Language of document : ECLI:EU:T:2011:507

TRIBUNALENS BESLUT (sjunde avdelningen i utökad sammansättning)

den 21 september 2011 (*)

”Talan om ogiltigförklaring – Reach – Identifiering av akrylamid som ett ämne som inger mycket stora betänkligheter – Rättsakt mot vilken talan inte kan väckas – Avvisning”

I mål T‑1/10,

Polyelectrolyte Producers Group GEIE (PPG), Bryssel (Belgien),

SNF SAS, Andrézieux-Bouthéon (Frankrike),

inledningsvis företrädda av advokaten K. Van Maldegem, P. Sellar, sollicitor, och advokaten Me R. Cana, därefter av Van Maldegem och Cana,

sökande,

mot

Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), företrädd av M. Heikkilä och W. Broere, båda i egenskap av ombud, biträdda av advokaten J. Stuyck,

svarande,

med stöd av

Konungariket Nederländerna, företrätt av C. Wissels, J. Langer, Y. de Vries och M. de Ree, samtliga i egenskap av ombud,

och av

Europeiska kommissionen, inledningsvis företrädd av P. Oliver och G. Wilms, därefter av P. Oliver och E. Manhaeve, samtliga i egenskap av ombud,

intervenienter,

angående en talan om ogiltigförklaring av ECHA:s beslut att identifiera akrylamid (EG nr 201-173-7) såsom ett ämne som uppfyller kriterierna i artikel 57 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, s. 1), i enlighet med artikel 59 i denna förordning,

meddelar

TRIBUNALEN (sjunde avdelningen i utökad sammansättning)

sammansatt av ordföranden A. Dittrich (referent), samt domarna F. Dehousse, I. Wiszniewska-Białecka, M. Prek och J. Schwarcz,

justitiesekreterare: E. Coulon,

följande

Beslut

 Målets bakgrund

1        Den första sökanden, Polyelectrolyte Producers Group GEIE (PPG), är en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Belgien. Den företräder intressen för producenter eller importörer av polyelektrolyter, polyakrylamider och/eller andra polymerer innehållande akrylamid. Medlemsföretagen i denna gruppering är även användare av akrylamid och tillverkare och/eller importörer av akrylamid eller polyakrylamid. Samtliga akrylamidproducenter inom Europeiska unionen är medlemmar i grupperingen.

2        Den andra sökanden, SNF SAS, är ett medlemsföretag i den första sökanden. Dess huvudsakliga verksamhet är tillverkning av akrylamid och polyakrylamid som säljs direkt till dess kunder. Denna sökande har produktionsanläggningar i Frankrike, Förenta staterna, Kina och Sydkorea.

3        Polyelektrolyter är vattenlösliga, syntetiska, organiska polymerer som tillverkas av olika monomerer, varav en är akrylamid. De används till exempel för rening av dricksvatten, behandling av avloppsvatten, pappersproduktion och utvinning av sällsynta mineraler.

4        Polyakrylamid är en polymer som tillverkas genom polymerisation av monomeren akrylamid. Den används mest för behandling av vatten, inom pappersindustrin, gruvindustrin, petroleumindustrin, jordbruket, som tillsats för textilier och för kosmetiska och kroppshygieniska produkter.

5        Konungariket Nederländerna sände den 25 augusti 2009 dokumentation till Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) vilken det upprättat rörande identifieringen av akrylamid såsom ett ämne som uppfyller villkoren i artikel 57 a och b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, s. 1), genom hänvisning till klassificeringen av akrylamid bland cancerogena ämnen i kategori 2 i del 3 i bilaga VI till förordning nr 1272/2008. Den 31 augusti 2009 publicerade ECHA på sin webbplats ett meddelande som uppmanade berörda parter att yttra sig angående dokumentationen avseende akrylamid. ECHA beredde samma dag behöriga myndigheter i övriga medlemsstater tillfälle att yttra sig i frågan.

6        Efter att ha mottagit yttranden över dokumentationen, bland annat från den första sökanden, och Kungariket Nederländernas svar på dessa yttranden, överlämnade ECHA dokumentationen till sin medlemsstatskommitté, vilken den 27 november 2009 enhälligt kom överens om att identifiera akrylamid såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter eftersom akrylamid uppfyllde kriterierna i artikel 57 a och b i förordning nr 1907/2006.

7        ECHA publicerade den 7 december 2009 ett pressmeddelande i vilket det angavs dels att medlemsstatskommittén enhälligt kommit överens om att identifiera akrylamid och fjorton andra ämnen såsom ämnen som ger upphov till mycket stora betänkligheter, eftersom dessa ämnen uppfyllde kriterierna i artikel 57 i förordning nr 1907/2006, dels att förteckningen över ämnen som kunde komma att upptas i bilaga XIV till förordning nr 1907/2006 (nedan kallad kandidatförteckningen) formellt skulle uppdateras i januari 2010. ECHA:s verkställande direktör fattade, den 22 december 2009, beslut ED/68/2009, som enligt sin lydelse skulle träda i kraft den 13 januari 2010, om att dessa femton ämnen vid den senare tidpunkten skulle upptas i kandidatförteckningen.

 Förfarandet och parternas yrkanden

8        Sökandena har, i en skrivelse som inkom till tribunalens kansli den 4 januari 2010, väckt talan om ogiltigförklaring av ECHA:s beslut att identifiera akrylamid såsom ett ämne som uppfyller villkoren i artikel 57 i förordning nr 1907/2006, enligt artikel 59 i den förordningen (nedan kallat det angripna beslutet).

9        Genom särskild handling som inkom till tribunalens kansli den 5 januari 2010 begärde den andra sökanden att tribunalens ordförande interimistiskt skulle förordna om uppskov med verkställigheten av det angripna beslutet.

10      Tribunalens ordförande beslutade den 11 januari 2010 om uppskov med verkställigheten av det angripna beslutet tills förfarandet för prövning av ansökan om uppskov med verkställigheten avslutats. ECHA:s verkställande direktör beslutade därefter att suspendera upptagandet av akrylamid i kandidatförteckningen.

11      Genom särskild handling som inkom till tribunalens kansli den 17 mars 2010 framställde ECHA en invändning om rättegångshinder i enlighet med artikel 114.1 i tribunalens rättegångsregler.

12      Tribunalens ordförande beslutade den 26 mars 2010 i mål T‑1/10 R, PPG och SNF mot ECHA (REU 2010, s. II‑0000), att avslå den andra sökandens yrkande om uppskov med verkställigheten och att frågan om fördelning av rättegångskostnader skulle anstå tills målet slutligen avgörs.

13      ECHA har efter det beslutet den 30 mars 2010 upptagit akrylamid i kandidatförteckningen.

14      Europeiska kommissionen och Konungariket Nederländerna ansökte, i skrivelser som inkom till tribunalens kansli den 19 respektive den 20 april 2010, om tillstånd till att intervenera till stöd för ECHA:s yrkanden i förevarande mål. Kommissionens ansökan beviljades, efter att parterna hörts, genom beslut den 8 juni 2010 av ordföranden på tribunalens åttonde avdelning.

15      Sökandena inkom med sitt yttrande över invändningen om rättegångshinder den 4 maj 2010.

16      Sökandena har i skrivelser som inkom till tribunalens kansli den 17 respektive den 25 maj 2010 begärt konfidentiell behandling i förhållande till intervenienterna för sina inlagor. Denna begäran har inte bestritts.

17      Kommissionen och Konungariket Nederländerna ingav sina interventionsinlagor, begränsade till frågan om avvisning, den 3 respektive den 5 augusti 2010. Parterna yttrade sig över dessa inlagor den 1 respektive den 4 oktober 2010.

18      Då sammansättningen av tribunalens avdelningar ändrades förordnades referenten att tjänstgöra på sjunde avdelningen. Förevarande mål tilldelades följaktligen denna avdelning. Tribunalen beslutade den 30 mars 2011 att hänskjuta förevarande mål till den sjunde avdelningen i utökad sammansättning, i enlighet med artikel 51.1 i rättegångsreglerna.

19      Sökandena har yrkat att tribunalen ska

–        pröva talan i sak och bifalla den,

–        ogiltigförklara det angripna beslutet,

–        förplikta ECHA att betala rättegångskostnaderna och

–        besluta om varje annan åtgärd som bedöms nödvändig.

20      I sitt yttrande över invändningen om rättegångshinder har ECHA yrkat att tribunalen ska

–        avvisa talan och

–        förplikta sökandena att betala rättegångskostnaderna.

21      Sökandena har i sina yttranden över invändningen om rättegångshinder anfört att tribunalen ska lämna invändningen om rättegångshinder utan bifall.

22      Kommissionen har yrkat att tribunalen ska avvisa talan.

23      Konungariket Nederländerna har yrkat att tribunalen ska avvisa talan och förplikta sökandena att betala rättegångskostnaderna.

 Bedömning

24      Enligt artikel 114.1 i rättegångsreglerna kan tribunalen, om en part begär det, meddela beslut beträffande en invändning om rättegångshinder utan att pröva själva sakfrågan. Enligt artikel 114.3 i rättegångsreglerna ska återstoden av förfarandet vara muntligt om inte rätten bestämmer annat. I förevarande fall finner tribunalen att handlingarna i målet innehåller tillräckliga upplysningar för att pröva invändningen om rättegångshinder utan att inleda det muntliga förfarandet.

25      ECHA har till stöd för sitt yrkande anfört tre grunder, nämligen det angripna beslutets art, att sökandena inte är direkt berörda och att det angripna beslutet, som inte är en regleringsakt i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF, inte berör dem personligen.

26      Kommissionen har uttalat sitt stöd för ECHA när det gäller det angripna beslutets art och att sökanden inte är direkt berörda. Kommissionen har även gjort gällande att ansökan inte uppfyller kraven i artikel 44.1 c i rättegångsreglerna genom att den är oklar.

27      Konungariket Nederländerna har uttalat sitt stöd för samtliga grunder som ECHA åberopat.

 Villkoren i artikel 44.1 c i rättegångsreglerna

28      Kommissionen har hävdat att ansökan är oklar och inte uppfyller kraven i artikel 44.1 c i rättegångsreglerna. Sökandena, som yrkat att ECHA:s beslut av den 7 december 2009 att identifiera akrylamid såsom ett ämne som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning nr 1907/2006 ska ogiltigförklaras, har inte med tillräcklig klarhet identifierat den angripna rättsakten. Enligt kommissionen var det inte genom den akt som nämns i ECHA:s pressmeddelande den 7 december 2009 som ECHA beslutade att identifiera akrylamid, utan genom den åtgärd som vidtagits av medlemsstatskommittén i det förfarande som ledde fram till ECHA:s identifiering.

29      ECHA har inte åberopat denna grund för avvisning. Kommissionen har, som intervenient, inte rätt att åberopa grunder för avvisning som inte den part till stöd för vilken kommissionen intervenerat har åberopat (se, för ett liknande synsätt, förstainstansrättens dom av den 17 juni 1998 i mål T‑174/95, Svenska Journalistförbundet mot rådet, REG 1998, s. II‑2289, punkterna 77 och 78).

30      Eftersom de villkor som gäller för att en talan och de anmärkningar som anges däri ska kunna tas upp till sakprövning utgör tvingande rätt, kan tribunalen, enligt artikel 113 i tribunalens rättegångsregler, emellertid ex officio pröva om dessa villkor är uppfyllda (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 9 september 2009 i mål T‑437/05, Brink’s Security Luxembourg mot kommissionen, REG 2009, s. II‑3233, punkt 54, och av den 9 september 2010 i mål T‑63/06, Evropaïki Dynamiki mot ECNN, ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkt 30 och där angiven rättspraxis).

31      Enligt artikel 21 första stycket i domstolens stadga, som är tillämplig på förfarandet vid tribunalen enligt artikel 53 första stycket i samma stadga, och enligt artikel 44.1 c i rättegångsreglerna, ska ansökan innehålla uppgifter om föremålet för talan. Dessa uppgifter ska vara tillräckligt klara och precisa för att svaranden ska kunna förbereda sitt försvar och tribunalen ska kunna pröva talan, i förekommande fall utan att ha tillgång till andra uppgifter (förstainstansrättens dom av den 18 september 1996 i mål T‑387/94, Asia Motor France m.fl. mot kommissionen, REG 1996, s. II‑961, punkt 106, samt beslut av den 14 december 2005 i mål T‑369/03, Arizona Chemical m.fl. mot kommissionen, REG 2005, s. II‑5839, punkt 120, och tribunalens beslut av den 8 februari 2010 i mål T‑481/08, Alisei mot kommissionen, REU 2010, s. II‑117, punkt 89).

32      I förevarande mål uppfyller ansökan villkoret avseende föremålet för talan. Sökandena har nämligen i denna yrkat att ECHA:s beslut att identifiera akrylamid såsom ett ämne som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning nr 1907/2006, i enlighet med artikel 59 i sagda förordning, ska ogiltigförklaras. Sökandena har vidare preciserat att till följd av denna överenskommelse, som enligt dem ska ha träffats den 7 december 2009 i medlemsstatskommittén, det vill säga ett organ som hör till ECHA, och som kommit till sökandenas kännedom genom pressmeddelandet samma dag, skulle detta ämne upptas i kandidatförteckningen som publicerades på ECHA:s webbplats i januari 2010.

33      Visserligen har medlemsstatskommittén träffat sin enhälliga överenskommelse om att identifiera akrylamid såsom ett ämne som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning nr 1907/2006 den 27 november 2009, och inte den 7 december 2009. Då ECHA i pressmeddelande den 7 december 2009 angav att medlemsstatskommittén hade identifierat de ifrågavarande ämnena den 7 december 2009 och då ECHA inte offentliggjorde den överenskommelse som medlemsstatskommittén träffat, kunde sökandena inte ange korrekt datum för beslutet från medlemsstatskommittén i sin ansökan. Efter att sökandena upplystes om korrekt datum genom ECHA:s avvisningsyrkande har de angivit sin inställning till detta yrkande.

34      Det framgår således tillräckligt klart av ansökan att föremålet för talan är ECHA:s akt, i enlighet med förfarandet i artikel 59 i förordning nr 1907/2006, i vilken akrylamid identifierades såsom ett ämne som uppfyller kriterierna i artikel 57 i sagda förordning, och vars innehåll bestämdes genom den enhälliga överenskommelsen i ECHA:s medlemsstatskommitté den 27 november 2009 och som skulle verkställas genom att akrylamid fördes in i kandidatförteckningen på ECHA:s webbplats. Det planerades ske den 13 januari 2010 och ägde slutligen rum den 30 mars 2010. Genom att hänvisa till den enhälliga överenskommelsen i medlemsstatskommittén år 2009 och införandet av akrylamid i den publicerade kandidatförteckningen, har sökandena på ett otvetydigt sätt lämnat uppgifter om föremålet för talan.

35      Härav följer att talan inte ska avvisas på denna grund.

 Det angripna beslutets art

36      ECHA och intervenienterna har i sak gjort gällande att sökandena, genom att hänvisa till ECHA:s medlemsstatskommittés enhälliga överenskommelse av den 27 november 2009, har angripit en förberedande akt som inte medför några rättsverkningar i den mening som avses i artikel 263 första stycket andra meningen FEUF. Enligt ECHA är det publiceringen av kandidatförteckningen på ECHA:s webbplats enligt artikel 59.10 i förordning nr 1907/2006 som utgör den akt som kan medföra rättsverkningar. Enligt kommissionen och Konungariket Nederländerna är den slutliga akten i det förfarande som avses i artikel 59 i sagda förordning det beslut som fattas av ECHA:s verkställande direktör att föra in ett ämne i kandidatförteckningen i enlighet med artikel 59.8.

37      Sökandena har invänt att det angripna beslutet är en åtgärd som definitivt slår fast ECHA:s inställning när det gäller identifieringen av akrylamid såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter och till att det upptas i kandidatförteckningen. Det framgår av artikel 59.8 i förordning nr 1907/2006 att det avgörande momentet i det förfarande som avses i denna artikel är överenskommelsen om identifiering. Det därpå följande införandet i kandidatförteckningen är en automatisk följd av beslutet om ett ämnes identifiering såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter. På samma sätt ska offentliggörandet och uppdateringen av kandidatförteckningen enligt artikel 59.10 i förordningen verkställas med automatik så snart ett beslut fattats om att ett ämne ska upptas.

38      Enligt artikel 263 första stycket andra meningen FEUF ska domstolen granska lagenligheten av sådana akter antagna av unionens organ eller byråer som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man.

39      Enligt fast rättspraxis ska det vara möjligt att väcka talan om ogiltigförklaring i fråga om alla sådana åtgärder vidtagna av unionens institutioner, organ eller byråer – oavsett dessa åtgärders karaktär eller form – vilka är avsedda att ha rättsverkningar (dom av den 31 mars 1971 i mål 22/70, kommissionen mot rådet, REG 1971, s. 263, punkt 42, svensk specialutgåva, volym 1, s. 551, och av den 24 november 2005 i de förenade målen C‑138/03, C‑324/03 och C‑431/03, Italien mot kommissionen, REG 2005, s. I‑10043, punkt 32, samt förstainstansrättens beslut av den 14 juli 2008 i mål T‑322/06, Espinosa Labella m.fl. mot kommissionen, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

40      Med avseende på särskilt rättsakter eller beslut som har tillkommit i flera steg, särskilt genom interna förfaranden, utgör i princip enbart de åtgärder, genom vilka institutionens, organets eller byråns ställningstagande slutgiltigt fastslås efter förfarandet, sådana rättsakter mot vilka en talan om ogiltigförklaring kan föras. Av detta följer att preliminära eller enbart förberedande åtgärder inte kan bli föremål för en talan om ogiltigförklaring (se domstolens dom av den 11 november 1981 i mål 60/81, IBM mot kommissionen, REG 1981, s. 2639, punkt 10, svensk specialutgåva, volym 6, s. 225, och tribunalens dom av den 19 januari 2010 i de förenade målen T‑355/04 och T‑446/04, Co-Frutta mot kommissionen, REU 2010, s. II‑1, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

41      Det är i förevarande mål inte nödvändigt för tribunalen att uttala sig avseende vad som framförts angående att medlemsstatskommitténs enhälliga överenskommelse endast ska ha utgjort en förberedande akt, eftersom det angripna beslutet inte var avsett att ha rättsverkningar i förhållande till tredje man, i den mening som avses i den rättspraxis som det hänvisats till i punkt 39 ovan, vid den tidpunkt utifrån vilken avvisningsyrkandet ska prövas, det vill säga den tidpunkt när ansökan inkom (se, för ett liknande synsätt, domstolens dom av den 18 april 2002 i de förenade målen C‑61/96, C‑132/97, C‑45/98, C‑27/99, C‑81/00 och C‑22/01, Spanien mot rådet, REG 2002, s. I‑3439, punkt 23, och tribunalens beslut av den 7 september 2010 i mål T‑539/08, Etimine och Etiproducts mot kommissionen, REU 2010, s. II‑0000, punkt 76).

42      Visserligen kan identifieringen av ett ämne enligt förfarandet i artikel 59 i förordning nr 1907/2006 ge upphov till i synnerhet informationsskyldighet enligt artiklarna 7.2, 31.1 c och 31.3 b samt 33.1 och 33.2 i den förordningen. I dessa bestämmelser hänvisas det till ämnen som identifierats i enlighet med förfarandet i artikel 59.1 i sagda förordning eller som upptagits i den förteckning som upprättats enligt artikel 59.1 i förordningen. De anger sålunda vilka rättsverkningar som följder av den akt som förfarandet enligt artikel 59 i samma förordning utmynnar i.

43      Det ska emellertid framhållas att förfarandet enligt artikel 59 i förordning nr 1907/2006, som består i att identifiera de ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 i samma förordning och att upprätta kandidatförteckningen, består av flera faser.

44      Efter att förfarandet för identifiering har inletts samt efter att ECHA gör sammanställningen av dokumentationen tillgänglig för medlemsstaterna och publicerar en uppmaning till berörda parter att lämna upplysningar på sin webbplats (artikel 59.2–59.4 i förordning nr 1907/2006), får medlemsstaterna, ECHA och alla berörda parter yttra sig angående den identifiering som föreslås i dokumentationen (artikel 59.4 och 59.5 i förordningen). När, såsom i förevarande mål, ECHA remitterar ärendet till sin medlemsstatskommitté och denna träffar en enhällig överenskommelse om identifieringen, ska ECHA uppta ämnet i kandidatförteckningen (artikel 59.7 och 59.8 i förordningen). Slutligen ska, så snart beslut om upptagande av ämnet fattats, ECHA offentliggöra och uppdatera förteckningen på sin webbplats (artikel 59.10 i samma förordning).

45      I förevarande mål har ansökan inkommit efter träffandet av den enhälliga överenskommelsen i medlemsstatskommittén om identifiering av akrylamid såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter och efter den verkställande direktörens beslut att uppta detta ämne i kandidatförteckningen. Eftersom detta beslut emellertid inte var avsett att träda i kraft förrän den 13 januari 2010 och upptagandet av akrylamid i kandidatförteckningen heller inte var avsett att ske förrän vid den tidpunkten, var sagda ämne inte upptaget i kandidatförteckningen när ansökan inkom.

46      Det är riktigt att det framgår av uttrycket ”uppta” i artikel 59.8 i förordning nr 1907/2006 att det organ hörande till ECHA som är ansvarigt för att uppta ämnet i kandidatförteckningen inte förfogar över något utrymme för skönsmässig bedömning avseende detta upptagande, då detta, med automatik, följer av överenskommelsen i medlemsstatskommittén. Icke desto mindre syftar den akt i vilken ett ämne i enlighet med förfarandet i artikel 59 i förordningen identifieras ge upphov till mycket stora betänkligheter inte – inte förrän ämnet upptas i kandidatförteckningen – till att ge upphov till rättsverkningar i förhållande till tredje man i den mening som avses i den rättspraxis som det hänvisats till i punkt 39 ovan.

47      För det första hänvisas det i fråga om den informationsskyldighet som följer av en akt som antas enligt förfarandet i artikel 59 i förordning nr 1907/2006, vilken skyldighet föreskrivs i artiklarna 7.2, 31.1 c, 31.3 b, 33.1 och 33.2 i förordningen, dels till ämnen som identifierats enligt artikel 59.1 i förordningen, dels till ämnen som upptagits eller förekommer i kandidatförteckningen. Det framgår inte av förordning nr 1907/2006 att lagstiftaren avsåg att de personer som berörs av dessa skyldigheter uppfyller dessa villkor vid något annat stadium av förfarandet enligt artikel 59 i förordningen. Tvärtom framgår det klart av rubriken till artikel 59 i förordningen, ”Identifiering av ämnen som avses i artikel 57 [i förordningen]”, att det verkliga syftet med det förfarande som föreskrivs i denna artikel är att slutgiltigt identifiera ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordningen. Det följer av artikel 59.1 i förordningen, i vilken det hänvisas till artikel 59.2–59.10 i denna när det gäller förfarandet för identifiering, att upptagandet av ett ämne i kandidatförteckningen enligt artikel 59.8 utgör en integrerad del av detta förfarande. Hänvisningarna till dels ämnen som identifierats enligt artikel 59.1 i förordningen, dels ämnen som upptagits eller förekommer i kandidatförteckningen, kan inte avse andra stadier i identifieringsförfarandet, vilket medför att dessa skyldigheter inte kan existera innan ämnet faktiskt upptas i kandidatförteckningen.

48      Det ska, för det andra, framhållas att när ECHA inte mottar eller lämnar några synpunkter på ett förslag till ett ämnes identifiering såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter ska den uppta ämnet i kandidatförteckningen (artikel 59.6 i förordning nr 1907/2006). I ett sådant fall sker ingen särskild identifieringsfas, inom ramen för identifieringsförfarandet enligt artikel 59 i förordningen, hanterad separat av ett särskilt ECHA-organ såsom medlemsstatskommittén eller en särskild institution såsom kommissionen enligt artikel 59.8 och 59.9 i denna förordning. Eftersom frågan, huruvida det förhållandet att enligt förfarandet i artikel 59 i förordningen ett ämne identifieras som ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter är avsett att medföra rättsverkningar, inte kan vara beroende av huruvida en medlemsstat, ECHA eller berörda parter lämnar synpunkter, är det inte förrän ämnet upptas i kandidatförteckningen som det föreligger en handling som är avsedd att medföra rättsverkningar.

49      Vad gäller den omständigheten att ECHA enligt artikel 59.10 i förordning nr 1907/2006 ska offentliggöra och uppdatera kandidatförteckningen på sin webbplats så snart det har fattats ett beslut om upptagande av ämnet, ska det framhållas att de rättsliga skyldigheter som följer av åtgärden enligt förfarandet i artikel 59 i förordningen, avseende ett ämnes identifiering såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter, inte gäller för berörda parter förrän kandidatförteckningen innehållande detta ämne offentliggörs, eftersom det är först vid denna tidpunkt som dessa personer otvetydigt kan känna till sina rättigheter och skyldigheter och vidta sina åtgärder i enlighet därmed (se, för ett liknande synsätt, domstolens dom av den 10 mars 2009 i mål C‑345/06, Heinrich, REG 2009, s. I‑1659, punkt 44 och där angiven rättspraxis). På samma sätt börjar fristen enligt artikel 263 sjätte stycket FEUF för att väcka talan mot beslutet enligt förfarandet i artikel 59 i förordningen om ett ämnes identifiering såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter inte att löpa förrän kandidatförteckningen innehållande detta ämne offentliggörs.

50      Eftersom kandidatförteckningen inte förekommer i någon annan form än på ECHA:s webbplats, sker upptagandet av ett ämne i denna förteckning samtidigt som den uppdaterade lydelsen av denna offentliggörs. Det är således först när ämnet upptas i kandidatförteckningen som offentliggörs på ECHA:s webbplats som beslutet enligt förfarandet i artikel 59 i förordningen om ett ämnes identifiering såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter är avsett att medföra rättsverkningar.

51      Mot bakgrund av vad som ovan anförts ska talan avvisas, utan att det är nödvändigt att pröva de övriga grunderna för avvisningsyrkandet som ECHA åberopat.

 Rättegångskostnader

52      Enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Medlemsstater och institutioner som har intervenerat i ett mål ska enligt artikel 87.4 bära sina rättegångskostnader.

53      Sökandena har tappat målet och ska därför bära sina rättegångskostnader och ersätta ECHA:s rättegångskostnader, i enlighet med ECHA:s yrkanden. De kostnader som är hänförliga till förfarandet avseende uppskov med verkställigheten ska bäras av den andra sökanden, i enlighet med ECHA:s yrkanden. Kommissionen och Konungariket Nederländerna ska bära sina rättegångskostnader.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (sjunde avdelningen i utökad sammansättning)

följande:

1)      Talan avvisas.

2)      Polyelectrolyte Producers Group GEIE (PPG) och SNF SAS ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kemikaliemyndighetens (ECHA) rättegångskostnader.

3)      SNF ska ersätta rättegångskostnaderna för förfarandet avseende uppskov med verkställigheten.

4)      Konungariket Nederländerna och Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

Luxemburg den 21 september 2011

Justitiesekreterare

 

      Ordförande

E. Coulon

 

      A. Dittrich


* Rättegångsspråk: engelska.