Mål T‑171/12

Peri GmbH

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

ˮGemenskapsvarumärke – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ett tredimensionellt märke – Formen på en spännanordning – Absolut registreringshinder – Särskiljningsförmåga saknas – Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009ˮ

Sammanfattning – Tribunalens dom (åttonde avdelningen) av den 25 september 2014

1.      Gemenskapsvarumärke – Överklagande – Talan vid unionsdomstolen – Tribunalens behörighet – Prövning av lagenligheten av överklagandenämndernas beslut – Upphävande eller ändring av skäl som uppkommit efter det att beslutet meddelats – Omfattas inte

(Rådets förordning nr 207/2009, artiklarna 65.2 och 76)

2.      Gemenskapsvarumärke – Överklagande – Talan vid unionsdomstolen – Begränsning av förteckningen över varor och tjänster efter det att överklagandenämnden fattat sitt beslut – Följder

(Tribunalens rättegångsregler, artikel 135.4; rådets förordning nr 207/2009, artikel 43.1)

3.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som saknar särskiljningsförmåga – Bedömning av särskiljningsförmågan – Kriterier

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1, b)

4.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som saknar särskiljningsförmåga – Tredimensionellt varumärke som utgörs av formen på varan – Särskiljningsförmåga – Bedömningskriterier

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1, b)

5.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som saknar särskiljningsförmåga

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1, b)

1.      Se domen.

(se punkterna 13 och 14)

2.      En begränsning enligt artikel 43.1 i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken av förteckningen över de varor eller tjänster som innefattas i en ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke, vilken företas efter det att överklagandenämnden har fattat det beslut som blivit föremål för talan vid tribunalen, kan i princip inte påverka lagenligheten av det beslutet, som är det enda beslut mot vilket talan väckts vid tribunalen. Det ska emellertid även påpekas att det är möjligt att ett beslut från en av harmoniseringsbyråns överklagandenämnder överprövas vid tribunalen enbart vad avser en del av de varor eller tjänster som angetts i den förteckning som avses i registreringsansökan. I ett sådant fall vinner beslutet laga kraft för övriga varor eller tjänster som angetts i samma förteckning.

En förklaring inför tribunalen – vilken alltså ingetts efter det att överklagandenämnden hade fattat sitt beslut – genom vilken den som ansökt om registrering återkallar ansökan med avseende på vissa av de varor som avsågs i den ursprungliga ansökan kan således tolkas antingen som en förklaring att det angripna beslutet endast ifrågasatts i den del som det avser övriga berörda varor eller, om förklaringen i fråga inges i ett sent skede av förfarandet vid tribunalen, som en delvis återkallelse.

Även om den som ansökt om registrering, genom begränsningen av förteckningen över de varor som avses i registreringsansökan, inte har för avsikt att ta bort en eller flera varor från förteckningen, utan i stället ändra en eller flera egenskaper hos desamma, kan det emellertid inte uteslutas att denna ändring kan påverka prövningen av gemenskapsvarumärket vid harmoniseringsbyråns olika enheter under det administrativa förfarandet. Att under dessa omständigheter godta ändringen i samband med att talan väcks vid tribunalen skulle vara jämförbart med en ändring av föremålet för tvisten under pågående domstolsförfarande, vilket är förbjudet enligt artikel 135.4 i tribunalens rättegångsregler. Tribunalen får således inte beakta en sådan begränsning vid prövningen av huruvida talan ska bifallas.

(se punkterna 18–21)

3.      Se domen.

(se punkterna 31 och 32)

4.      Kriterierna för bedömning av särskiljningsförmågan hos varumärken som utgörs av utseendet på själva varan skiljer sig inte från dem som är tillämpliga på andra kategorier av varumärken. Vid tillämpningen av dessa kriterier måste det emellertid beaktas att omsättningskretsen inte nödvändigtvis uppfattar ett tredimensionellt varumärke som utgörs av utseendet på själva varan på samma sätt som ett ord- eller figurmärke som utgörs av ett kännetecken som är oberoende av utseendet på de varor som det avser. Genomsnittskonsumenten är nämligen inte van vid att göra antaganden om en varas ursprung på grundval av varans eller varuförpackningens form, utan grafik eller text, och det kan således vara svårare att visa att ett sådant tredimensionellt varumärke har särskiljningsförmåga än vad som är fallet beträffande ett ord- eller figurmärke. Ju mer den form som registreringsansökan avser närmar sig den mest troliga formen på varan i fråga, desto mer sannolikt är det dessutom att denna form saknar särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken. Det är under dessa omständigheter endast varumärken som i betydande mån avviker från normen eller från vad som är sedvanligt i branschen, och som således fyller sin grundläggande funktion att ange varans ursprung, som inte ska anses sakna särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009.

(se punkterna 33–35)

5.      Ett tredimensionellt kännetecken som utgörs av formen på en spännanordning, vilket begärs registrerat för ˮFormsättningar för betong och deras tillbehör av metallˮ och ˮFormsättningar för betong och deras tillbehör, ej av metallˮ i klasserna 6 och 19 i Niceöverenskommelsen, saknar särskiljningsförmåga med avseende på de berörda varorna, i den mening som avses i artikel 7.1  b i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken, eftersom det, för den specialiserade omsättningskretsen i unionen, enbart uppvisar mindre skillnader jämfört med övriga varor av samma typ. Den aktuella spännanordningen är nämligen inte så ovanlig att en tredimensionell återgivning av densamma i sig gör det möjligt att anse att det sökta varumärket har en inneboende förmåga att särskilja de avsedda varorna från konkurrenternas varor.

(se punkterna 37, 38 och 43)