Preliminär utgåva
TRIBUNALENS DOM (sjätte avdelningen)
den 8 maj 2024 (*)
”Språkregler – Meddelande om allmänt uttagningsprov för rekrytering av administratörer och experter inom områdena försvarsindustri och rymdfrågor – Valet av andraspråk är begränsat till engelska – Förordning nr 1 – Artiklarna 1d.1, 27 och 28 f i tjänsteföreskrifterna – Diskriminering på grund av språk – Tjänstens intresse – Proportionalitet”
I mål T‑555/22,
Republiken Frankrike, företrädd av T. Stéhelin, B. Fodda och S. Royon, samtliga i egenskap av ombud,
sökande,
med stöd av
Konungariket Belgien, företrätt av C. Pochet, M. Van Regemorter och S. Baeyens, samtliga i egenskap av ombud,
av
Republiken Grekland, företrädd av V. Baroutas, i egenskap av ombud,
och av
Republiken Italien, företrädd av G. Palmieri, i egenskap av ombud, biträdd av P. Gentili, avvocato dello Stato,
intervenienter,
mot
Europeiska kommissionen, företrädd av G. Niddam, L. Vernier och I. Melo Sampaio, samtliga i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
TRIBUNALEN (sjätte avdelningen)
sammansatt av ordföranden M.J. Costeira samt domarna M. Kancheva (referent) och E. Tichy-Fisslberger,
justitiesekreterare: handläggaren H. Eriksson,
efter den skriftliga delen av förfarandet,
efter förhandlingen den 23 november 2023,
följande
Dom
1 Sökanden, Republiken Frankrike, har väckt talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av meddelandet om allmänt uttagningsprov EPSO/AD/400/22, som har rubriken ”Handläggare (AD 7) och experter (AD 9) inom områdena försvarsindustri och rymdfrågor” (EUT C 233 A, 2022, s. 1) (nedan kallat det angripna meddelandet om uttagningsprov).
Bakgrund till tvisten
2 Den 1 januari 2020 inrättade Europeiska kommissionen ett nytt generaldirektorat, generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, som ska genomföra kommissionens politik inom området försvarsindustri. Ansvaret för detta område har tidigare legat hos generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag.
3 Den 16 juni 2022 offentliggjorde Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) det angripna meddelandet om uttagningsprov i Europeiska unionens officiella tidning.
4 Under rubriken ”Allmänna bestämmelser” i det angripna meddelandet om uttagningsprov anges att ”[Epso] anordnar ett allmänt uttagningsprov på grundval av meriter och prov för att upprätta reservlistor för rekrytering av handläggare (tjänstegrupperna AD 7 och AD 9) [inom områdena försvarsindustri och rymdfrågor] huvudsakligen till Europeiska kommissionen, särskilt dess generaldirektorat för försvarsindustri och rymdfrågor”.
5 I punkt 4.1 (som har rubriken ”Översikt över uttagningsförfarandena”) i det angripna meddelandet om uttagningsprov anges att uttagningsprovet kommer att anordnas i fem etapper, nämligen ”[a]nsökan”, ”[k]ontroll av behörighet”, ”Talent Screener”, ”[u]tvärderingscentrum” och ”[k]ontroll av styrkande handlingar och upprättande av reservlistor”.
6 I punkt 3.2 (som har rubriken ”Särskilda villkor – språk”) i det angripna meddelandet om uttagningsprov anges att ”[f]ör att kunna söka måste du behärska minst två av de 24 officiella EU-språken – läs mer i avsnitt 4.2.1”.
7 I punkt 4.2.1 (som har rubriken ”Språkkrav”) i det angripna meddelandet om uttagningsprov anges följande:
”För detta uttagningsprov måste du åtminstone ha mycket goda kunskaper (minst nivå C1) i ett av de 24 officiella EU-språken och tillfredsställande kunskaper (minst nivå B2) i ett annat officiellt EU‑språk. Ett av dessa språk måste vara engelska.
…
Språkkraven i detta uttagningsprov, dvs. att vissa prov måste göras på engelska, har fastställt[s] med hänsyn till de särskilda arbetsuppgifterna för anställda vid [generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor]. Samma krav gäller för båda de områden och lönegrader som omfattas av detta meddelande om uttagningsprov.
Personalen vid [generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor] använder främst engelska för analytiskt arbete, intern kommunikation och möten, kommunikation med externa intressenter, utarbetande av rapporter, briefingar, tal och lagstiftning samt publikationer, för att utföra andra uppgifter som anges i bilaga I samt vid deltagande i specialiseringsutbildning. Engelska används också vid interna samråd, i kommunikation med andra institutioner och i revisionsförfaranden. Det är därför viktigt med goda kunskaper i engelska för [att] de som anställts ska kunna börja arbeta omedelbart.
Kunskaper i andra språk betraktas som meriterande eftersom andra språk används i särskilda fall, till exempel för landsspecifikt arbete. Godkända sökande måste dock ha åtminstone tillfredsställande kunskaper (nivå B2) i engelska för att kunna utföra de arbetsuppgifter som anges i bilaga I.
Av dessa orsaker måste sökande behärska engelska. Detta är också grunden till valet av de språk som används i ansökningsformuläret och i proven (se avsnitt 4.2.2).”
8 I bilaga I till det angripna meddelandet om uttagningsprov ges exempel på typiska arbetsuppgifter som godkända sökande i uttagningsprovet kan komma att ombedjas att utföra, indelat efter område (försvarsindustri eller rymdfrågor) och tjänst (handläggare eller expert).
9 I punkt 4.2.2 (som har rubriken ”Språk för ansökan och prov”) i det angripna meddelandet om uttagningsprov föreskrivs att ansökan ska fyllas i på vilket som helst av de 24 officiella EU-språken, utom för avsnittet Talent Screener som ska fyllas i på engelska. När det gäller proven vid utvärderingscentrumet ska proven i slutledningsförmåga göras på ett annat officiellt EU-språk än engelska. Den situationsbaserade intervjun, den muntliga framställningen, den områdesrelaterade intervjun och det områdesrelaterade skriftliga provet ska göras på engelska.
10 I samma punkt preciseras även att ”[v]i ber dig fylla i avsnittet Talent Screener i ansökningsformuläret på engelska, eftersom uttagningskommittén kommer att göra en jämförande bedömning av de sökandes svar” och att ”[u]ttagningskommittén kan också använda informationen i avsnittet Talent Screener som referens vid den områdesrelaterade intervjun”.
11 I punkt 4.3.3 (som har rubriken ”Talent Screener”) i det angripna meddelandet om uttagningsprov anges följande:
”För de sökande som bedömts uppfylla behörighetskraven kommer uttagningskommittén att göra ett urval efter meriter genom att göra en jämförelse av alla behöriga sökandes meriter på grundval av deras svar i ansökningsformuläret. Fler uppgifter finns i bilaga IV till detta meddelande. Som ett resultat av denna jämförelse kommer uttagningskommittén att upprätta en förteckning över sökande per område och per lönegrad i poängordning utifrån totalresultaten. De sökande som har högst poäng kommer att kallas till utvärderingscentrumet.”
12 I bilaga IV till det angripna meddelandet om uttagningsprov preciseras urvalskriterierna per område och förfarandet för urval via Talent Screener.
Parternas yrkanden
13 Republiken Frankrike har, med stöd av Konungariket Belgien, Republiken Grekland och Republiken Italien, yrkat att tribunalen ska
– ogiltigförklara det angripna meddelandet om uttagningsprov, och
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
14 Kommissionen har yrkat att tribunalen ska
– ogilla talan, och
– förplikta Republiken Frankrike att ersätta rättegångskostnaderna.
Rättslig bedömning
15 Republiken Frankrike har åberopat fem grunder till stöd för sin talan. Som första grund har den gjort gällande att kommissionen åsidosatte artikel 1d i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna), jämförd med artiklarna 21 och 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Den andra grunden avser åsidosättande av artikel 27 första stycket i tjänsteföreskrifterna. Såvitt avser den tredje grunden har Republiken Frankrike gjort gällande att kommissionen åsidosatte det förfarande som föreskrivs i artikel 342 FEUF och det förfarande som föreskrivs i artikel 6 rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 1958, s. 385), i dess lydelse enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013 av den 13 maj 2013 om anpassning av vissa förordningar och beslut på områdena fri rörlighet för varor, fri rörlighet för personer, bolagsrätt, konkurrenspolitik, jordbruk, livsmedelssäkerhet, veterinära och fytosanitära frågor, transportpolitik, energi, beskattning, statistik, transeuropeiska nät, rättsväsende och grundläggande rättigheter, rättvisa, frihet och säkerhet, miljö, tullunion, yttre förbindelser, utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt institutioner, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning (EUT L 158, 2013, s. 1). Republiken Frankrike har som fjärde grund gjort gällande att kommissionen åsidosatte artikel 3.3 fjärde stycket FEU och artikel 22 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Den femte grunden avser åsidosättande av skyldigheten att motivera unionens rättsakter, vilken föreskrivs i artikel 296 andra stycket FEUF.
16 Till stöd för den första grunden har Republiken Frankrike gjort gällande att med beaktande av att andra officiella unionsspråk än engelska, särskilt franska, används och är till nytta i arbetet vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, kan skälet att det är nödvändigt att de personer som rekryteras kan börja arbeta omedelbart inte motivera begränsningen av valet av andraspråk i uttagningsprovet till engelska (nedan kallad den omtvistade språkbegränsningen), eftersom en sådan begränsning inte tillgodoser de reella krav som tjänsten ställer. Den har bestritt att de handlingar som kommissionen har lämnat in för att visa att engelska är det huvudsakliga arbetsspråket vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor är relevanta. Republiken Frankrike har även gjort gällande att kommissionen inte har visat att det finns ett samband mellan användningen av engelska vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor och de arbetsuppgifter som beskrivs i det angripna meddelandet om uttagningsprov. Republiken Frankrike har också gjort gällande att den omtvistade begränsningen inte grundar sig på klara, objektiva och förutsebara kriterier. Vidare har den hävdat att om det antas att den omtvistade diskrimineringen kan motiveras med att engelska används vid generaldirektoratet i fråga, har kommissionen inte visat att denna diskriminering är proportionerlig.
17 Konungariket Belgien, Republiken Grekland och Republiken Italien har instämt i Republiken Frankrikes argument. Konungariket Belgien och Republiken Italien har tillagt att kommissionen inte kan likställa tjänstens intresse med enbart nödvändigheten att de rekryterade tjänstemännen omedelbart ska kunna börja arbeta och kommunicera internt och externt. Konungariket Belgien har betonat att även om tribunalen i domen av den 2 juni 2021, Italien/kommissionen (T‑718/17, ej publicerad, EU:T:2021:316, punkterna 63 och 64), och domen en av den 8 september 2021, Spanien/kommissionen (T‑554/19, ej publicerad, EU:T:2021:554, punkt 65), erkände att målet att de anställda ska kunna börja arbeta omedelbart kan vara ett legitimt mål, bedömde domstolen i domen av den 16 februari 2023, kommissionen/Italien och Spanien (C‑635/20 P, EU:C:2023:98, punkt 96), att ett sådant mål inte undantar kommissionen från skyldigheten att visa att en begränsning av valet av andraspråk i ett uttagningsprov objektivt sett är motiverad av tjänstens intresse. Konungariket Belgien har dessutom påpekat att tribunalen själv i domen av den 2 juni 2021, Italien/kommissionen (T‑718/17, ej publicerad, EU:T:2021:316, punkt 70), erinrade om att målet att de rekryterade tjänstemännen omedelbart ska kunna börja arbeta måste vägas mot målet att rekrytera de tjänstemän som har högsta kompetens, prestationsförmåga och integritet, och mot de rekryterade tjänstemännens möjligheter att vid institutionerna lära sig de språk som tjänstens intresse kräver. Enligt Konungariket Belgien finns det, såsom Republiken Frankrike har betonat, även andra mål som ska vägas mot målet att de rekryterade tjänstemännen omedelbart ska kunna börja arbeta, exempelvis målet att skydda den språkliga mångfalden i unionen, att ”låta den språkliga mångfalden leva” eller att ”rekrytera personal med olika språkprofiler på grund av de växlande arbetsuppgifter och den mångfald kontakter som unionens verksamhet innebär eller behovet av förankring i samhället i värdstaten”.
18 Kommissionen har gjort gällande att det av den bevisning som har lämnats in till tribunalen framgår att engelska är det huvudsakliga arbetsspråket vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor och att det således är nödvändigt att de rekryterade personerna behärskar detta språk för att de ska kunna börja arbeta omedelbart, vilket är ett mål av allmänt intresse inom ramen för personalpolitiken vilket har erkänts av unionsdomstolarna. Den har preciserat att inget annat officiellt unionsspråk används i motsvarande omfattning vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, vilket enligt rättspraxis skulle kunna motivera att ett sådant språk anges som andraspråk i uttagningsprovet i fråga. Enligt kommissionen står den omtvistade språkbegränsningen också i proportion till målet att de rekryterade personerna ska kunna börja arbeta omedelbart, eftersom inga andra språkregler än de som föreskrivs i det angripna meddelandet om uttagningsprov, med beaktande av rättspraxis, kan göra det möjligt att uppnå detta mål av allmänt intresse.
19 Tribunalen erinrar inledningsvis om att artikel 21.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna har följande lydelse:
”All diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara förbjuden.”
20 I artikel 22 i stadgan om de grundläggande rättigheterna föreskrivs följande:
”Unionen ska respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden.”
21 Artikel 1 i förordning nr 1 har följande lydelse:
”Följande språk ska vara officiella språk och arbetsspråk för unionens institutioner: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, iriska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.”
22 Även om det i artikel 1 i förordning nr 1 uttryckligen anges vilka språk som ska vara arbetsspråk för unionens institutioner, föreskrivs i artikel 6 i samma förordning att institutionerna i sina arbetsordningar får föreskriva närmare villkor för hur denna reglering av språkanvändningen ska tillämpas.
23 Tribunalen konstaterar inledningsvis att det på grundval av uppgifterna i ärendeakten i det aktuella målet inte kan fastställas att den institution där den tjänsteavdelning som huvudsakligen berörs av det angripna meddelandet om uttagningsprov ingår, det vill säga kommissionen, hade antagit bestämmelser i sin arbetsordning när nämnda meddelande offentliggjordes, i syfte att i enlighet med artikel 6 i förordning nr 1 föreskriva närmare villkor till de allmänna språkregler som fastställs i denna förordning.
24 I artikel 1d.1 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs att vid tillämpningen av tjänsteföreskrifterna ska all diskriminering på grund av bland annat språk vara förbjuden. I artikel 1d.6 första meningen i tjänsteföreskrifterna föreskrivs att ”[t]illämpningen av principen om icke-diskriminering och proportionalitetsprincipen får bara begränsas på objektiva och rimliga grunder i syfte att uppnå legitima mål av allmänt intresse inom ramen för personalpolitiken”.
25 I artikel 28 f i tjänsteföreskrifterna föreskrivs dessutom att en tjänsteman får tillsättas endast om han kan styrka att han har fördjupade kunskaper i ett av unionens språk och tillfredsställande kunskaper i ett annat av unionens språk. Även om det i denna bestämmelse preciseras att tillfredsställande kunskaper i ett annat språk krävs ”för att kunna utföra arbetsuppgifterna”, anges inte vilka kriterier som kan beaktas för att begränsa valet av detta språk bland de officiella språk som anges i artikel 1 i förordning nr 1 (se dom av den 9 september 2020, Spanien och Italien/kommissionen, T‑401/16 och T‑443/16, ej publicerad, EU:T:2020:409, punkt 62 och där angiven rättspraxis).
26 Sådana kriterier framgår inte heller av artikel 27 i tjänsteföreskrifterna, där det i första stycket, utan att det görs någon hänvisning till språkkunskaper, anges att ”[r]ekryteringen ska vara inriktad på att de tjänstemän som tjänstgör vid institutionen har högsta kompetens, prestationsförmåga och integritet samt är rekryterade över största möjliga geografiska område bland medborgarna i unionens medlemsstater” och att ”[i]nga tjänster ska vara förbehållna medborgare från en viss bestämd medlemsstat”. Det samma gäller det andra stycket i denna artikel, där det endast anges att ”[p]rincipen om jämlikhet mellan unionens medborgare ska göra det möjligt för alla institutioner att anta lämpliga åtgärder om det konstateras en betydande obalans mellan olika medborgarskap bland tjänstemännen som inte berättigas av objektiva kriterier” och preciseras bland annat att ”[d]essa lämpliga åtgärder ska vara berättigade och får aldrig leda till andra rekryteringskriterier än efter merit” (dom av den 9 september 2020, Spanien och Italien/kommissionen, T‑401/16 och T‑443/16, ej publicerad, EU:T:2020:409, punkt 63).
27 I artikel 1.1 f i bilaga III till tjänsteföreskrifterna anges slutligen att i ett meddelande om uttagningsprov kan det i förekommande fall anges vilka språkkunskaper som krävs med tanke på tjänstens speciella art. Av denna bestämmelse följer emellertid inte en allmän tillåtelse att i ett uttagningsprov begränsa valet av andraspråk till ett begränsat antal officiella språk bland de som anges i artikel 1 i förordning nr 1 (se dom av den 9 september 2020, Spanien och Italien/kommissionen, T‑401/16 och T‑443/16, ej publicerad, EU:T:2020:409, punkt 64 och där angiven rättspraxis).
28 Av det ovan anförda följer att begränsningen av sökandenas val av andraspråk i ett uttagningsprov till ett visst antal språk, vilket utesluter övriga officiella språk, utgör diskriminering på grund av språk, vilket i princip är förbjudet enligt artikel 1d.1 i tjänsteföreskrifterna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 mars 2019, Spanien/parlamentet, C‑377/16, EU:C:2019:249, punkt 66). Det är nämligen uppenbart att vissa potentiella sökande (de som har tillfredsställande kunskaper i åtminstone ett av de angivna språken) gynnas på grund av denna begränsning, eftersom de kan delta i uttagningsprovet och följaktligen rekryteras som tjänstemän eller övriga anställda inom unionen, medan andra som inte har dessa kunskaper utesluts (se dom av den 9 september 2020, Spanien och Italien/kommissionen, T‑401/16 och T‑443/16, ej publicerad, EU:T:2020:409, punkt 65 och där angiven rättspraxis).
29 Unionsinstitutionernas stora utrymme för eget skön vad gäller hur de organiserar sina tjänsteavdelningar, liksom Epsos utrymme för eget skön vid utövandet av de befogenheter som den tilldelats av unionsinstitutionerna, begränsas således av artikel 1d i tjänsteföreskrifterna, varför den särbehandling på grund av språk som är resultatet av att språkreglerna för ett uttagningsprov innehåller en begränsning till ett visst antal officiella språk endast kan godtas om en sådan begränsning är sakligt motiverad och står i proportion till de reella krav som tjänsten ställer. Dessutom måste varje villkor som rör specifika språkkunskaper vara grundat på klara, objektiva och förutsebara kriterier som är sådana att de sökande kan förstå skälen till detta villkor och att unionsdomstolen kan pröva om villkoret är lagenligt (se dom av den 16 februari 2023, kommissionen/Italien och Spanien, C‑635/20 P, EU:C:2023:98, punkt 68 och där angiven rättspraxis).
30 Det ska även erinras om att tribunalen i punkt 65 i domen av den 8 september 2021, Spanien/kommissionen (T‑554/19, ej publicerad, EU:T:2021:554), slog fast att om inte annat anges i det aktuella meddelandet om uttagningsprov ligger det i tjänstens intresse att de personer som rekryteras av unionsinstitutionerna efter ett urvalsförfarande av det slag som avsågs i det målet kan börja arbeta omedelbart och således snabbt kan börja utföra de arbetsuppgifter som nämnda institutioner avser att anförtro dem.
31 I punkt 66 i domen av den 8 september 2021, Spanien/kommissionen (T‑554/19, ej publicerad, EU:T:2021:554), fastslog tribunalen att även om man alltid måste räkna med en anpassningsperiod för nya arbetsuppgifter och nya arbetsvanor samt tid för att integrera sig i en ny tjänst, är det legitimt att en institution försöker rekrytera personer som, från det att de tillträder sin tjänst, åtminstone kan kommunicera med sina överordnade och kolleger och därmed ha förmåga att så snabbt och fullständigt som möjligt förstå innebörden av de arbetsuppgifter som de anförtros, samt kan kommunicera med medarbetare och personer som ringer utifrån.
32 Av detta drog tribunalen slutsatsen att det ska anses legitimt för en institution att försöka rekrytera personer som kan använda sig av och så väl som möjligt förstå det eller de språk som används i det yrkesmässiga sammanhang där dessa personer kommer att integreras (dom av den 8 september 2021, Spanien/kommissionen, T‑554/19, ej publicerad, EU:T:2021:554, punkt 66).
33 Mot bakgrund av dessa överväganden kontrollerade tribunalen, med beaktande av de uppgifter som kommissionen hade tillhandahållit, om kunskaper i ett av de fyra språk som angetts i det angripna meddelande om uttagningsprov som avsågs i det målet kunde göra det möjligt för de utvalda sökandena att omedelbart börja arbeta som tjänstemän när de rekryterats (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 september 2021, Spanien/kommissionen, T‑554/19, ej publicerad, EU:T:2021:554, punkt 73).
34 Det var i detta särskilda sammanhang som tribunalen bedömde att en begränsning av valet av andraspråk för sökande i ett uttagningsprov till ett begränsat antal av de officiella språken inte kan anses vara sakligt motiverad och proportionerlig när det bland dessa språk, utöver språk i vilka kunskaper är önskvärda eller till och med nödvändiga, finns andra språk som jämfört med ett annat officiellt språk inte ger eventuella godkända sökande i ett uttagningsprov någon särskild fördel (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 september 2021, Spanien/kommissionen, T‑554/19, ej publicerad, EU:T:2021:554, punkt 122).
35 Av domen av den 8 september 2021, Spanien/kommissionen (T‑554/19, ej publicerad, EU:T:2021:554), som inte har överklagats, framgår således att diskriminering på grund av språk kan motiveras av tjänstens intresse av att anställa tjänstemän som behärskar det eller de språk som används av tjänsteavdelningen i fråga, så att de kan börja arbeta omedelbart.
36 Det ska emellertid betonas att domstolen i domen av den 16 februari 2023, kommissionen/Italien och Spanien (C‑635/20 P, EU:C:2023:98), erinrade om att det ankommer på den institution som har begränsat språkreglerna i ett urvalsförfarande till ett begränsat antal av unionens officiella språk att visa att en sådan begränsning verkligen är ägnad att tillgodose reella krav avseende de arbetsuppgifter som de anställda personerna kommer att utföra, att den står i proportion till dessa krav och att den grundar sig på klara, objektiva och förutsebara kriterier, medan det ankommer på tribunalen att göra en konkret prövning av huruvida begränsningen är objektivt motiverad och proportionerlig med hänsyn till nämnda behov (se dom av den 16 februari 2023, kommissionen/Italien och Spanien, C‑635/20 P, EU:C:2023:98, punkt 69 och där angiven rättspraxis).
37 Redan i domen av den 26 mars 2019, Spanien/parlamentet (C‑377/16, EU:C:2019:249, punkt 69), och domen av den 26 mars 2019, kommissionen/Italien (C‑621/16 P, EU:C:2019:251), krävde domstolen således att det ska finnas ett samband mellan språkbegränsningen och de arbetsuppgifter som de rekryterade personerna kommer att utföra. I sistnämnda dom, vilken avsåg lagenligheten av ett meddelande om ett allmänt uttagningsprov för att upprätta en anställningsreserv av handläggare (AD 5) inom området dataskydd, slog domstolen fast att för att tribunalen ska kunna pröva huruvida reglerna för det aktuella uttagningsprovet är förenliga med artikel 1d i tjänsteföreskrifterna ankommer det således på denna att göra en utredning i det konkreta fallet av nämnda regler och de särskilda omständigheterna i fallet. Det är nämligen endast genom en sådan utredning som det kan fastställas vilka språkkunskaper som institutionerna objektivt sett kan kräva, i tjänstens intresse, när det gäller särskilda tjänster, och följaktligen huruvida begränsningen av de språk som får användas vid deltagandet i dessa uttagningsprov är sakligt motiverad och står i proportion till de reella krav som tjänsten ställer (dom av den 26 mars 2019, kommissionen/Italien, C‑621/16 P, EU:C:2019:251, punkt 94).
38 Det ska påpekas att den omtvistade språkbegränsningen, i den del som valet av andraspråk i det uttagningsprov som avses i det angripna meddelandet om uttagningsprov är begränsat till endast engelska, varigenom övriga officiella unionsspråk utesluts, utgör diskriminering på grund av språk, vilket i princip är förbjudet, såsom kommissionen själv har erkänt.
39 I enlighet med den rättspraxis som anges i punkterna 29–37 ovan ska tribunalen därför kontrollera om denna språkbegränsning är sakligt motiverad och står i proportion till de reella krav som tjänsten ställer.
Huruvida den omtvistade språkbegränsningen är ägnad att tillgodose de reella krav som tjänsten ställer
40 Republiken Frankrike har hävdat att den omtvistade språkbegränsningen utgör diskriminering på grund av språk, vilket i princip är förbjudet enligt artikel 1d.1 i tjänsteföreskrifterna, jämförd med artiklarna 21 och 22 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.
41 Republiken Frankrike har påpekat att Epso har motiverat den omtvistade språkbegränsningen med att eftersom personalen vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor huvudsakligen använder engelska såväl för samtliga de typiska arbetsuppgifter som godkända sökande i uttagningsprovet kan komma att ombedjas att utföra som för sin interna kommunikation, mellan tjänsteavdelningarna och externt, så är det viktigt med goda kunskaper i engelska för att de som anställts ska kunna börja arbeta omedelbart efter att ha rekryterats till generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor. Enligt Republiken Frankrike är dessa påståenden allmänna och abstrakta och har inte styrkts med några precisa kvantitativa eller kvalitativa uppgifter, varken i det angripna meddelandet om uttagningsprov eller i kommissionens svaromål.
42 Republiken Frankrike har gjort gällande att i motsats till vad Epso påstod i det angripna meddelandet om uttagningsprov sker en betydande del av utbytet inom generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor på franska. Att franska har en särskild plats inom generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor förklaras bland annat av den erfarenhet som vissa anställda har skaffat sig vid École de guerre de Paris (Frankrike). Dessutom hålls möten regelbundet på franska, ett stort antal uppdragsrapporter utarbetas på detta språk och vissa nyheter från generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor publiceras även på franska. Republiken Frankrike har även erinrat om att den kommissionsledamot som ansvarar för den inre marknaden, Thierry Breton, och hans rådgivare med ansvar för försvarsfrågor är fransktalande.
43 Republiken Frankrike har bestritt att de handlingar som kommissionen har bifogat i bilagorna B1–B5 i sitt svaromål är relevanta när det gäller att visa att engelska är det huvudsakliga språk som används vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor. Den har påpekat att som personalavdelningen vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor har medgett i bilaga B2 innehåller dessa handlingar inga uppgifter om de språk som används för de tal, den lagstiftning och de specialiseringsutbildningar som anges i punkt 4.2.1 i det angripna meddelandet om uttagningsprov. Dessa handlingar innehåller inte heller, utom för formella handlingar och briefingar, några uppgifter om de språk som används för intern kommunikation, möten, kommunikation med externa intressenter, interna samråd, kommunikation med andra institutioner och i revisionsförfaranden, vilka också anges i punkt 4.2.1 i det angripna meddelandet om uttagningsprov. Republiken Frankrike har invänt mot den åtskillnad som kommissionen gjort mellan formellt och informellt utbyte, som har resulterat i att det informella utbytet inte har tagits med i presentationen av språkanvändningen vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor. Den har hävdat att det avgörande kriteriet är huruvida ett språk används i arbetet i samband med de arbetsuppgifter som utförs vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, och detta oberoende av graden av formalism i utbytet.
44 När det gäller bilaga B3 har Republiken Frankrike påpekat att för 15 709 av de 36 057 förtecknade handlingarna, det vill säga mer än 40 procent, anges inga uppgifter om språk, vilket innebär att det är omöjligt att veta på vilka språk handlingarna har utarbetats. Den har betonat att det är omöjligt att kontrollera kommissionens påstående att samma andel av dessa handlingar har utarbetats på engelska som för de handlingar där språket anges.
45 När det gäller bilaga B5 har Republiken Frankrike påpekat att det i 23 av de 29 meddelandena om lediga tjänster, det vill säga en stor majoritet av meddelandena, anges att det krävs åtminstone tillfredsställande kunskaper i franska (B2). Den har även påpekat att i fyra andra meddelanden krävs kunskaper i franska på nivå B1, vilket innebär att det i 27 av de 29 meddelandena om lediga tjänster krävs vissa kunskaper i franska. Begränsningen till engelska garanterar följaktligen inte att de godkända sökande som rekryteras till tjänsterna i fråga ”omedelbart kan påbörja sitt arbete”, eftersom den inte garanterar att de godkända sökandena kan franska på den nivå som krävs.
46 Republiken Frankrike har vidare betonat att till skillnad från vad som krävs enligt rättspraxis har varken Epso, i det angripna meddelandet om uttagningsprov, eller kommissionen, i sitt svaromål, lyckats visa att det finns ett konkret samband mellan den exklusiva användningen av engelska och de specifika arbetsuppgifter som utförs vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, vilka beskrivs i bilaga I till det angripna meddelandet om uttagningsprov.
47 Republiken Frankrike har gjort gällande att det av bilaga I till det angripna meddelandet om uttagningsprov framgår att de godkända sökande som rekryteras som handläggare kan komma att utföra uppgifter som inte specifikt rör områdena försvarsindustri och rymdfrågor, utan är gemensamma för unionens alla politikområden. Republiken Frankrike har betonat att den tvärgående kompetens som krävs för att utföra sådana uppgifter gör att sökande som har godkänts i uttagningsprov kan anställas på tjänster vid olika generaldirektorat under sin karriär.
48 Republiken Frankrike har påpekat att Epso har offentliggjort meddelanden om uttagningsprov i vilka föreskrivs mycket mindre restriktiva språkregler än de som föreskrivs i det angripna meddelandet om uttagningsprov, trots att de arbetsuppgifter som de godkända sökandena i dessa uttagningsprov kunde förvänta sig att komma att utföra inte skiljde sig så mycket från de som beskrivs i bilaga I till det angripna meddelandet om uttagningsprov. Republiken Frankrike har påpekat att det för övrigt förefaller som om en sökande som godkänts efter något av dessa uttagningsprov och placerats på en reservlista i princip kan komma att rekryteras till generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, eller också inte, vilket innebär att de ”särskilda” arbetsuppgifter som personalen vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor påstås utföra inte verkar motivera den omtvistade begränsningen. Republiken Frankrike har även påpekat att tribunalen aldrig har ogiltigförklarat något meddelande om uttagningsprov i vilka dessa språkregler eller liknanden språkregler föreskrivs och har påpekat att generaladvokaten Sharpston i sitt förslag till avgörande i målet Spanien/parlamentet (C‑377/16, EU:C:2018:610), betonade de fördelar som sådana regler innebär.
49 Republiken Frankrike har dessutom betonat att handläggarna vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor kan utföra vissa av de operativa arbetsuppgifter som beskrivs i bilaga I till det angripna meddelandet om uttagningsprov på franska, eftersom deras motparter till största delen är fransktalande.
50 Kommissionen har bestritt Republiken Frankrikes argumentering. Den har gjort gällande att den omtvistade språkbegränsningen är förenlig med kraven i tribunalens nyliga praxis, såsom de följer av domen av den 8 september 2021, Spanien/kommissionen (T‑554/19, ej publicerad, EU:T:2021:554). Av den domen framgår att när det i ett meddelande om uttagningsprov föreskrivs en begränsning av valet av andraspråk, kan detta val inte avse ett språk för vilket begränsningen inte är motiverad. Av nämnda dom framgår även att de handlingar som ska tillhandahållas för att motivera en sådan begränsning är sådana som gör det möjligt att ”fastställa vilket eller vilka språk som de berörda tjänsteavdelningarna faktiskt använder i sitt dagliga arbete, eller vilket eller vilka språk som är absolut nödvändiga för att utföra de uppgifter som avses i det angripna meddelandet”. Av ovannämnda dom framgår även att tribunalen på basen av de handlingar som institutionen i fråga har lämnat in kan kontrollera om användningen av ett språk kan anses vara ”klart övervägande”, så att det kan anses vara motiverat att inkludera det, eller ”betydligt mindre omfattande”, vilket leder till motsatt slutsats.
51 Kommissionen har hävdat att det av de konkreta uppgifterna i punkt 4.2.1 i det angripna meddelandet om uttagningsprov, vilka styrks av den bevisning som den lämnat in till tribunalen, framgår att det är nödvändigt att behärska engelska för att omedelbart kunna börja arbeta vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, vilket inte är fallet med något annat officiellt unionsspråk.
52 Till stöd för detta påstående har kommissionen lämnat in en tabell med en sammanställning över språken i de handlingar som generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor utarbetade och mottog under ettårsperioden närmast före offentliggörandet av det angripna meddelandet om uttagningsprov (bilaga B3). Av denna tabell framgår att av 36 057 handlingar hade 19 949 utarbetats på engelska och 399 på andra språk eller flera språk, medan det för 15 709 handlingar inte anges något språk i det datasystem där de registrerats. Bland andra språk än engelska är franska det mest använda språket (186 handlingar), följt av tyska (70 handlingar), flerspråkiga handlingar (57 handlingar) och spanska (37 handlingar). Enligt kommissionen visar en analys av de handlingar för vilka språket är angivet, vilka är de enda som är relevanta i förevarande fall, att handlingarna på engelska utgör 98 procent av handlingarna medan handlingarna på franska utgör 0,9 procent av dem.
53 Kommissionen har även lämnat in statistik över de språk som användes för de briefingar som generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor förberedde under samma period (bilaga B4), av vilken det framgår att av de 431 briefingar som generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor ansvarade för eller bidrog till utarbetades 362 på engelska, det vill säga 84 procent, och 69 på franska, det vill säga 16 procent.
54 Kommissionen har även lämnat in meddelanden om lediga tjänster som ”handläggare utan chefsansvar” som generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor offentliggjorde under samma period (bilaga B5). I samtliga dessa meddelanden om lediga tjänster krävs yrkeskunskaper i engelska. Franska anges endast i några meddelanden om lediga tjänster, ibland endast som ”meriterande”. Hänvisningen till franska i meddelandena om lediga tjänster beror dessutom endast på att mallarna för meddelanden om lediga tjänster inte hade uppdaterats. Engelska är det enda arbetsspråket vid de enheter för vilka meddelandena offentliggjordes.
55 Kommissionen har tillagt att den omtvistade språkbegränsningen är nödvändig för att förhindra att reservlistan blir delvis oanvändbar, vilket inte är i tjänstens intresse. Kommissionen har preciserat att även om en godkänd sökande skulle klara uttagningsprovet utan att behärska engelska på nivå B2, skulle han eller hon inte kunna rekryteras till generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, eftersom det i nyare meddelanden om lediga tjänster i tjänstegrupp AD vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor krävs tillräckliga kunskaper i engelska. Enligt kommissionen är det, i motsats till vad Republiken Frankrike har gjort gällande, meningslöst att låta sökande delta, om de inte kan utföra arbetsuppgifterna på grund av otillräckliga språkkunskaper.
56 Kommissionen har även svarat på flera av Republiken Frankrikes argument beträffande att språkbegränsningen i fråga inte är motiverad.
57 Kommissionen har således, för det första, inte bestritt att den omtvistade begränsningen utesluter sökande som inte talar engelska på nivå B2, men har påpekat att det är sällsynt att sökande som vill ha en internationell karriär inte behärskar engelska på nivå B2 och att sökande som inte behärskar två officiella unionsspråk på nivå C1 respektive B2 för övrigt skulle uteslutas även om uttagningsproven genomfördes på samtliga 24 språk.
58 Vad för det andra gäller Republiken Frankrikes argument att alla institutioner kan anställa tjänstemän från reservlistan har kommissionen påpekat att även om denna möjlighet faktiskt existerar, är den av minimal betydelse och motsvarar inte det mål som eftersträvas genom det angripna meddelandet om uttagningsprov och kan inte ligga till grund för språkreglerna för uttagningsprovet, vilka måste motiveras med avseende på tjänstens krav. Den har dessutom betonat att det för den stora majoriteten tjänster vid unionens institutioner krävs yrkeskunskaper i engelska.
59 Vad för det tredje gäller Republiken Frankrikes argument att franska i stor utsträckning används vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor och att vissa viktiga tjänster innehas av fransktalande personer, däribland tjänsten som generaldirektör, har kommissionen preciserat att den omständigheten att man är kapabel att arbeta på franska inte betyder att arbetsspråket är franska. Således framgår av bilaga B4 att vissa av de personer som briefingarna riktar sig till och som har franska efternamn har begärt att erhålla briefingarna på engelska. Den omständigheten att generaldirektören vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, som är finsk, behärskar franska och vid behov tillfälligtvis kan använda det motsäger inte heller den omständigheten att han arbetar på engelska.
60 Vad för det fjärde gäller att motparterna till personalen vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor till stor del är fransktalande har kommissionen betonat att också denna omständighet tillfälligtvis kan innebära ett informellt utbyte på bilateral grund mellan två fransktalande personer. Detta inverkar emellertid inte på det formella utbytet mellan generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor och dess samtalspartner. Enligt kommissionen är frågan nämligen inte huruvida ett språk som franska kan vara till nytta, utan huruvida det faktiskt används i arbetet vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor. För övrigt har alla försök att motivera inkluderandet av ett språk i valet av andraspråk i ett uttagningsprov med att kommissionens samtalspartner behärskar nämnda språk uttryckligen underkänts i rättspraxis, eftersom det har konstaterats att de uppgifter om behärskade språk som lämnats av kommissionens personal inte är relevanta.
61 Vad för det femte gäller Republiken Frankrikes argument att de arbetsuppgifter som personalen vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor utför inte är tillräckligt speciella för att motivera den omtvistade begränsningen har kommissionen betonat att generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor är en liten nyinrättad tjänsteavdelning, som har haft en enda generaldirektör sedan den inrättades och således sedan start har kunnat arbeta enhetligt på ett enda språk. Kommissionen anser för övrigt att även om det i tidigare meddelanden om uttagningsprov har föreskrivits fler språk, innebär detta inte nödvändigtvis att de berörda tjänsteavdelningarna skiljde sig från generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor på denna punkt. Detta bekräftas av de domar i vilka domstolen och tribunalen har konstaterat att kommissionen inte kunnat visa att dess tjänstemän vid andra tjänsteavdelningar arbetar på andra språk än engelska.
62 Kommissionen har för det sjätte hävdat att de exempel på meddelanden om uttagningsprov som Republiken Frankrike har hänvisat till inte är relevanta i förevarande fall. Den har betonat att meddelandet om uttagningsprov EPSO/AD/373/19 avsåg ett uttagningsprov för handläggare till unionens alla institutioner som dessutom offentliggjordes före de nyaste domar genom vilka meddelanden om uttagningsprov eller beslut av uttagningskommittén grundade på meddelanden om uttagningsprov som inkluderade andra språk än engelska ogiltigförklarats. Vad gäller meddelandet om uttagningsprov EPSO/AD/397/32 är det ett pilotuttagningsprov och utgör i detta skede en isolerad företeelse. Kommissionen har dessutom betonat att språkreglerna för dessa uttagningsprov inte kan användas som grund för en jämförelse vid bedömningen av huruvida den omtvistade begräsningen är proportionerlig, dels eftersom ett uttagningsprov som genomförs på samtliga 24 språk inte innehåller någon begränsning, dels eftersom Republiken Frankrike inte har visat på vilket sätt ett uttagningsprov som genomförs på 5 språk skulle vara motiverat i förevarande fall.
63 Kommissionen har för det sjunde gjort gällande att Republiken Frankrikes argument att godkända sökande i ett uttagningsprov som genomförs på fler språk skulle kunna rekryteras till generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor är spekulativt, eftersom generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor vill rekrytera specialister och i alla händelser kontrollerar kunskaperna i engelska vid rekryteringen. Kommissionen har dessutom ingen skyldighet att motivera skillnaden i språkregler mellan två uttagningsprov, särskilt inte när de har olika mål. Kommissionen har tillagt att även om de språkregler som Republiken Frankrike har hänvisat till inte har ogiltigförklarats, har de inte heller bestritts, och att Republiken Frankrike inte har visat att sådana språkregler är förenliga med nuvarande rättspraxis. Kommissionen har härvid hävdat att även om den enligt rättspraxis i princip inte är skyldig att begränsa valet av andraspråk i uttagningsprovet till engelska, kvarstår dock att om arbetet huvudsakligen genomförs på engelska kan den inte inkludera andra språk än engelska bland de språk som kan väljas som andraspråk i uttagningsprovet, utan har tvärtom fog för att begränsa valet av andraspråk till engelska.
64 Kommissionen har för det åttonde påpekat att ett uttagningsprov på unionens samtliga 24 officiella språk trots allt skulle utesluta vissa sökande på grund av deras språknivå, detta enligt artikel 28 f i tjänsteföreskrifterna, vilken genom att ålägga kunskaper i ett andraspråk med nödvändighet syftar till att det ska uppkomma ett eller flera kommunikationsspråk vid institutionernas tjänsteavdelningar.
65 Enligt domstolens praxis, som anges i punkterna 36–37 ovan, ska motiveringen av en sådan språkbegränsning som den omtvistade språkbegränsningen grundas på de arbetsuppgifter som de rekryterade personerna kan komma att utföra. I förevarande fall ankommer det med andra ord på kommissionen att visa att de arbetsuppgifter som beskrivs i det angripna meddelandet om uttagningsprov som sådana kräver kunskaper i engelska på nivå B2.
66 Tribunalen konstaterar att kommissionen inte har knutit kravet på att de rekryterade personerna ska ha kunskaper i engelska på nivå B2 för att omedelbart kunna börja arbeta till de särskilda arbetsuppgifter som dessa personer kan komma att utföra, utan endast till den omständigheten att dessa personer kommer att utföra nämnda uppgifter vid tjänsteavdelningar där den nuvarande personalen huvudsakligen använder engelska för att utföra nämnda uppgifter.
67 En sådan argumentering, som endast innebär att säga att arbetsuppgifterna måste utföras på engelska, eftersom de redan utförs på det språket, kan därför i princip inte styrka att den omtvistade språkbegränsningen är ägnad att tillgodose de reella krav som tjänsten ställer avseende de arbetsuppgifter som de rekryterade personerna kan komma att utföra, såsom det krävs enligt den praxis från domstolen som anges i punkt 36 ovan.
68 Det ska dessutom påpekas att kommissionens argumentering, enligt vilken den omtvistade språkbegränsningen motiveras med att engelska som ett ”fastställt faktum” används som arbetsspråk vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, inte överensstämmer med situationen vid generaldirektoratet. Det ska nämligen erinras om att generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor inrättades endast två och ett halvt år innan det angripna meddelandet om uttagningsprov offentliggjordes och var mitt uppe i anställandet av personal, vilket offentliggörandet av meddelandet i fråga för övrigt visar.
69 Det ska betonas att kommissionens argumentering i alla händelser inte tillräckligt styrks av de handlingar som den har lämnat in till tribunalen i detta syfte.
70 Således framgår det, för det första, av den förklaring på heder och samvete som lämnats in av personalavdelningen vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor (bilaga B2) att den statistik över språken i de handlingar som utarbetats och mottagits av generaldirektoratet (bilaga B3) omfattar samtliga de områden som anges i punkt 4.2.1 fjärde stycket i det angripna meddelandet om uttagningsprov, med noterbart undantag för ”tal, lagstiftning och specialiseringsutbildning”, vilka i meddelandet dock anges som arbete som personalen vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor utför på engelska.
71 För det andra ska det betonas att det utifrån den tabell som kommissionen har ingett i bilaga B3 inte är möjligt att identifiera det slag av handlingar som avses, utan endast den programvara som har använts för att lagra dem och det sätt på vilket de överförts, vilket innebär att det inte är möjligt att kontrollera att dessa handlingar faktiskt hänför sig till de arbetsuppgifter som de rekryterade personerna kommer att utföra. Endast den förklaring på heder och samvete som har lämnats av personalavdelningen vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor (bilaga B2), genom vilken det intygas att den tabell som kommissionen lämnat in avser samtliga de områden som anges i punkt 4.2.1 i det angripna meddelandet om uttagningsprov, utom tal, lagstiftning och specialiseringsutbildning, kan inte uppväga för att tabellen inte är tillräckligt precis med avseenden på det slag av prövning av bevisningen som det ankommer på tribunalen att gör enligt den rättspraxis som anges i punkt 36 ovan.
72 Av tabellen framgår att av totalt 36 057 handlingar hade 19 949 utarbetats på engelska, medan endast 399 handlingar utarbetats på något annat av unionens officiella språk, varav, framför allt, 186 på franska, 70 på tyska, 37 på spanska, 5 på italienska, 4 på nederländska och 1 på grekiska. Även om denna statistik faktiskt vittnar om en omfattande användning av engelska, kan den inte anses vara definitivt avgörande, eftersom det inte har registrerats något språk för 15 709 handlingar. Det ska preciseras att tribunalen, i motsats till vad kommissionen har hävdat, inte endast kan presumera att förhållandet mellan antalet handlingar som utarbetats på engelska och antalet handlingar som utarbetats på något annat av unionens officiella språk, när det gäller de handlingar för vilka språket har registrerats, är det samma när det gäller handlingar för vilka språket inte har registrerats. Bevisbördan för detta åligger kommissionen enligt den praxis som anges i punkt 65 ovan.
73 För det tredje framgår det av de uppgifter som kommissionen har tillhandahållit i bilaga B4 att av de 431 briefingar som helt eller delvis hade förberetts av generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor hade 362 förberetts på engelska, det vill säga 84 procent, och 69 på franska, det vill säga 16 procent (bilaga B4). Det ska emellertid påpekas att det av samma uppgifter framgår att av de 362 briefingar som förberetts på engelska riktades 316 till en person som hade franska som modersmål eller en person som det är allmänt känt talar franska. Eftersom kommissionen inte har visat att man i dessa briefingar använde engelska på begäran av mottagarna eller på grund av särskilda omständigheter, kan det inte anses att dessa handlingar visar att det är nödvändigt att behärska engelska för att kunna kommunicera inom institutionen. Sådana uppgifter kan på sin höjd visa att generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor huvudsakligen använder detta språk för kommunikationen inom institutionen därför att man har valt att göra det och inte för att tillgodose de reella krav som tjänsten ställer. Detta konstaterande bekräftas för övrigt av kommissionens argument att generaldirektören för generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor faktiskt talar franska, men arbetar endast på engelska.
74 Vad för det fjärde gäller de meddelanden om lediga tjänster som kommissionen har lämnat in ska det inledningsvis påpekas att dessa handlingar inte i sig kan visa att ett språk faktiskt används vid kommissionens tjänsteavdelningar. De kan emellertid belysa behoven vid tjänsteavdelningen så som de har identifierats av en institution. Som Republiken Frankrike har gjort gällande måste det i förevarande fall dock konstateras att det i 27 av de 29 meddelandena om lediga tjänster anges att det utöver yrkeskunskaper i engelska krävs olika grader av kunskaper i franska. Som exempel kan nämnas att det i ett meddelande av den 23 juni 2021 krävs kunskaper i franska på nivå C2 (bilaga B5, sida 40). I ett annat meddelande av den 7 juli 2021 anges att franska precis som engelska är arbetsspråk vid den enhet som berörs av meddelandet om lediga tjänster (bilaga B5, sida 43). I ett meddelande av den 1 november 2021 krävs att man förutom kunskaper i engelska på nivå C1 ska ha kunskaper i franska på nivå C1 eller B2 (bilaga B5, sida 47). I ett meddelande av den 26 oktober 2021 krävs goda kunskaper i engelska och helst i franska (bilaga B5, sida 70). I ett annat meddelande av den 29 november 2021 preciseras att arbetsspråken är engelska och franska (bilaga B5, sida 57). Det samma gäller ett meddelande av den 14 oktober 2021 (bilaga B5, sida 64) och ytterligare ett meddelande som offentliggjordes den 7 februari 2022 (bilaga B5, sida 121). I de meddelanden om lediga tjänster som offentliggjordes under 2022 framhävs kravet på goda kunskaper i engelska och helst i franska (bilaga B5, sidorna 128, 177, 205 och 232), mycket goda kunskaper i engelska och franska (bilaga B5, sida 212) eller också, förutom engelska på nivå C1, franska på nivå B2 (bilaga B5, sidorna 131, 138, 159, 166, 194, 208, 222 och 229) eller nivå C1 (bilaga B5, sidorna 124, 180 och 215) eller också kunskaper i engelska och franska på nivå C2 (bilaga B5, sidorna 117 och 188). Även om en läsning av dessa handlingar bekräftar att generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor från start ansåg att kunskaper i engelska är nödvändiga för att utföra diverse arbetsuppgifter vid generaldirektoratet, bekräftar den även att fram till offentliggörandet av det angripna meddelandet om uttagningsprov var detta inte det enda språk som ansågs vara till nytta eller till och med nödvändigt för att utföra nämnda arbetsuppgifter, och detta till den grad att det i vissa av meddelandena preciserades att engelska och franska var arbetsspråk.
75 Det argument som kommissionen har anfört, enligt vilket angivelsen av franska i språkkraven i dessa meddelanden om lediga tjänster berodde på ett problem med uppdateringen av mallarna för nämnda meddelanden, är föga övertygande med beaktande av meddelandenas olika utformning och skillnaderna mellan de kunskapsnivåer i franska som krävs i de olika meddelandena. Kommissionen har inte heller styrkt detta argument, eftersom den varken har påstått eller visat att meddelandena drogs tillbaka eller var föremål för korrigeringar.
76 Det ska betonas att kommissionen inte har lämnat in någon annan bevisning för att engelska används i ”analytiskt arbete, intern kommunikation och möten, kommunikation med externa intressenter, utarbetande av rapporter, briefingar, tal och lagstiftning samt publikationer, för att utföra andra uppgifter som anges i bilaga I samt vid deltagande i specialiseringsutbildning”. Det samma gäller ”interna samråd, … kommunikation med andra institutioner och … revisionsförfarande”.
77 Av övervägandena i punkterna 65–75 ovan följer att kommissionen inte har visat att den omtvistade språkbegränsningen är motiverad i den mening som avses i den praxis som anges i punkt 36 ovan.
Huruvida den omtvistade språkbegränsningen är proportionerlig
78 Enligt Republiken Frankrike har varken Epso, i det angripna meddelandet om uttagningsprov, eller kommissionen visat på vilket sätt den omtvistade begränsningen är proportionerlig i förhållande till målet att de godkända sökandena i uttagningsprovet ska kunna börja arbeta omedelbart.
79 Republiken Frankrike samt Konungariket Belgien, Republiken Grekland och Republiken Italien har hävdat att även om målet att rekrytera tjänstemän som omedelbart kan börja arbeta kan omfattas av de reella krav som tjänsten ställer, gäller detta också målet att skydda den språkliga mångfalden i unionen och att rekrytera personal med olika språkprofiler med beaktande av de många olika arbetsuppgifterna och mångfalden kontakter som unionens verksamhet innebär. Nödvändigheten för unionens tjänstemän att, genom rimliga kunskaper i språket i den medlemsstat där den institution, det organ eller den byrå vid vilken de arbetar ligger, kunna integreras i denna stat omfattas också av de reella krav som tjänsten ställer.
80 Enligt Republiken Frankrike ska målet att rekrytera godkända sökande som omedelbart kan börja arbeta dessutom nyanseras, och detta av tre skäl. Till att börja med är 50 procent av de godkända sökande i uttagningsproven för specialiserade handläggare kvar på reservlistan ännu sex månader efter det att resultaten offentliggjorts, medan denna andel är 35 procent tolv månader efter det att resultaten offentliggjorts. Vidare har godkända sökande i uttagningsproven möjlighet att gå språkutbildningar före och efter rekryteringen. Slutligen är det tänkt att godkända sökande ska arbeta som tjänstemän i unionen under flera år och inneha olika tjänster som kan ställa olika krav på språkkunskaper. Språkkraven vid rekryteringen bör således inte ställas endast med hänsyn till den första anställningen och bör inte medföra att godkända sökande omedelbart begränsas av en praxis som främjar enspråkighet.
81 Epso borde följaktligen ha säkerställt en avvägning mellan dessa olika mål, så att företräde hade getts åt språkregler som i minsta möjliga mån begränsar rekryteringen av olika språkprofiler, vilket Epso inte gjorde i förevarande fall.
82 Republiken Frankrike har tillbakavisat kommissionens argument att godkända sökande som inte har kunskaper i engelska på nivå B2 inte skulle ha någon chans att rekryteras, vilket skulle göra att reservlistan blev delvis oanvändbar. Dels kommer minst 10 procent av de godkända sökandena i uttagningsprov för specialiserade administratörer som tas upp på reservlistorna sist och slutligen aldrig att rekryteras, antingen därför att de väljer det eller därför att de inte godkänts i någon anställningsintervju inom den föreskrivna fristen eller inte har hittat något lämpligt anställningserbjudande. Under dessa omständigheter är det än mindre motiverat att redan i den första rekryteringsetappen tillämpa så strikta språkregler som i det angripna meddelandet om uttagningsprov. Dels är det, såsom kommissionen har medgivit, rimligt att anse att den största delen av sökandena har kunskaper i engelska på nivå B2, vilket begränsar risken för en oanvändbar reservlista. Det är dessutom den godkända sökanden själv, som har tagit risken att genomgå uttagningsprovet utan att behärska engelska på denna nivå, som får ta konsekvenserna av detta.
83 Kommissionen har hävdat att den omtvistade språkbegränsningen står i proportion till de krav som tjänsten ställer. Enligt kommissionen medför denna begränsning att det avsedda målet uppnås, och det finns inga andra mindre begränsande möjligheter, eftersom det inte hade varit förenligt med tribunalens praxis att inkludera andra officiella unionsspråk än engelska. Republiken Frankrike har dessutom inte förklarat vilka andra språkregler som tillgodoser de krav som tjänsten ställer som kunde ha föreskrivits i det angripna meddelandet om uttagningsprov. Kommissionen har tillagt att engelska är det mest lärda utländska språket i Europa och att det är rimligt att förvänta sig att alla som vill göra en internationell karriär har skaffat sig kunskaper i engelska på nivå B2 innan de deltar i ett uttagningsprov. För övrigt konstaterade personaldomstolen i domen av den 29 juni 2011, Angioi/kommissionen (F‑7/07, EU:F:2011:97), att en inbjudan att anmäla intresse i vilken det endast krävs ett språk, och inte en särskild kombination av språk, iakttar proportionalitetsprincipen.
84 Som svar på Republiken Frankrikes argument att målet att rekrytera godkända sökande som omedelbart kan börja arbeta ska nyanseras, eftersom alla godkända sökande inte rekryteras omedelbart, och att godkända sökande har möjlighet att gå språkutbildningar, har kommissionen betonat att om man skulle behöva beakta möjligheten för sökande att utveckla sin kompetens efter uttagningsprovet, skulle detta innebära att förneka intresset av att anordna ett uttagningsprov, vars syfte är att välja ut de bästa sökandena.
85 Kommissionen har även bestritt Republiken Frankrikes argument att de språkregler som föreskrivs i det angripna meddelandet om uttagningsprov endast beaktar språkkraven med avseende på de första arbetsuppgifter som godkända sökande i uttagningsprovet kommer att utföra och medför att de begränsas av en praxis som främjar enspråkighet. Kommissionen anser att de språkregler som föreskrivs i det angripna meddelandet om uttagningsprov inte hindrar rekryteringen av godkända sökande som talar andra språk utöver engelska och inte heller att dessa personer använder dessa andra språk vid informellt utbyte efter rekryteringen.
86 När det gäller Republiken Frankrikes argument att det hade varit mer välbetänkt att gradvis minska antalet språk som berörs av valet av andraspråk i stället för att gå från uttagningsprov som genomförs på 24 språk till uttagningsprov som genomförs på ett enda språk, har kommissionen gjort gällande att en sådan minskning inte är förenlig med det aktuella rättsläget, eftersom rättspraxis kräver att varje språkbegränsning motiveras och förbjuder inkludering av varje språk för vilket det inte kan bevisas att det är nödvändigt för utförandet av arbetsuppgifterna.
87 Vad gäller Republiken Frankrikes argument att kommissionen inte gjorde en intresseavvägning har kommissionen erinrat om att ett uttagningsprov framför allt tjänar till att välja ut sökande i syfte att rekrytera dem.
88 Enligt den rättspraxis som det erinras om i punkt 36 ovan ankommer det på den institution som har begränsat språkreglerna i ett urvalsförfarande till ett begränsat antal av unionens officiella språk att visa att en sådan begränsning verkligen är ägnad att tillgodose reella krav avseende de arbetsuppgifter som de rekryterade personerna kommer att utföra samt står i proportion till dessa krav.
89 Av rättspraxis framgår även att det ankommer på institutionerna att göra en avvägning mellan, å ena sidan, det legitima syfte som motiverar att antalet tillåtna språk i uttagningsproven begränsas och, å andra sidan, de anställda tjänstemännens möjligheter att under sitt arbete vid institutionerna lära sig de språk som tjänstens intresse kräver (dom av den 27 november 2012, Italien/kommissionen, C‑566/10 P, EU:C:2012:752, punkt 97).
90 Kommissionen har inte hävdat att den gjorde en sådan avvägning, utan har endast dels gjort gällande att det inte fanns några andra lösningar som var mindre begränsande än de språkregler som föreskrivs i det angripna meddelandet om uttagningsprov, eftersom det inte hade varit förenligt med tribunalens praxis att inkludera ett annat språk än engelska med beaktande av att engelska är det språk som huvudsakligen används vid de berörda generaldirektoraten, dels hänvisat till punkterna 98 och 99 i domen av den 29 juni 2011, Angioi/kommissionen (F‑7/07, EU:F:2011:97).
91 Såsom det har konstaterats i punkt 77 ovan kan kommissionen emellertid inte göra gällande att det var förenligt med rättspraxis att begränsa andraspråket i uttagningsprovet till endast engelska.
92 Som Republiken Frankrike har gjort gällande uttalade sig personaldomstolen vidare inte i punkterna 98 och 99 i domen av den 29 juni 2011, Angioi/kommissionen (F‑7/07, EU:F:2011:97), om huruvida unionsrätten tillåter att man i ett meddelande om uttagningsprov begränsar vissa prov till ett enda språk, såsom det föreskrivs i språkreglerna i det angripna meddelandet om uttagningsprov, utan konstaterade att begränsningen i uttagningsprovet av valet av andraspråk till de tre interna kommunikationsspråken, även om en sökande hade valt ett internt kommunikationsspråk som förstaspråk, stod i proportion till det mål som Epso eftersträvade i det fallet.
93 Det ska således konstateras att kommissionen inte har visat att den omtvistade språkbegränsningen står i proportion till de krav som tjänsten ställer i den mening som avses i den rättspraxis som anges i punkt 29 ovan.
94 Mot bakgrund av det ovan anförda ska talan bifallas såvitt avser den första av de grunder som Republiken Frankrike har åberopat.
95 Av det ovan anförda följer att det angripna meddelandet om uttagningsprov ska ogiltigförklaras, utan att det är nödvändigt att pröva de övriga grunder som Republiken Frankrike har åberopat.
Rättegångskostnader
96 Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande rättegångsdeltagare förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Republiken Frankrike har yrkat att kommissionen ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom kommissionen har tappat målet ska Republiken Frankrikes yrkande bifallas.
97 Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna ska de medlemsstater som har intervenerat bära sina rättegångskostnader. Konungariket Belgien, Republiken Grekland och Republiken Italien ska följaktligen bära sina rättegångskostnader.
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (sjätte avdelningen)
följande:
1) Meddelandet om allmänt uttagningsprov EPSO/AD/400/22 med rubriken ”Handläggare (AD 7) och experter (AD 9) inom områdena försvarsindustri och rymdfrågor” ogiltigförklaras.
2) Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Republiken Frankrikes rättegångskostnader.
3) Konungariket Belgien, Republiken Grekland och Republiken Italien ska bära sina rättegångskostnader.
Costeira | Kancheva | Tichy-Fisslberger |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 8 maj 2024.
Underskrifter