Talan väckt den 17 april 2007 - Irland mot kommissionen

(Mål T-129/07)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Irland (ombud: D. O'Hagan och E. Alkin samt P. McGarry, Barrister)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten

helt eller delvis skall ogiltigförklara kommissionens beslut K(2007) 286 slutligt av den 7 februari 2007 om den befrielse från punktskatt på mineraloljor som används som bränsle vid framställningen av aluminiumoxid i regionerna Gardanne och Shannon samt på Sardinien, och som tillämpas av Frankrike, Irland och Italien, i den del det berör befrielse från punktskatt på mineraloljor som används som bränsle vid framställningen av aluminiumoxid i regionen Shannon och som tillämpas av Irland, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall ogiltigförklara kommissionens beslut K(2007) 286 slutligt av den 7 februari 2007 där kommissionen fann att den befrielse från punktskatt på mineraloljor som Frankrike, Irland och Italien beviljat vad gäller tunga förbränningsoljor som används vid framställningen av aluminiumoxid med verkan från och med den 1 januari 2004 utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 EG och att en del av detta stöd är oförenligt med den gemensamma marknaden.

Sökanden har anfört fyra grunder till stöd för sina yrkanden.

Sökanden menar för det första att kommissionen hade fel när den ansåg att Irland inte hade visat att undantagen passar in i det nationella skattesystemets natur och logik.

Sökanden hävdar för det andra att kommission inte har gjort en korrekt konkurrensanalys till stöd för sin slutsats att Irlands åtgärd kan antas påverka handeln inom gemenskapen och direkt eller potentiellt förvrida konkurrensen.

Sökanden påstår för det tredje att det ifrågasatta beslutet strider mot rättsäkerhetsprincipen, eftersom rådet redan har godkänt undantaget till slutet av år 2006.

Sökanden hävdar slutligen att kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att anse att det statliga stödet ifråga utgör ett nytt stöd och inte ett befintligt stöd.

____________