Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d’État (Frankrike) den 7 mars 2024 – WebGroup Czech Republic, a.s., NKL Associates s. r. o. mot Ministre de la Culture, Premier ministre
(Mål C-188/24)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Conseil d’État
Parter i det nationella målet
Klagande: WebGroup Czech Republic, a.s., NKL Associates s. r. o.
Motparter: Ministre de la Culture och Premier ministre
Övriga rättegångsdeltagare: Osez le féminisme !, Le mouvement du Nid, Les effronté-E-S
Tolkningsfrågor
Ska straffrättsliga bestämmelser, i synnerhet generella och abstrakta bestämmelser enligt vilka vissa handlingar utgör ett brott som kan leda till åtal, anses omfattas av det ”samordnade område” som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 20001 när de kan tillämpas på såväl gärningar av en leverantör av informationssamhällets tjänster som gärningar av varje annan fysisk eller juridisk person, eller ska sådana straffrättsliga bestämmelser inte anses utgöra krav som är tillämpliga på åtkomst och utövande av verksamhet som gäller informationssamhällets tjänster och som omfattas av det ”samordnade området” enligt det direktivet, eftersom direktivet enbart syftar till att harmonisera vissa rättsliga aspekter på sådana tjänster och inte att harmonisera det straffrättsliga området som sådant och eftersom det enbart uppställer krav som är tillämpliga på tjänster? Omfattar detta ”samordnade område” närmare bestämt straffrättsliga bestämmelser som är avsedda att säkerställa skydd av minderåriga?
Ska skyldigheten för utgivare av nätbaserade kommunikationstjänster att införa system för att förhindra att minderåriga får åtkomst till det pornografiska innehåll som de tillhandahåller anses omfattas av det ”samordnade området” enligt direktiv 2000/31/EG, som enbart harmoniserar vissa rättsliga aspekter på ifrågavarande tjänster, medan denna skyldighet, om den avser utövande av verksamhet som gäller någon av informationssamhällets tjänster, i den del som avser tjänsteleverantörens beteende, tjänstens kvalitet eller innehåll, emellertid inte rör tjänsteleverantörens etablering, kommersiella meddelanden, avtal slutna på elektronisk väg, mellanhänders ansvar, uppförandekoder, utomrättslig lösning av tvister, möjlighet att föra talan inför domstol eller samarbete mellan medlemsstaterna och således inte rör någon av de frågor som regleras av harmoniseringsbestämmelserna i kapitel II i det direktivet?
Om de föregående frågorna besvaras jakande, hur ska de krav som följer av direktiv 2000/31/EG förenas med de som följer av skyddet för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen, särskilt skyddet för människans värdighet och barnets bästa, vilka garanteras i artiklarna 1 och 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, när skyddet av dessa rättigheter inte tycks kunna säkerställas på ett effektivt sätt genom att enbart vidta individuella åtgärder mot en bestämd tjänst? Finns det en allmän unionsrättslig princip som ger medlemsstaterna rätt att, i synnerhet i brådskande fall, vidta åtgärder – inbegripet generella och abstrakta åtgärder mot en viss kategori av tjänsteleverantörer – för att skydda minderåriga mot kränkningar av deras värdighet och integritet, genom att, om så krävs, med avseende på tjänsteleverantörer som omfattas av direktiv 2000/31/EG avvika från den princip som uppställs i direktivet om att dessa ska omfattas av ursprungsmedlemsstatens tillsyn?
____________
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 2000, s. 1).