Language of document :

Tribunalens dom av den 16 september 2013 – Duravit m.fl. mot kommissionen

(Mål T-364/10)(1 )

(Konkurrens – Konkurrensbegränsande samverkan – Den belgiska, den tyska, den franska, den italienska, den nederländska och den österrikiska marknaden för badrumsutrustning – Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet konstateras – Samordning av prishöjningar och utbyte av känslig affärsinformation – En enda, fortlöpande överträdelse – Bevisbörda – Böter – Likabehandling – Proportionalitet – Principen inget straff utan lag)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Duravit AG (Hornberg, Tyskland), Duravit SA (Bischwiller, Frankrike) och Duravit BeLux SPRL/BVBA (Overijse, Belgien) (ombud: advokaterna R. Bechtold, U. Soltész och C. von Köckritz)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castillo de la Torre och A. Antoniadis, biträdda av advokaten P. Thyri)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska unionens råd (ombud: M. Simm och F. Florindo Gijón)

Saken

Talan om, i första hand, delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 4185 slutlig av den 23 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/39092 – Badrumsutrustning) och, i andra hand, nedsättning av de böter som sökandena ålagts genom nämnda beslut.

Domslut

Artikel 1.1.8 i kommissionens beslut K(2010) 4185 slutlig av den 23 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/39092 – Badrumsutrustning) ogiltigförklaras i den del kommissionen har slagit fast att Duravit AG, Duravit BeLux SPRL/BVBA och Duravit SA har deltagit i en överträdelse i Italien, Österrike och Nederländerna.

Talan ogillas i övrigt.

Duravit AG, Duravit BeLux och Duravit SA ska bära tre fjärdedelar av sina rättegångskostnader.

Kommissionen ska ersätta en fjärdedel av de rättegångskostnader som åsamkats Duravit AG, Duravit BeLux och Duravit SA och bära sina rättegångskostnader.

Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader.

____________

____________

(1 ) EUT C 288, 23.10.2010.