Tribunalens beslut (femte avdelningen) av den 13 september 2017 – Luxemburg mot kommissionen

(mål T‑109/10)

”Talan om ogiltigförklaring – Eruf – Nedsättning av finansiellt stöd – Interreg II/C‑programmet ’Översvämning Rhen-Maas’ – Underlåtenhet att iaktta beslutsfristen – Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter – Talan som är uppenbart välgrundad”

1.      Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter – Underlåtenhet att iaktta en av unionslagstiftaren föreskriven frist – Rättens prövning ex officio

(Artikel 263 FEUF; rådets förordning nr 1083/2006, artikel 100.5)

(se punkterna 65 och 67)

2.      Unionsrätt – Principer – Rätten till försvar – Den kontradiktoriska principen – Iakttagande härav i ett domstolsförfarande – Räckvidd

(se punkt 66)

3.      Institutionernas rättsakter – Tillämpning i tiden – Handläggningsregler – Omedelbart ikraftträdande

(Rådets förordning nr 1083/2006, artikel 100.5)

(se punkt 73)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2009)10712 av den 23 december 2009 om nedsättning av det stöd som Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) beviljat inom ramen för programmet för gemenskapsinitiativet Interreg II/C ”Översvämning Rhen-Maas” i Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Frankrike, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna på grundval av kommissionens beslut K(97)3742 av den 18 december 1997 (Eruf nr 970010008), i den mån som det är tillämpligt på Storhertigdömet Luxemburg.

Avgörande

1) Kommissionens beslut K(2009)10712 av den 23 december 2009 om nedsättning av det stöd som Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) beviljat inom ramen för programmet för gemenskapsinitiativet Interreg II/C ”Översvämning Rhen-Maas” i Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Frankrike, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna på grundval av kommissionens beslut K(97)3742 av den 18 december 1997 (Eruf nr 970010008), ogiltigförklaras, i den mån som det är tillämpligt på Storhertigdömet Luxemburg.

2) Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Storhertigdömet Luxemburgs rättegångskostnader.

3) Konungariket Belgien, Republiken Frankrike och Konungariket Nederländerna ska bära sina rättegångskostnader.