TRIBUNALENS DOM (fjärde avdelningen)
den 9 april 2019 (*)
”Offentlig upphandling av tjänster – Anbudsförfarande – Tillhandahållande av IT-tjänster vid parlamentet och andra institutioner och byråer inom Europeiska unionen – Uteslutning från deltagande i upphandlingsförfaranden – Potentiell intressekonflikt– Underlåtelse att lämna upplysningar som den upphandlande myndigheten har begärt – Artikel 107.1 b i budgetförordningen – Öppenhet – Proportionalitet – Likabehandling – Artikel 102.1 i budgetförordningen”
I mål T‑182/15,
Sopra Steria Group SA, Annecy-le-Vieux (Frankrike), företrätt av advokaterna A. Verlinden, R. Martens och J. Joossen,
sökande,
mot
Europaparlamentet, företrätt av B. Simon och L. Tapper Brandberg, båda i egenskap av ombud,
svarande,
med stöd av
CGI Luxembourg SA, Bertrange (Luxemburg),
och
Intrasoft International SA, Luxemburg (Luxemburg),
företrädda av advokaten N. Korogiannakis,
intervenienter,
angående en talan grundad på artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av parlamentets beslut, som fattats inom ramen för upphandlingsförfarande PE/ITEC‑ITS14 avseende tillhandahållande av IT-tjänster till parlamentet och andra institutioner och byråer inom Europeiska unionen, om att förkasta anbuden från konsortierna IBI IUS och STEEL, i vilka sökandebolaget ingick, beträffande delarna 2 och 3.
meddelar
TRIBUNALEN (fjärde avdelningen),
sammansatt av ordföranden H. Kanninen, samt domarna L. Calvo-Sotelo Ibáñez-Martín och I. Reine (referent),
justitiesekreterare: handläggaren C. Heeren,
efter den skriftliga delen av förfarandet och förhandlingen den 3 oktober 2017,
följande
Dom
Bakgrund till tvisten
1 Den 3 april 2014 utlyste Europaparlamentet, i eget namn och för andra institutioner och byråer inom Europeiska unionens räkning, en anbudsinfordran gällande upphandlingen PE/ITEC‑ITS14 avseende externt tillhandahållande av IT-tjänster (nedan kallad upphandlingen).
2 Upphandlingen var uppdelad i åtta delar. Föremålen för delarna 2–4 angavs på följande sätt:
– Del nr 2: Utveckling och underhåll av informationssystem för spridning.
– Del nr 3: Utveckling och underhåll av informationssystem för produktion.
– Del nr 4: Testning av utvecklingen.
3 I förfrågningsunderlaget för upphandlingsförfarandet (nedan kallat förfrågningsunderlaget) föreskrevs tilldelning av flera ramavtal för varje del och ett kaskadsystem för genomförandet av dessa ramavtal.
4 I artikel I.3 i förfrågningsunderlaget föreskrevs följande:
”Anbudsgivarna kan lämna anbud för en eller flera delar, med undantag för de oförenligheter som vederbörligen nämns i beskrivningen av varje del. Anbud som lämnas för oförenliga delar i en prioritetsordning ska förkastas.”
5 I artikel I.4 i förfrågningsunderlaget föreskrevs följande:
”Ekonomiska aktörer kan inte ingå i fler än ett konsortium som lämnar anbud, eller föreslås som underleverantörer till fler än en anbudsgivare för samma delar eller för exkluderande delar.”
6 I bilaga II till förfrågningsunderlaget föreskrevs att lämnandet av ett anbud för del 2 eller del 3 medförde ett förbud för anbudsgivaren att, i egenskap av ensam huvudpart, medlem i ett konsortium eller underleverantör, lämna anbud för del 4 eller del 6. Beträffande del 4 föreskrevs samma förbud avseende delarna 2, 3 och 6.
7 I ett pressmeddelande av den 8 april 2014 angavs att Sopra Group SA avsåg förvärva Groupe Steria SA.
8 Den 22 maj 2014 lämnade konsortierna IBI IUS och STEEL, vilka båda omfattade Sopra Group, anbud avseende del 2 respektive del 3. Samma dag lämnade konsortiet TEPting, inklusive Steria Benelux SA, dotterbolag till Groupe Steria, ett anbud för del 4.
9 Vidare lämnade, den 22 maj 2014, konsortiet CGI-Intrasoft International, bestående av intervenienterna, CGI Luxembourg SA och Intrasoft International SA, också anbud avseende del 3.
10 Som följer av handlingarna i målet bildades Sopra Steria Group SA, genom Sopra Groups fusion med andra enheter, nämligen Groupe Steria, dess dotterbolag Steria SA och det sistnämnda bolagets dotterbolag Steria Benelux. Till följd av denna fusion blev Steria Benelux således indirekt ett dotterbolag till Sopra Steria Group.
11 Den 26 juni 2014 inledde Sopra Group förvärvet av Groupe Steria.
12 Den 14 juli 2014 beslutade Europeiska kommissionen att inte invända mot det offentliga aktieutbytet mellan Sopra Group och Groupe Steria.
13 Den 6 augusti 2014 angav Sopra Group att kriteriet avseende minimiproportion av utbytta andelar var uppfyllt och att 79,69 procent av de andelar som var föremål för transaktionen hade förvärvats.
14 Den 5 september 2014 förvärvade Sopra Group 90,52 procent av kapitalet och 89,41 procent av rösterna i Groupe Steria. Samma dag bytte Sopra Group namn till Sopra Steria Group.
15 I skrivelse av den 18 september 2014 upplyste parlamentet konsortiet STEEL om att det hade kvalificerats som första kontraktstagare för del nr 3 och att det var en av dem som tilldelats detta kontrakt.
16 Genom skrivelse samma dag, informerade parlamentet konsortiet CGI-Intrasoft International om att dess anbud hade kvalificerats som andra kontrakt för del nr 3 och att konsortiet var en av dem som tilldelats detta kontrakt.
17 Den 30 oktober 2014 informerade parlamentet konsortiet IBI IUS att dess anbud hade klassificerats på andra plats för del nr 2 och att det var en av dem som tilldelats detta kontrakt. Parlamentet meddelade även konsortiet TEPting att dess anbud hade klassificerats på andra plats för del 4 och att det var en av dem som tilldelats detta kontrakt.
18 Den 10 och den 12 november 2014 mottog konsortierna IBI IUS och TEPting ytterligare upplysningar avseende bedömningen av anbuden avseende de delar för vilka de hade begärt information.
19 Parlamentet informerades om tillnärmningsprocessen mellan Sopra Steria Group och Groupe Steria, den 12 november 2014, genom en skrivelse från intervenienterna.
20 Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 14 november 2014 och registrerades under ärendenummer T-769/14, väckte intervenienterna, för egen räkning och i eget namn samt för konsortiet CGI-Intrasoft Internationals räkning en talan om ogiltigförklaring av dels parlamentets beslut att klassificera deras anbud på andra plats beträffande del 3, dels parlamentets beslut att klassificera konsortiet STEEL:s anbud på första plats för denna del och att tilldela det kontraktet såsom prioriterad uppdragstagare i kaskadsystemet samt yrkade att parlamentet skulle förpliktas att betala skadestånd.
21 Genom skrivelser från parlamentet av den 19 november 2014 informerades konsortierna IBI IUS, STEEL och TEPting om att upphandlingsförfarandena avseende delarna 2–4 hade skjutits upp. I dessa skrivelser angavs följande skäl till uppskovet: ”Syftet med detta uppskov är att fastställa huruvida de ytterligare upplysningar som parlamentet har mottagit … är grundade och huruvida de kan påverka beslutet om tilldelning.”
22 Den 21 november 2014 informerade konsortierna IBI IUS och STEEL parlamentet om förfarandet avseende Sopra Steria Groups förvärv av Groupe Steria. Steria Benelux lämnade samma upplysningar till parlamentet och erbjöd sig att ”dra sig ur förfarandet” beträffande del 4.
23 Den 15 december 2014 informerade konsortiet TEPting, i vilket Steria Benelux ingick, parlamentet om att det drog tillbaka sitt anbud som lämnats inom ramen för del 4. Genom skrivelse av den 13 februari 2015 godkände parlamentet tillbakadragandet av detta konsortiums anbud avseende denna del.
24 Den 31 december 2014, då fusionen mellan Sopra Steria Group och Groupe Steria slutförts, ägde Sopra Steria Group 99,99 procent av Steria Benelux.
25 Genom skrivelser av den 15 och den 20 januari 2015 begärde parlamentet ytterligare upplysningar från konsortierna IBI IUS, STEEL och TEPting samt av Steria Benelux. Parlamentet begärde bland annat upplysningar om Steria Benelux ekonomiska tillhörighet till Sopra Group mot bakgrund av tillnärmningsprocessen och om förbudet att lämna anbud för oförenliga delar, vilket kunde skapa en intressekonflikt.
26 Genom skrivelse av den 22 januari 2015 svarade konsortierna IBI IUS och STEEL på denna begäran. Genom skrivelser av den 23 januari 2015 lämnade Sopra Steria Group och Steria Benelux även de begärda upplysningarna. I dessa skrivelser avfärdade dessa fyra enheter att det skulle föreligga en intressekonflikt och därmed hinder för dem att lämna anbud för oförenliga delar. Vidare gjorde de gällande att alla relevanta upplysningar hade lämnats i tid.
27 Genom två skrivelser av den 13 februari 2015 upplyste parlamentet konsortierna IBI IUS och STEEL om sina beslut att avslå deras respektive anbud avseende del 2 och del 3 (nedan kallade de angripna besluten). Den 16 februari 2015 skickade parlamentet dessa beslut till sökandebolaget.
28 De angripna besluten är vart och ett grundade på samma två särskilda grunder.
29 För det första åsidosattes, genom konsortierna IBI IUS, STEEL:s och TEPtings parallella inlämnande av anbud avseende oförenliga delar, artikel 158.3 första stycket i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 2012, s. 1) (nedan kallad den delegerade förordningen) och artikel I.3 i förfrågningsunderlaget. Parlamentet ansåg i synnerhet att sökandebolaget och Steria Benelux, med anledning av tillnärmningen mellan Sopra Group och Groupe Steria, hade blivit en och samma ekonomiska aktör. Följaktligen hade konsortierna IBI IUS och STEEL, i vilka sökandebolaget ingick, och TEPting, i vilket Steria Benelux ingick, lämnat anbud för oförenliga delar, nämligen för delarna 2 och 3 å ena sidan och för del 4 å andra sidan, trots förbudet i artikel I.3 i förfrågningsunderlaget. Parlamentet tillämpade, då det ansåg att sökandebolaget och Steria Benelux utgjorde samma ekonomiska aktör, sedan den 5 september 2014, en motvisbar presumtion, som sökandebolaget inte motbevisade, enligt vilken ett bolags innehav av nära 100 procent av andelarna i ett annat bolag, såsom i förevarande fall, skulle tillåta det förstnämnda bolaget att utöva ett avgörande inflytande på det andra bolaget.
30 För det andra skapade Sopra Groups förvärv av Groupe Sterias kapital en situation som kunde medföra en intressekonflikt och som borde komma till parlamentets kännedom, i enlighet med artikel 107.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EGT L 248, 2012, s. 1) (nedan kallad budgetförordningen). Eftersom det bolag som tilldelats kontraktet för del 4 skulle komma att utvärdera de tjänster som levererats inom ramen för delarna 2 och 3, den 5 september 2014, kunde nämligen enligt parlamentet omständigheten att sökandebolaget, som var medlem i konsortierna IBI IUS et STEEL, den 5 september 2014 indirekt ägde 90,51 procent av andelarna i Steria Benelux, medlem i konsortiet TEPting, skapa en risk för partiskhet vid dess genomförande av del 4. Konsortiet TEPtings tillbakadragande från denna del, den 15 december 2014, påverkar inte detta konstaterande. Parlamentet fastställde således att sökandebolaget hade en skyldighet att informera denna institution om fusionen senast den 5 september 2014. Parlamentet ansåg följaktligen att sökandebolaget, genom att underlåta att informera institutionen, hade åsidosatt artikel 107.1 b i budgetförordningen. Därmed beslutade parlamentet att konsortierna IBI IUS och STEEL:s anbud skulle omprövas utan att hänsyn skulle tas till sökandebolaget i egenskap av medlem i dessa konsortier. Under dessa omständigheter ansåg parlamentet att dessa konsortiers anbud inte längre uppfyllde de krav på teknisk kapacitet som angavs i förfrågningsunderlaget.
31 Parlamentet skickade även, den 13 februari 2015, en skrivelse till konsortiet CGI-Intrasoft International i vilken det meddelade konsortiet att dess beslut att klassificera konsortiets anbud på andra plats för del 3 och dess beslut att tilldela denna del till konsortiet STEEL i dess egenskap av första kontraktstagare i kaskadsystemet hade upphävts och ersatts av ett nytt beslut i vilket konsortiet CGI-Intrasoft International klassificerats på första plats för denna del. Den 6 mars 2015 undertecknade detta konsortium ramavtalet i egenskap av första kontraktstagare i kaskadsystemet för samma del.
32 Genom beslut av den 7 juli 2015, CGI Luxembourg och Intrasoft International/parlamentet (T-769/14, ej publicerat, EU:T:2015:540), fann tribunalen att det inte längre fanns anledning att pröva talan i det mål som detta beslut avsåg.
Förfarandet och parternas yrkanden
33 Sökandebolaget har väckt förevarande talan genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 13 april 2015.
34 Parlamentet inkom med sin svarsinlaga till tribunalens kansli den 7 juli 2015.
35 Intervenienterna ansökte, genom inlaga som inkom till tribunalens kansli den 21 september 2015, för egen räkning och för konsortiet CGI-Intrasoft Internationals räkning, om att få intervenera i målet till stöd för parlamentets yrkanden.
36 Sökandebolaget ingav en replik till tribunalens kansli den 30 september 2015.
37 Den 9 november 2015, samtyckte parlamentet till intervenienternas ansökan om att få intervenera.
38 Sökandebolaget ingav, den 10 november 2015, ett yttrande avseende intervenienternas ansökan om att få intervenera och motsatte sig denna. Sökandebolaget bad i sitt yttrande tribunalen att anmoda parlamentet att till sökandebolaget skicka de skrivelser av den 20 och den 26 november 2014, vilka nämndes i bilaga 4.D i intervenienternas ansökan om att få intervenera, som den hade skickat till intervenienterna, och parlamentets skrivelse av den 25 november 2014, vilken nämndes i bilaga 4.C i ansökan om att få intervenera.
39 Parlamentet inkom med en duplik till tribunalens kansli den 2 december 2015.
40 Genom beslut av den 7 mars 2016, Sopra Steria Group/parlamentet (T-182/15, ej publicerat, EU:T:2016:165), tilläts intervenienterna att intervenera i förevarande mål
41 Den 21 april 2016 inkom intervenienterna med en interventionsinlaga till tribunalens kansli.
42 Den 15 juni 2016 beslutade tribunalens ordförande att på grund av den partiella nytillsättningen i tribunalen tilldela målet en ny referent.
43 Le 17 juni 2016, informerade parlamentet tribunalen om att den avstod från sin rätt att inge yttrande över interventionsinlagan.
44 Sökandebolaget ingav sitt yttrande över interventionsinlagan den 24 juni 2016.
45 Med anledning av att sammansättningen av tribunalens avdelningar ändrades, förordnades referenten att tjänstgöra på fjärde avdelningen, och målet tilldelades följaktligen, enligt artikel 27.5 i tribunalens rättegångsregler, denna avdelning.
46 Den 26 juli 2017 ställde tribunalen, som en åtgärd för processledning, skriftliga frågor till parlamentet som skulle besvaras vid förhandlingen. Då skrivelserna av den 20 och den 26 november 2014 redan fanns bland handlingarna i målet som bilagorna 4.B och 4.C till intervenienternas ansökan om att få intervenera, anmodade tribunalen parlamentet att inge skrivelsen av den 25 november 2014. Parlamentet svarade inom den föreskrivna tidsfristen.
47 Parterna utvecklade sin talan och svarade på tribunalens frågor vid förhandlingen den 3 oktober 2017.
48 Sökandebolaget har yrkat att tribunalen ska
– ogiltigförklara de angripna besluten,
– fastställa att de(t) kontrakt som tilldelats andra anbudsgivare, på grund av de angripna besluten, är utan verkan, och
– förplikta parlamentet att ersätta rättegångskostnaderna, däribland sökandebolagets.
49 parlamentet har yrkat att tribunalen ska
– ogilla talan, och
– förplikta sökandebolaget att ersätta rättegångskostnaderna.
50 Intervenienterna har yrkat att tribunalen ska
– ogilla talan, och
– besluta om rättegångskostnaderna i enlighet med rättegångsreglerna.
Rättslig bedömning
Huruvida sökandebolagets andra yrkande kan tas upp till prövning
51 Sökandebolaget har som andra yrkande bett tribunalen att fastställa att varje kontrakt som har tilldelats andra anbudsgivare på grundval av de angripna besluten ska vara utan verkan.
52 Det ska påpekas att sökandebolaget, då det bett tribunalen att uttala sig om följderna av ogiltigförklaringen av de angripna besluten, genom att fastställa att de kontrakt som ingåtts med andra anbudsgivare på grundval av dessa beslut är utan verkan, strävar efter att erhålla en förklaring avseende effekterna av förevarande dom, vilken även skulle utgöra ett föreläggande för parlamentet att följa domen. Det ankommer emellertid inte på tribunalen, inom ramen för dess legalitetsprövning grundad på artikel 263 FEUF, att göra uttalanden om gällande rätt (se, analogt, beslut av den 5 juli 2017, EEB/kommissionen, T-448/15, ej publicerat, EU:T:2017:503, punkt 40). Vidare kan tribunalen, enligt fast rättspraxis, vid den granskning av lagenligheten som är föreskriven i artikel 263 FEUF, inte utfärda ett föreläggande gentemot institutionerna eller träda i deras ställe. Denna begränsning av prövningen av rättsakters laglighet gäller alla de tvisteområden där tribunalen är behörig (se dom av den 15 juni 2017, Bay/parlamentet, T-302/16, ej publicerad, EU:T:2017:390, punkt 45 och där angiven rättspraxis. Se även, för ett liknande resonemang, beslut av den 12 november 1996, SDDDA/kommissionen, T-47/96, EU:T:1996:164, punkt 45, och dom av den 6 maj 2013, Ethniko kai Kapodistriako Panepistimio Athinon/ECDC, T-577/11, ej publicerad, EU:T:2013:229, punkt 12). Enligt artikel 264 FEUF har tribunalen nämligen endast möjlighet att ogiltigförklara den angripna rättsakten. Det ankommer vidare på den berörda institutionen att, i enlighet med artikel 266 FEUF, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa tribunalens dom (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 mars 2008, Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T-345/03, EU:T:2008:67, punkt 46).
53 Sökandebolagets andra yrkande kan således inte tas upp till prövning.
Prövning i sak
54 Sökandebolaget har till stöd för sin talan åberopat en grund som består av två delgrunder. Som första delgrund har sökandebolaget gjort gällande att parlamentet har åsidosatt de uteslutningskriterier som föreskrivs i artikel 107.1 a och b i budgetförordningen, samt artikel 158.3 i den delegerade förordningen och att parlamentet har frångått förfrågningsunderlaget. Den andra delgrunden avser åsidosättande av de principer om öppenhet, proportionalitet och likabehandling som avses i artikel 102.1 i budgetförordningen.
Den första delgrunden: Parlamentet har åsidosatt de uteslutningskriterier som föreskrivs i artikel 107.1 a och b i budgetförordningen, artikel 158.3 i den delegerade förordningen samt förfrågningsunderlaget
55 Sökandebolaget har gjort gällande att de angripna besluten är en följd av parlamentets felaktiga slutsats att Steria Benelux och sökandebolaget skulle anses utgöra samma ekonomiska aktör, eller ingå i samma ekonomiska aktör, med avseende på förfrågningsunderlagets oförenlighetsklausul, vilket medförde en potentiell intressekonflikt mellan dessa enheter, och enligt vilken konsortierna IBI IUS och STEEL, i vilka sökandebolaget ingick, följaktligen har åsidosatt förbudet att lämna anbud avseende oförenliga delar.
56 I synnerhet har sökandebolaget för det första gjort gällande att det inte förelåg någon potentiell intressekonflikt varken när upphandlingsförfarandet inleddes eller vid den tidpunkt då anbuden lämnades in.
57 Enligt sökandebolaget var Steria Benelux, i egenskap av medlem i konsortiet TEPting, och Sopra Group, i egenskap av medlem i konsortierna STEEL et IBI IUS, den 22 maj 2014, det vill säga vid den tidpunkt då anbuden lämnades in, separata rättsliga enheter utan något affärsmässigt eller kommersiellt band till varandra. Sökandebolaget har anfört att det, vid den tidpunkten, inte förelåg någon säkerhet beträffande utgången av fusionsförfarandet, och har erinrat om att det var först den 14 juli 2014 som kommissionen beslutade att inte invända mot det offentliga aktieutbyte som Sopra Group hade inlett avseende Group Sterias aktier.
58 När det gäller perioden efter den 22 maj 2014 har sökandebolaget gjort gällande att parlamentet gjorde en felaktig tolkning av de automatiska uteslutningskriterier som föreskrivs i artikel 107.1 a och b i budgetförordningen, i artikel 158.3 i den delegerade förordningen och i förfrågningsunderlaget genom att tillämpa förbudet avseende lämnandet av anbud för oförenliga delar under hela upphandlingsförfarandet.
59 Sökandebolaget har gjort gällande att det, under alla omständigheter, inte förelåg någon potentiell intressekonflikt under bedömningsfasen av upphandlingsförfarandet och efter meddelandet av tilldelningsbesluten den 18 september 2014 för del 3 respektive den 30 oktober 2014 för delarna 2 och 4. Fusionens etapper, vilka inte ens ännu hade slutförts vid tidpunkten för tilldelningsbeslutet, hade inte på något sätt kunnat påverka framställandet av anbuden, klassificeringen av dessa eller beslutet om tilldelning, och hade således inte på något sätt kunnat skapa en intressekonflikt. Ingen information hade utbytts mellan bolagen, eftersom de förblev direkta konkurrenter fram till dess att förvärvet slutförts, vilket visades av de instruktioner i denna riktning som Sopra Group och Groupe Steria skickade internt den 23 april 2014 till deras respektive anställda.
60 Sökandebolaget har vidare gjort gällande att återkallandet av konsortiet TEPtings anbud för del 4, som föreslogs den 15 december 2014 och beviljades av parlamentet den 13 februari 2015, ska beaktas. Enligt sökandebolaget visar detta återkallande tydligt att konsortierna, i vilka sökandebolaget och Steria Benelux ingick, inte hade någon som helst avsikt att snedvrida konkurrensen eller åsidosätta förfrågningsunderlaget och underbygger dess argument beträffande avsaknaden av intressekonflikter, samtidigt som det erinrar om att en hypotetisk intressekonflikt aldrig kunde ta formen av en verklig intressekonflikt, eftersom det var uppenbart att TEPting inte skulle genomföra denna del.
61 Enligt sökandebolaget ska inträdandet av fusionen beräknas från den 1 januari 2015 eftersom det före detta datum inte var säkert att denna fusion skulle äga rum.
62 Sökandebolaget anser att avsaknaden av intressekonflikt även framgår av parlamentets utlysning, den 27 januari 2015, av det förhandlade förfarandet PE/ITEC‑NPE-15.8. Föremålet för detta förfarande överensstämmer uppenbarligen med de tjänster som avses i del 3. Inom detta förfarande föreskrivs ingen klausul om oförenlighet. Dessutom har parlamentet bjudit in anbudsgivare att delta som redan ansvarar för utförandet av prestationer knutna till delar som hör till en annan upphandling, nämligen upphandlingen PE/ITEC‑ITS08, i vilken kontraktet redan hade tilldelats. Genomförandet av dessa prestationer är emellertid, enligt logiken i de angripna besluten, oförenlig med genomförandet av kontraktet i det förhandlade förfarandet.
63 Sökandebolaget har klandrat parlamentet för att, utan att ha definierat begreppet ”ekonomisk aktör” eller ha fastställt att en gemensam förvaltning hade inrättats, ha dragit slutsatsen att sökandebolaget och Steria Benelux, den 6 augusti 2014 och senast den 5 september 2014, utgjorde en och samma ekonomiska aktör.
64 Sökandebolaget har, i detta hänseende, gjort gällande att begreppet ”företag” inte kan tolkas på det sätt detta begrepp används i konkurrensrätten, eftersom detta begrepp, enligt konkurrensrätten, har andra syften än dem som eftersträvas med lagstiftningen om offentlig upphandling.
65 Enligt sökandebolaget kan parlamentet, då det inte har styrkt dess tillämplighet i förevarande mål, inte åberopa konkurrensrättens motbevisbara presumtion att moderbolaget utövade ett avgörande inflytande över sitt dotterbolag. Parlamentet har således åsidosatt sin skyldighet att undersöka huruvida ett moderbolag utövade ett sådant inflytande över sitt dotterbolag.
66 Det föreligger, under alla omständigheter, inte någon ekonomisk enhet och Steria Benelux har agerat självständigt, utan att någon handlingsenhet förelegat. Vidare har ingen gemensam förvaltning styrkts. I detta hänseende styrker inte förekomsten av en och samma person i Steria Benelux och Sopra Steria Groups styrelser att ett avgörande inflytande eller något inflytande över huvud taget automatiskt skulle ha utövats eller kunde presumeras. Således ska sökandebolaget och Steria Benelux betraktas som separata rättsliga enheter och separata ekonomiska aktörer.
67 Vidare har sökandebolaget gjort gällande att det inte förelåg någon potentiell intressekonflikt och att parlamentet, under alla omständigheter, vederbörligen informerades om fusionsförfarandet. Sökandebolaget har preciserat att inbjudan att lämna anbud i upphandlingsförfarandet förbjöd all kontakt med parlamentet under förfarandet, förutom i undantagsfall och under vissa angivna omständigheter. Enligt sökandebolaget ingick emellertid inte meddelandet av en avsikt att fusionera eller en förestående fusion bland dessa omständigheter. Sökandebolaget har vidare gjort gällande att det var först under oktober och november 2014 som det fick vetskap om att Steria Benelux hade deltagit i förfarandet avseende del 4. Genom skrivelser av den 21 november 2014, hade konsortierna IBI IUS och STEEL vederbörligen informerat parlamentet om den förestående fusionen efter det att denna institution hade kontaktat dem, den 19 november 2014, avseende uppskjutandet av upphandlingsförfarandet. Slutligen hade den första idén om en fusion meddelats i ett pressmeddelande den 8 april 2014. Följaktligen borde parlamentet, enligt dess skyldighet att detaljerat bedöma anbuden och anbudsgivarna, ha haft kännedom om tillnärmningen mellan Sopra Group och Groupe Steria.
68 Parlamentet och intervenienterna har bestritt sökandebolagets argument.
– Inledande synpunkter
69 Som har angetts i punkterna 28–30 ovan vilar de angripna besluten i förevarande mål på två olika grunder.
70 Som har angetts ovan i punkt 29 angav parlamentet, i detta hänseende att konsortierna IBI IUS och STEEL, i vilka sökandebolaget ingick, och TEPting, i vilket Steria Benelux ingick, hade lämnat anbud för delar som var oförenliga, i strid med artikel 158.3 första stycket i den delegerade förordningen och artikel I.3 i förfrågningsunderlaget. Som följer av lydelsen i denna sistnämnda bestämmelse, medför emellertid åsidosättandet av denna bestämmelse att anbuden avslås, utan att det är nödvändigt att samtidigt fastställa ett annat åsidosättande. Följaktligen räcker denna grund, om den bekräftas, för att avslå anbuden från konsortierna IBI IUS och STEEL, i vilka sökandebolaget ingick, avseende delarna 2 och 3.
71 När det gäller den andra grunden för de angripna besluten, såsom den anges i punkt 30 ovan, grundad på underlåtelsen att lämna efterfrågade uppgifter, enligt artikel 107.1 b i budgetförordningen, ska det påpekas att denna grund i sig, i enlighet med lydelsen i denna bestämmelse, leder till att den felande anbudsgivaren utesluts från kontraktstilldelningen, utan att några andra oegentligheter behöver fastställas. Som har angetts ovan i punkt 30, ansåg parlamentet i förevarande mål att sökandebolaget skulle uteslutas från tilldelningen av kontraktet på grund av åsidosättandet av denna bestämmelse och att sökandebolaget inte längre skulle beaktas vid bedömningen av anbuden från konsortierna IBI IUS och STEEL, vilka därmed inte längre uppfyllde de krav avseende teknisk kapacitet som föreskrevs i förfrågningsunderlaget och följaktligen skulle avslås.
72 Således berättigar var och en av de grunder som parlamentet har angett i de angripna besluten i sig ett avslag av anbuden från konsortierna IBI IUS och STEEL, i vilka sökandebolaget ingick, avseende delarna 2 och 3.
73 Eftersom sökandebolaget inte har bestritt parlamentets slutsatser inom ramen för den andra grunden, avseende kriterierna beträffande teknisk kapacitet, räcker det att denna institutions tillämpning av artikel 158.3 första stycket i den delegerade förordningen, alternativt artikel 107.1 b i budgetförordningen, ska vara felfri för att talan inte ska kunna bifallas på den första delgrunden.
74 Tribunalen anser i detta hänseende att det är lämpligt att först pröva den andra grunden för de angripna besluten, nämligen åsidosättande av artikel 107.1 b i budgetförordningen.
75 Det ska erinras om att parlamentet, inom ramen för den andra grunden för de angripna besluten, inte har gjort gällande att det förelåg någon faktisk intressekonflikt eller något åsidosättande av artikel 107.1 a i budgetförordningen. Som följer av punkterna 31–34 i dessa beslut, har parlamentet endast klandrat sökandebolaget för att inte ha informerat denna institution om en situation som skulle kunna medföra en intressekonflikt i strid med artikel 107.1 b i denna förordning.
76 Det ska i detta sammanhang erinras om att enligt artikel 107.1 b i budgetförordningen får kontrakt inte tilldelas anbudssökande och anbudsgivare som i samband med upphandlingsförfarandet inte har lämnat de uppgifter som den upphandlande myndigheten har krävt.
77 Således ska det, för att bedöma huruvida den andra grunden för de angripna besluten är rättsenlig, för det första fastställas huruvida det i förevarande mål förelåg omständigheter som kunde skapa en situation vilken kunde medföra en intressekonflikt, även mot bakgrund av det förbud som föreskrivs i förfrågningsunderlaget mot att lämna anbud avseende oförenliga delar. För det andra är det, om denna fråga besvaras jakande, nödvändigt att pröva huruvida, och i förekommande fall från vilken tidpunkt, sökandebolaget var skyldigt att informera parlamentet om detta i enlighet med artikel 107.1 b i budgetförordningen.
– Huruvida det förelåg omständigheter som kunde skapa en situation vilken kunde medföra intressekonflikter
78 Enligt rättspraxis avser artikel 107 i budgetförordningen, då den har till syfte att förhindra intressekonflikter, att garantera anbudsgivarnas självständighet i vid bemärkelse i förhållande till andra potentiella aktörer, när det gäller såväl struktur som funktion (se, för ett liknande resonemang och analogt, dom av den 14 februari 2006, TEA-CEGOS m.fl./kommissionen, T-376/05 och T-383/05, EU:T:2006:47, punkterna 53, 58 och 59).
79 Det ska vidare påpekas att förbudet för samma ekonomiska aktör att, direkt eller indirekt, lämna anbud avseende oförenliga delar har till syfte att undvika att konkurrensen snedvrids och att konkretisera begreppet befinna sig i intressekonflikt i den mening som avses i artikel 107 i budgetförordningen (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 20 april 2007, TEA-CEGOS och STG/kommissionen, C‑189/06 P, ej publicerat, EU:C:2007:242, punkt 28).
80 Det kan i detta hänseende konstateras att en intressekonflikt enligt formulär nr 4 g i förfrågningsunderlaget kan härröra från ekonomiska band eller andra relevanta band eller delade intressen. Det ska även påpekas att det, enligt avsnittet avseende de medel som föreskrivs avseende uteslutningskriterierna i artikel I.13.1 i förfrågningsunderlaget, finns en skyldighet för varje anbudsgivare att underteckna och lämna in detta formulär.
81 Det ska erinras om att de uppgifter som ankommer på anbudsgivaren avseende del 4 inom ramen för upphandlingen består i att bedöma de tjänster som tillhandahålls beträffande genomförandet av delarna 2 och 3. Förbudet mot att lämna anbud för oförenliga delar, det vill säga dels för delarna nr 2 och 3, dels för del nr 4, som följer av artikel I.3 i förfrågningsunderlaget jämfört med bilaga II i förfrågningsunderlaget, ingår i detta sammanhang.
82 Det ska dessutom erinras om att sökandebolaget, den 5 september 2014, innehade 90,25 procent av kapitalet och 89,41 procent av rösterna i Groupe Steria och att Steria Benelux, vid den tidpunkten, var ett dotterbolag som ägdes till 99,99 procent av Steria, vilket i sin tur ägdes till 100 procent av Groupe Steria.
83 Således skulle det, för det fall Steria Benelux, vid utförandet av de tjänster som omfattades av del 4, i egenskap av medlem i konsortiet TEPting kom att bedöma de tjänster som sökandebolaget levererat vid genomförandet av delarna 2 och 3, kunna ifrågasättas huruvida Steria Benelux utfört dessa tjänster på ett vederbörligt sätt, eftersom detta bolag skulle kunna ha haft ett intresse av att bedöma de av sökandebolaget levererade tjänsterna på ett partiskt sätt på grund av deras strukturella band och gemensamma intressen.
84 Vidare bekräftar andra omständigheter förekomsten av relevanta band mellan sökandebolaget och Steria Benelux moderbolag, eller gemensamma intressen, i den mening som avses i det formulär 4 g som bifogats förfrågningsunderlaget.
85 För det första publicerades, som parlamentet har påpekat, pressmeddelandena av den 8 april och den 6 augusti 2014 i Sopra Groups och Groupe Sterias namn varvid två olika kontaktuppgifter angavs, medan det i pressmeddelandet av den 5 september 2014 endast angavs en kontaktuppgift och pressmeddelandet av den 3 december 2014 publicerades i Sopra Sterias namn varvid endast en kontaktuppgift angavs.
86 För det andra bytte Sopra Group, den 5 september 2014, namn till Sopra Steria Group, i enlighet med de åtaganden som gjorts vid sökandebolagets bolagsstämma den 27 juni 2014, vilket var ett led i tillnärmningsförfarandet och skapandet av gemensamma intressen för de båda ekonomiska enheterna.
87 För det tredje blev Steria Benelux verkställande direktör medlem av styrelsen i Sopra Steria Group den 5 september 2014, enligt de åtaganden som gjordes vid sökandebolagets bolagsstämma, vilket utgör ett indicium på relevanta band mellan sökandebolaget och Steria Benelux eller gemensamma intressen.
88 Av det ovan anförda följer att det förelåg tillräckliga omständigheter för att kunna skapa en situation som kunde medföra en intressekonflikt, i den mening som avses i det formulär nr 4 g som bifogats förfrågningsunderlaget, samt den rättspraxis som anges i punkt 78 ovan, vilken parlamentet borde beakta vid tilldelningen av kontrakten, även om denna risk i slutändan inte konkretiserades på grund av konsortiet TEPtings tillbakadragande från del 4 (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 april 2007, Deloitte Business Advisory/kommissionen, T-195/05, EU:T:2007:107, punkterna 67 och 75).
89 Denna slutsats påverkas inte av sökandebolagets argument att förbudet mot att lämna anbud avseende oförenliga delar endast är tillämpligt vid den exakta tidpunkt då anbudet lämnas in.
90 Som parlamentet har påpekat hade det förbud som avses i punkt 89 ovan – som även motiveras med målet att undvika intressekonflikter – till syfte att förhindra att en anbudsgivare, genom ovetskap om detta förbud, skulle bli kontraktstagare, eller medlem i konsortium som samtidigt var kontraktstagare avseende delarna 2 eller 3 å ena sidan och del 4 å den andra.
91 Det ska i detta sammanhang påpekas att en begränsning av tillämpningen av det förbud som avses i punkt 89 ovan till endast den exakta tidpunkt då anbuden lämnades in skulle medföra att det saknade ändamålsenlig verkan eftersom detta syfte skulle kunna kringgås och ett vederbörligt genomförande av kontraktet äventyras (se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 november 2002, Scan Office Design/kommissionen, T-40/01, EU:T:2002:288, punkt 87, och dom av den 26 september 2014, B&S Europe/kommissionen, T-222/13, ej publicerad, EU:T:2014:837, punkt 85). Detta förbuds ändamålsenliga verkan säkerställs nämligen endast om det är tillämpligt under hela förfarandet för att omfatta varje händelse, även de som inträffat efter det att anbudet lämnats in, som skulle kunna medföra att en aktör tilldelas genomförandet av oförenliga delar.
92 Således kan slutsatsen dras att det förbud som avses i punkt 89 ovan är tillämpligt under hela upphandlingsförfarandet.
93 Följaktligen har det ingen betydelse huruvida de strukturella banden mellan sökandebolaget och Steria Benelux eller deras gemensamma intressen skapats efter den tidpunkt då anbuden lämnades in. Det samma gäller beträffande den omständigheten att fusionen mellan Sopra Group och Groupe Steria slutfördes först den 1 januari 2015, eftersom det har fastställts att de relevanta band mellan dessa enheter som skulle kunna skapa en situation som skulle medföra en intressekonflikt existerade redan tidigare.
94 Det ska även påpekas att sökandebolaget inte har visat att de instruktioner som Sopra Group och Groupe Steria skickade internt till sina respektive anställda den 23 april 2014 fortfarande var tillämpliga efter förvärvet av 90,52 procent av andelarna i Groupe Steria den 5 september 2014.
95 Mot bakgrund av det ovan anförda kan således slutsatsen dras att parlamentet inte har gjort sig skyldigt till någon felaktig bedömning genom att anse att det, från den 5 september 2014, förelåg omständigheter som kunde skapa en situation som kunde medföra en intressekonflikt.
96 Det ska således kontrolleras huruvida och, i förekommande fall, från vilken tidpunkt sökandebolaget hade en skyldighet att informera parlamentet i enlighet med artikel 107.1 b i budgetförordningen.
– Skyldigheten att lämna uppgifter som efterfrågats av den upphandlande myndigheten
97 Som tribunalen har erinrat om i punkt 76 ovan, följer det av artikel 107.1 b i budgetförordningen att kontrakt inte får tilldelas anbudssökande och anbudsgivare som i samband med upphandlingsförfarandet inte har lämnat de uppgifter som den upphandlande myndigheten har krävt.
98 Det ska i detta hänseende påpekas att anbudsgivarna, enligt det formulär nr 4 h som bifogats förfrågningsunderlaget, åtog sig att utan dröjsmål upplysa den upphandlande myndigheten om varje intressekonflikt eller situation som kunde medföra en sådan konflikt. Som anges i punkt 80 ovan, hade anbudsgivaren en skyldighet att underteckna och lämna in detta formulär.
99 Av detta följer att den aktuella upplysningsskyldighet som åligger anbudsgivarna inom ramen för upphandlingen bland annat avser risken att en av deras medlemmar befinner sig i en situation som kan medföra en intressekonflikt.
100 Mot bakgrund av slutsatsen i punkt 95 ovan kan det således, i förevarande mål, konstateras att uppgifterna avseende tillnärmningsförfarandet mellan sökandebolaget och Groupe Steria, till vilket Sopra var dotterbolag, ska anses omfattas av ”uppgifter till den upphandlande myndigheten i fråga om de krav som måste uppfyllas för att få delta i upphandlingsförfarandet” i den mening som avses i artikel 107.1 b i budgetförordningen.
101 Mot bakgrund av ovan angivna överväganden finner tribunalen att det, i enlighet med artikel 107.1 b i budgetförordningen, och som även följer av formulär nr 4 h, vilket bifogats förfrågningsunderlaget, ankom på sökandebolaget, direkt eller genom konsortier som den ingick i, att iaktta vederbörlig omsorg och på eget initiativ och utan dröjsmål informera parlamentet om Sopra Groups förvärv av andelarna i Groupe Steria, till vilket Steria Benelux var ett dotterbolag, som genomförts den 5 september 2014, i syfte att låta parlamentet ha tillgång till alla nödvändiga uppgifter för att kunna bedöma sökandebolagets situation och i förekommande fall vidta lämpliga åtgärder. Parlamentet informerades emellertid av konsortierna IBI IUS och STEEL, i vilka sökandebolaget ingick, om Sopra Groups förvärv av Groupe Steria för första gången först den 21 november 2014, till följd av parlamentets meddelande, den 19 november 2014, om uppskjutandet av upphandlingsförfarandet. Den försening med vilken dessa uppgifter lämnades till parlamentet och som inte på något sätt har motiverats, kan inte godtas, trots de argument som sökandebolaget gjort gällande vid tribunalen.
102 För det första påverkas inte denna slutsats av konsortiet TEPtings förslag, den 15 december 2014, att återkalla sitt erbjudande för del 4, i den mån sökandebolaget skulle lämna de uppgifter som den upphandlande myndigheten begärt senast från och med den 5 september 2014, vid den tidpunkt då sökandebolaget innehade 90,52 procent av kapitalet och 89,41 procent av rösterna i Groupe Steria. Det ska i detta hänseende påpekas att när det gäller de uppgifter avseende en medlem i ett konsortium som kan skapa en situation som medför en intressekonflikt vilka inte har lämnats när de begärdes av den upphandlande myndigheten, har denna myndighet en skyldighet att utesluta denna medlem från tilldelningen av kontraktet så snart det konstateras att dessa uppgifter inte har lämnats (se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 september 2014, Flying Holding m.fl./kommissionen, T-91/12 och T-280/12, EU:T:2014:832, punkt 75).
103 För det andra är det, beträffande förbudet att kontakta parlamentet under förfarandet, vilket omfattades av inbjudan att lämna anbud, riktigt att kontakt mellan anbudsgivarna och parlamentet är förbjuden, förutom i de undantagsfall som anges i denna inbjudan. Detta förbud ska emellertid tolkas på ett rimligt sätt. Dess främsta syfte är att undvika utövandet av inflytande vid bedömningen av anbuden och ändringen av anbuden. Detta konstaterande följer av den omständigheten att varje kontakt på anbudsgivarnas initiativ efter det att anbuden öppnats är förbjuden, medan detta inte är fallet med de kontakter som skett på parlamentets initiativ.
104 Det är emellertid uppenbart att sådana uppgifter som de som avses i förevarande mål, det vill säga sökandebolagets förvärv av andelar i ett bolag som var medlem i ett konsortium som hade lämnat ett anbud avseende en del som var oförenlig med andra delar för vilka de konsortier som det ingick i även hade lämnat anbud, utgör exceptionella omständigheter som inte omfattas av tillämpningsområdet för förbudet att kontakta parlamentet under förfarandet, särskilt eftersom dessa omständigheter avser iakttagandet av de huvudsakliga villkor som föreskrivs i förfrågningsunderlaget. Som anges i punkt 98 ovan, hade det tydligt angetts i det formulär nr 4 som bifogats förfrågningsunderlaget, att varje situation som skulle kunna skapa en intressekonflikt skulle anmälas utan dröjsmål av anbudsgivarna.
105 Således skulle en kontakt med parlamentet i syfte att informera om förekomsten av uppgifter som skulle kunna skapa en situation som kan medföra en risk för intressekonflikt beträffande en medlem i flera konsortier inte ha haft till syfte att ändra de anbud som lämnats av dessa konsortier till deras förmån eller påverka parlamentet inom ramen för den konkreta bedömningen av anbuden. Tvärtom skulle dessa uppgifter just ha tillåtit parlamentet att, på ett välgrundat sätt, bedöma huruvida anbudet iakttog kraven i förfrågningsunderlaget. Av detta följer att sökandebolaget inte med framgång kan hävda att det var omöjligt att kontakta parlamentet på grund av förbudet att kontakta denna institution under förfarandet.
106 För det tredje kan det, när det gäller sökandebolagets argument att konsortierna IBI IUS och STEEL, som det ingick i, informerade parlamentet om situationen i tid, konstateras att det var först till svar på parlamentets skrivelser den 19 november 2014, avseende uppskjutandet av upphandlingsförfarandet, som denna institution, genom skrivelser av den 21 november 2014 från konsortierna IBI IUS och STEEL samt från Steria Benelux, informerades om tillnärmningsförfarandet mellan Sopra Group och Group Steria. Dessutom preciseras i skrivelserna av den 21 november 2014 att denna information endast gavs på grund av att konsortierna IBI IUS och STEEL samt Steria Benelux informellt hade fått vetskap om att denna tillnärmning eventuellt låg till grund för beslutet om uppskjutande.
107 Under dessa omständigheter kan sökandebolaget inte med framgång göra gällande att de konsortier som det ingår i har agerat i tid och på eget initiativ för att avhjälpa deras underlåtelse att lämna obligatoriska uppgifter till parlamentet vid vederbörlig tidpunkt.
108 För det fjärde har sökandebolaget anfört att det var först under oktober och november som det fick kännedom om att Steria Benelux hade deltagit i förfarandet avseende del 4. Det räcker i detta hänseende att konstatera att sökandebolaget inte kan motivera sin underlåtelse att lämna de uppgifter som den upphandlande myndigheten begärt med att sökandebolaget inte handlat med tillbörlig aktsamhet. Underlåtelsen att lämna sådana uppgifter avser såväl medvetna ageranden som ageranden som skett av oaktsamhet (se, analogt, dom av den 26 september 2014, Flying Holding m.fl./kommissionen, T-91/12 och T-280/12, EU:T:2014:832, punkt 75).
109 För det femte, beträffande pressmeddelandet av den 8 april 2014 i vilket informerades om en eventuell fusion mellan Sopra Group och Groupe Steria liksom parlamentets påstådda åsidosättande av sin skyldighet att detaljerat bedöma anbuden och anbudsgivarna, framgår det tydligt av formulär 4 h i förfrågningsunderlaget och av lydelsen i artikel 107.1 b i budgetförordningen att det ankom på sökandebolaget att informera parlamentet om tillnärmningen mellan Sopra Group och Groupe Steria. Detta pressmeddelande riktades dock inte till parlamentet och det skickades inte heller till parlamentet av sökandebolaget eller av nämnda konsortier i vilka det ingick. Som framgår av punkt 106 ovan informerade dessa konsortier parlamentet om detta närmande först den 21 november 2014, till svar på parlamentets skrivelser av den 19 november 2014.
110 Sökandebolagets invändning kan följaktligen inte godtas.
111 För det sjätte har sökandebolaget gjort gällande att avsaknaden av risk för intressekonflikt som inte behövde meddelas den upphandlande myndigheten även framgick av parlamentets inledande av det förhandlade förfarandet PE/ITEC‑NPE-15.8. Det ska i detta hänseende påpekas att syftet med detta förfarande delvis liknade syftet med upphandlingsförfarandet avseende de tjänster som avsågs i del 3. Enligt sökandebolaget hade det emellertid i detta förhandlade förfarande inte föreskrivits någon oförenlighetsklausul.
112 Det följer i detta sammanhang av rättspraxis att även om den upphandlande myndigheten bara kan inleda det förhandlade förfarandet i vissa särskilda fall, såsom vid felaktiga eller oacceptabla anbud vilka har ingetts i ett öppet förfarande som har avslutats, vilka föreskrivs i artikel 135.1 a i den delegerande förordningen, utgör nämnda förfarande likväl ett självständigt förfarande vilket ska särskiljas från alla andra upphandlingsförfaranden (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 oktober 2015, Direct Way och Direct Way Worldwide/parlamentet, T-126/13, EU:T:2015:819, punkt 67 och där angiven rättspraxis). Enligt ovannämnda rättspraxis är upphandlingen och det förhandlade förfarandet PE/ITEC‑NPE-15.8 således inte sammankopplade. Av detta följer att de villkor som föreskrivs i detta förfarande inte kan påverka upphandlingen. Således kan sökandebolaget inte med framgång åberopa detta förfarande för att visa att det inte förelåg någon risk för intressekonflikt i förevarande mål och att det inte var nödvändigt att upplysa den upphandlande myndigheten om en sådan risk.
113 Av detta följer att parlamentet gjorde en riktig bedömning när det uteslöt sökandebolaget från tilldelningen av kontraktet och, följaktligen, avslog konsortierna IBI IUS och STEEL:s anbud på grund av åsidosättandet av skyldigheten som följer av artikel 107.1 b i budgetförordningen att till parlamentet lämna upplysningar avseende de uppgifter som skulle kunna skapa en situation som kunde medföra en intressekonflikt beträffande sökandebolaget.
114 Följaktligen ska den första delen av den enda grunden underkännas utan att det är nödvändigt att pröva det första skäl som anges i de angripna besluten.
Den andra delgrunden: Parlamentet har åsidosatt de principer om öppenhet, proportionalitet och likabehandling, som anges i artikel 102.1 i budgetförordningen
115 Enligt sökandebolaget har parlamentet åsidosatt artikel 102.1 i budgetförordningen, vilket följer av ett visst antal konstateranden.
116 För det första krävdes, enligt sökandebolaget, en detaljerad motivering och en noggrann utredning i högre utsträckning i förevarande fall, eftersom varken förfrågningsunderlaget eller budgetförordningen föreskrev ett automatiskt uteslutande i händelse av en potentiell intressekonflikt. Vidare hade parlamentet, i enlighet med artikel 142 i den delegerade förordningen, en skyldighet att bedöma situationen med iakttagande av proportionalitetsprincipen.
117 För det andra har sökandebolaget gjort gällande att konsortierna IBI IUS och STEEL, bifogat till de skrivelser som parlamentet hade skickat till dem den 18 september 2014 respektive den 30 oktober 2014, fann två kopior av avtalen att underteckna och skicka tillbaka till parlamentet. Sökandebolaget anser att de uppfyllde detta krav i tron att parlamentet hade undersökt anbuden noggrant. Följaktligen åsidosatte parlamentet, enligt sökandebolagets uppfattning, principen om proportionalitet och god tro.
118 Sökandebolaget har tillagt att parlamentet, i enlighet med artikel I.13 i förfrågningsunderlaget och artikel 107.2 i budgetförordningen, hade en skyldighet att bedöma huruvida vissa anbudsgivare skulle uteslutas. Genom att tilldela konsortierna IBI IUS och STEEL kontrakten bekräftade parlamentet således avsaknaden av varje intressekonflikt mot bakgrund av dess skyldighet att vidta en noggrann undersökning av situationen. Således åsidosatte parlamentet proportionalitetsprincipen på grund av att denna institution, i ett första skede, bekräftade avsaknaden av varje skäl till uteslutande.
119 För det tredje har sökandebolaget understrukit att konsortiet TEPting, den 15 december 2014, hade erbjudit sig att dra tillbaka sitt anbud avseende del 4 och att parlamentet, i en skrivelse av den 9 februari 2015, hade bett om TEPtings samtycke till en förlängning av giltighetsperioden för detta anbud fram till den 18 februari 2015. Parlamentet godtog emellertid, den 13 februari 2015, detta återkallande.
120 Således hade parlamentet inte bara godtagit återkallandet av konsortiet TEPtings anbud, efter en onödigt lång tidsperiod, utan också antagit de angripna besluten genom att låta en onödigt lång tidsperiod förflyta efter delgivningen av besluten om uppskjutande den 19 november 2014. Således åsidosatte parlamentet proportionalitetsprincipen.
121 Dessutom borde parlamentet, för det fall det hade skett ett åsidosättande av förfrågningsunderlaget, liksom för besluten avseende delarna 2 och 3 ha fattat ett beslut om uteslutande av konsortiet TEPting avseende del 4 i stället för att ha godtagit dess erbjudande att återkalla det anbud som det hade lämnat avseende denna del. Enligt sökandebolaget rör det sig om inkonsekventa beslut, vilket innebär ett åsidosättande av principen om öppenhet.
122 För det fjärde har sökandebolaget gjort gällande att parlamentet, med inledandet av det förhandlade förfarandet PE/ITEC‑NPE-15.8, aktivt skapade en potentiell intressekonflikt, trots att det vid samma tidpunkt uteslöt konsortierna IBI IUS och STEEL från tilldelningen av kontraktet på grund av en liknande intressekonflikt, vilket utgör ett uppenbart åsidosättande av artikel 102.1 i budgetförordningen.
123 Parlamentet och intervenienterna har bestritt sökandebolagets argument.
124 Det ska i förevarande mål erinras om att enligt artikel 102.1 i budgetförordningen ska alla offentliga kontrakt som helt eller delvis finansieras genom budgeten respektera principerna om öppenhet, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering. Principen om öppenhet, vilken i huvudsak har till syfte att garantera att det inte förekommer någon risk för favorisering eller godtycke från den upphandlande myndigheten, medför att alla villkor och bestämmelser i tilldelningsförfarandet ska formuleras på ett klart, precist och entydigt sätt i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget (se dom av den 26 september 2014, Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T-498/11, ej publicerad, EU:T:2014:831, punkt 119 och där angiven rättspraxis. Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 22 september 2011, Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T-86/09, ej publicerad, EU:T:2011:515, punkt 63).
125 Det kan vidare för det första konstateras att sökandebolaget, inom ramen för den andra delgrunden, har anfört ett antal argument som redan har gjorts gällande till stöd för den första delgrunden, särskilt argumenten avseende avsaknaden av en potentiell intressekonflikt, parlamentets skyldighet att i detalj bedöma anbuden och anbudsgivarna samt avsaknaden av varje intressekonflikt på grund av parlamentets inledande av det förhandlade förfarandet PE/ITEC‑NPE-15.8, och att tribunalen underkänt dessa argument i punkterna 95, 109 och 112 ovan. Dessa argument ska avfärdas av samma skäl.
126 För det andra kan det, när det gäller det automatiska uteslutandet av sökandebolaget från tilldelningen av kontraktet på grund av att det inte lämnat de uppgifter som begärts av den upphandlande myndigheten, konstateras att parlamentet, såsom har erinrats om i punkt 102 ovan, inte hade något annat val än att tillämpa artikel 107.1 b i budgetförordningen och utesluta den felande medlemmen i konsortiet från tilldelandet av kontraktet så snart det hade konstaterat att dessa uppgifter inte hade lämnats (se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 september 2014, Flying Holding m.fl./kommissionen, T-91/12 och T-280/12, EU:T:2014:832, punkt 75). Om parlamentet inte hade tillämpat denna åtgärd, hade det rimligen kunnat klandras för en favoriserande behandling av de konsortier i vilka sökandebolaget ingick.
127 För det tredje kan sökandebolaget inte med framgång göra gällande att parlamentet, genom att tilldela konsortiet IBI IUS del 2 och konsortiet STEEL del 3, har bekräftat att ingen oegentlighet hade begåtts. Parlamentet agerade nämligen på grundval av de ofullständiga uppgifter som hade lämnats och omprövade sitt beslut först på grundval av senare ytterligare uppgifter vilka sökandebolaget, liksom anges i punkt 101 ovan, hade en skyldighet att lämna.
128 För det fjärde räcker det, när det gäller avsaknaden av beslut avseende uteslutandet av konsortiet TEPting och det påstådda åsidosättandet av principerna om proportionalitet och öppenhet, att konstatera att detta konsortium erbjöd sig att dra tillbaka sitt anbud avseende del 4 och att detta erbjudande godtogs av parlamentet. Således kan detta argument inte godtas.
129 För det femte angav parlamentet uttryckligen i sina skrivelser av den 19 november 2014 att förfarandet inom ramen för upphandlingen hade skjutits upp för att erhålla nödvändiga uppgifter. Följaktligen kan sökandebolaget inte påstå sig ha fått intrycket av att förfarandet skulle fortgå normalt.
130 För det sjätte kan parlamentet inte klandras för att ha låtit en onödigt lång tid förflyta innan det antog de angripna besluten. Det ska i detta hänseende påpekas att parlamentet mottog de relevanta uppgifterna den 12 november 2014 från intervenienterna och sköt upp förfarandet till sju dagar senare. Parlamentet gjorde, på mindre än tre månader räknat från uppskjutandet av förfarandet, en utredning som rörde ett visst antal ekonomiska aktörer och antog dessa beslut. Vidare försvårades parlamentets uppgift, i förevarande fall, av den omständigheten att sökandebolaget eller konsortierna IBI IUS och STEEL, i vilka detta bolag ingick, inte hade lämnat erforderliga uppgifter i tid. Följaktligen kan sökandebolagets argument inte godtas.
131 Av vad som anförts ovan följer att talan inte kan vinna bifall såvitt avser den andra delgrunden och att talan således ska ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
132 Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Parlamentet har yrkat att sökandebolaget ska ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom sökandebolaget har tappat målet, ska parlamentets yrkande bifallas.
133 Enligt artikel 138.3 i tribunalens rättegångsregler får tribunalen dessutom besluta att andra intervenienter än de som anges i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska bära sina rättegångskostnader. Intervenienterna ska i detta mål bära sina egna rättegångskostnader.
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (fjärde avdelningen)
följande:
1) Talan ogillas.
2) Sopra Steria Group SA ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Europaparlamentets rättegångskostnader.
3) CGI Luxembourg SA och Intrasoft International SA ska bära sina egna rättegångskostnader.
Kanninen | Calvo-Sotelo Ibáñez-Martín | Reine |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 9 april 2019.
Underskrifter
Innehållsförteckning