Mål C‑393/09

Bezpečnostní softwarová asociace – Svaz softwarové ochrany

mot

Ministerstvo kultury

(begäran om förhandsavgörande från Nejvyšší správní soud)

”Immaterialrätt – Direktiv 91/250/EEG – Rättsligt skydd för datorprogram – Uttrycket ’ett datorprograms alla uttrycksformer’ – Huruvida ett programs grafiska användargränssnitt omfattas – Upphovsrätt – Direktiv 2001/29/EG – Upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället – Tv-sändning av ett grafiskt användargränssnitt – Överföring av ett verk till allmänheten”

Sammanfattning av domen

1.        Begäran om förhandsavgörande – Domstolens behörighet – Gränser – Tvist som uppstått före en stats anslutning till Europeiska unionen

(Artikel 267 FEUF)

2.        Tillnärmning av lagstiftning – Upphovsrätt och närstående rättigheter – Direktiv 91/250 – Rättsligt skydd för datorprogram – Tillämpningsområde

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29; rådets direktiv 91/250, artikel 1.2)

3.        Tillnärmning av lagstiftning – Upphovsrätt och närstående rättigheter – Direktiv 2001/29 – Harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället – Verk som görs tillgängligt för allmänheten

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29, artikel 3.1)

1.        När det gäller frågor som avser tolkningen av en unionsrättslig bestämmelse avgör domstolen dessa utan att den i princip behöver ta ställning till de omständigheter som har föranlett de nationella domstolarna att ställa frågor och på vilka de avser att tillämpa den unionsrättsliga bestämmelse som de har bett domstolen tolka.

Detta gäller dock inte om det kan antas att den unionsrättsliga bestämmelse som ska tolkas av domstolen inte är tillämplig på omständigheterna i målet vid den nationella domstolen, vilka inträffade före den nya medlemsstatens anslutning till unionen, eller om det är uppenbart att bestämmelsen inte är tillämplig.

(se punkterna 25 och 26)

2.        Ett grafiskt användargränssnitt är inte en uttrycksform för ett datorprogram i den mening som avses i artikel 1.2 i direktiv 91/250 om rättsligt skydd för datorprogram och kan inte omfattas av det upphovsrättsliga skyddet för datorprogram enligt detta direktiv.

Ett datorprograms uttrycksformer, oavsett av vilket slag, ska nämligen åtnjuta skydd så snart som dess mångfaldigande medför ett mångfaldigande av själva datorprogrammet och således möjliggör för datorn att fullgöra sin funktion. Enligt tionde och elfte skälen i direktiv 91/250 är gränssnitten de delar av datorprogrammet som sörjer för sammankopplingen och växelverkan mellan detaljer i hårdvara och mjukvara och annan hårdvara och mjukvara samt med användare av datorprogrammet, så att alla detaljer i hårdvara och mjukvara kan fungera på alla de sätt som de är avsedda att fungera på. Det grafiska användargränssnitt som är aktuellt i detta fall är ett interaktivt gränssnitt som möjliggör kommunikation mellan datorprogrammet och användaren. Således möjliggör det grafiska användargränssnittet inte ett mångfaldigande av datorprogrammet, utan det utgör helt enkelt en del av programmet med vars hjälp användarna utnyttjar dess funktioner.

Däremot kan ett sådant gränssnitt omfattas av upphovsrättsligt skydd i egenskap av verk, enligt direktiv 2001/29 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, om detta gränssnitt utgör upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Det ankommer på den nationella domstolen att pröva huruvida detta är fallet och då beakta, bland annat, det särskilda arrangemanget eller gestaltningen av alla komponenter som utgör det grafiska användargränssnittet, för att bestämma vilka som uppfyller kravet på originalitet. I detta avseende kan kravet inte uppfyllas av de komponenter i det grafiska användargränssnittet som endast kännetecknas av sin tekniska funktion.

(se punkterna 38–42, 47, 48 och 51 samt punkt 1 i domslutet)

3.        En tv-sändning av ett grafiskt användargränssnitt innebär inte att ett upphovsrättsligt skyddat verk överförs till allmänheten i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv 2001/29 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället.

En tv-sändning av ett verk innebär förvisso i princip en överföring till allmänheten, vilket dess upphovsman har en ensamrätt att tillåta eller förbjuda. Vidare kan det grafiska användargränssnittet utgöra upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Även om ett grafiskt användargränssnitt visas inom ramen för en tv-sändning är detta emellertid bara en passiv överföring till tv-tittarna av det grafiska användargränssnittet, då de saknar möjlighet att ingripa. De kan inte utnyttja nämnda gränssnitts funktion, vilken är att möjliggöra en interaktion mellan datorprogrammet och användaren. Det grafiska användargränssnittet görs genom tv-sändningen inte tillgängligt för allmänheten på ett sådant sätt att de personer som utgör denna kan få tillgång till den väsentliga beståndsdel som kännetecknar gränssnittet, nämligen interaktionen med användaren. Följaktligen görs det grafiska användargränssnittet inte tillgängligt för allmänheten i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv 2001/29.

(se punkterna 55–58 och punkt 2 i domslutet)