuella ersättningar vid Europeiska kommissionen att bevilja sökanden utlandstillägg enligt artikel 4 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen i dess lydelse före den 1 januari 2014 (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) i den mån beslutet retroaktivt endast gäller från den 1 september 2013 och inte den 1 juli 1999, det vill säga den dag då han rekryterades.

Avgörande:      Talan ogillas, eftersom det är uppenbart att den är ogrundad. Norbert Probst ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens kostnader.

Sammanfattning

1.      Talan väckt av tjänstemän – Föregående administrativt klagomål – Tidsfrister – Utgången frist – Börjar löpa på nytt – Villkor – Domar om ogiltigförklaring – Rättskraft – Ny och väsentlig omständighet

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Likabehandling – Begrepp – Kommissionens beslut att bevilja utlandstillägg till före detta parlamentsassistenter från och med den dag då informationen till personalen publicerades – Åsidosättande av principen om likabehandling – Föreligger inte

1.      Domar om ogiltigförklaring som meddelas av unionsdomstolen har rättskraft endast gentemot dem som formellt är parter i motsvarande mål. Rättsverkningarna av dessa domar kan följaktligen inte åberopas av de tjänstemän eller övriga anställda vid unionen som underlåtit att i rätt tid och med iakttagande av tillämpliga rekvisit använda sig av de rättsmedel eller interventionsmöjligheter som står till buds enligt tjänsteföreskrifterna för att bestrida en betungande administrativ rättsakt.

Rättsverkningarna av en dom som ogiltigförklarar en administrativ rättsakt från en unionsinstitution omfattar endast de berörda parterna jämte de personer som berörs direkt av den ogiltigförklarade rättsakten. En sådan dom kan nämligen anses utgöra en ny omständighet som således skulle kunna få klagomåls- eller talefristerna att börja löpa på nytt endast gentemot nämnda personer.

Därmed sagt ska det emellertid påpekas att varje unionsinstitution kan – medelst ett beslut som meddelas ex officio och i tjänstens intresse – besluta att låta rättsverkningarna av en dom om ogiltigförklaring omfatta de anställda som inte var sökande i målet, och i förekommande fall och med iakttagande av tjänsteföreskrifterna tillerkänna dem rättigheter eller förmåner som följer av nämnda dom.

Mot denna bakgrund finner personaldomstolen att en dom om ogiltigförklaring inte, gentemot en anställd som inte var sökande i målet, kan anses utgöra en ny omständighet som skulle innebära att en institution åläggs att ex officio ompröva dennes rätt till utlandstillägg.

(se punkterna 33–36)

Hänvisning till

Domstolen: dom 21 februari 1974, Kortner m.fl./rådet m.fl., 15/73–33/73, 52/73, 53/73, 57/73–109/73, 116/73, 117/73, 123/73, 132/73 och 135/73–137/73, EU:C:1974:16, punkterna 36–40

Tribunalen: beslut 11 oktober 2012, Cervelli/kommissionen, T‑622/11 P, EU:T:2012:538, punkterna 20, 21 och 25

Personaldomstolen: beslut 13 februari 2014, Probst/kommissionen, F‑75/13, EU:F:2014:20

2.      Principen om likabehandling har åsidosatts när två personkategorier, vilka befinner sig i faktiska och rättsliga situationer som inte uppvisar några väsentliga skillnader, behandlas olika och när olika situationer behandlas lika.

Det kan således inte anses strida mot likabehandlingsprincipen att kommissionen meddelar ett administrativt beslut som innebär att alla de före detta parlamentsassistenter som uppfyller erforderliga kriterier ges möjlighet att anmäla sitt intresse hos administrationen om omprövning av deras situation när det gäller utlandstillägg, från och med den dag då nämnda beslut offentliggörs.

(se punkterna 43 och 45)

Hänvisning till

Personaldomstolen: dom 11 februari 2009, Schönberger/parlamentet, F‑7/08, EU:F:2009:10, punkt 45, och där angiven rättspraxis