DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)
den 19 september 2019 (*)
”Begäran om förhandsavgörande – Tillnärmning av lagstiftning – Motorfordon – Förordning (EG) nr 715/2007 – Artikel 6.1 första meningen – Information om reparation och underhåll av fordon – Tillverkarens skyldigheter gentemot oberoende aktörer – Obegränsad tillgång till denna information i ett standardiserat format – Formerna för tillgången – Förbud mot diskriminering”
I mål C‑527/18,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland) genom beslut av den 21 juni 2018, som inkom till domstolen den 13 augusti 2018, i målet
Gesamtverband Autoteile-Handel eV
mot
KIA Motors Corporation
meddelar
DOMSTOLEN (andra avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden A. Arabadjiev samt domarna T. von Danwitz, C. Vajda, P.G. Xuereb och A. Kumin (referent),
generaladvokat: M. Szpunar,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Gesamtverband Autoteile-Handel eV, genom M. Sacré, Rechtsanwalt,
– KIA Motors Corporation, genom T. Kopp, R. Polley och W. Holzapfel, Rechtsanwälte,
– Europeiska kommissionen, genom M. Huttunen, J. Hradil och A. C. Becker, samtliga i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 6.1 första meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 2007, s. 1).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Gesamtverband Autoteile-Handel eV (nedan kallad Gesamtverband), som är en tysk branschorganisation för grossisthandel med bildelar, och Kia Motors Corporation (nedan kallat Kia), som är en sydkoreansk biltillverkare. Målet rör biltillverkarens vägran att ge oberoende aktörer tillgång till information om reparation och underhåll av fordon i ett format som möjliggör en elektronisk behandling.
Tillämpliga bestämmelser
Unionsrätt
Förordning nr 715/2007
3 I skäl 8 i förordning nr 715/2007 anges följande:
”För att förbättra den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, krävs obegränsad tillgång till reparationsinformation om fordonen genom ett standardiserat format för att få fram teknisk information, samt en effektiv konkurrens på marknaden för tjänster som avser information om reparation och underhåll av fordon. En stor del av denna information gäller system för omborddiagnos (OBD) och deras samverkan med andra system i fordonet. Det bör fastställas tekniska specifikationer som tillverkarnas webbplatser bör respektera liksom riktade åtgärder som säkerställer rimlig tillgång för små och medelstora företag. Gemensamma normer som fastställs tillsammans med berörda parter, såsom Oasis-formatet [Organisation for the Advancement of Structured Information Standards], kan underlätta informationsutbytet mellan tillverkare och tjänsteleverantörer. Det är därför till en början lämpligt att kräva att Oasis-formatet används för tekniska specifikationer och att uppmana kommissionen att be CEN/ISO [Europeiska standardiseringskommittén och Internationella standardiseringsorganisationen] att vidareutveckla detta format till en standard som på sikt kan ersätta Oasis-formatet.”
4 Enligt skäl 27 i förordningen består förordningens mål i ”att förverkliga den inre marknaden genom införande av gemensamma tekniska krav beträffande utsläpp från motorfordon och genom att garantera oberoende verkstäder samma tillgång till information om reparation och underhåll av fordon som auktoriserade återförsäljare eller verkstäder”.
5 I artikel 3, med rubriken ”Definitioner”, anges följande i punkterna 14 och 15:
”I denna förordning och dess genomförandeåtgärder gäller följande definitioner:
…
14. information om reparation och underhåll av fordon: all information som krävs för diagnos, underhåll, kontroll, periodisk övervakning, reparation, omprogrammering eller ominstallation av originaldata när det gäller fordonet, och som tillverkarna tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare eller verkstäder, inklusive alla senare ändringar och tillägg till denna information. Denna information omfattar all information som krävs för att installera delar eller anordningar på fordon.
15. oberoende aktör: andra företag än auktoriserade återförsäljare och verkstäder som direkt eller indirekt är delaktiga i reparation och underhåll av motorfordon, särskilt reparatörer, tillverkare eller återförsäljare av utrustning för reparation, verktyg eller reservdelar, utgivare av teknisk information, bilklubbar, aktörer som ger hjälp på vägarna, aktörer som erbjuder kontroll och provningstjänster och aktörer som erbjuder utbildning för installatörer, tillverkare och reparatörer av utrustning för fordon som drivs med alternativa bränslen.”
6 Artikel 6 i förordning nr 715/2007 har rubriken ”Tillverkarnas skyldigheter”. I punkt 1 i denna artikel föreskrivs följande:
”Tillverkarna skall utan dröjsmål ge oberoende aktörer obegränsad och standardiserad tillgång till information om reparation och underhåll av fordon via lättillgängliga webbplatser och i standardiserat format och på ett sådant sätt att de inte diskrimineras jämfört med auktoriserade återförsäljare och verkstäder i fråga om den tillgång och information de sistnämnda ges. För att detta mål lättare skall kunna nås skall informationen lämnas på ett konsekvent sätt, inledningsvis i överensstämmelse med Oasis-formatets tekniska krav …”
7 I artikel 8 i förordningen, som har rubriken ”Genomförandeåtgärder”, föreskrivs följande:
”De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av artiklarna 6 och 7, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.3. I detta ingår att fastställa och uppdatera tekniska föreskrifter om hur OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon skall tillhandahållas, varvid särskild uppmärksamhet skall ägnas åt små och medelstora företags speciella behov.”
Förordning (EG) nr 692/2008
8 Kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 av den 18 juli 2008 om genomförande och ändring av förordning nr 715/2007 (EUT L 199, 2008, s. 1) ändrades genom förordning nr 566/2011 av den 8 juni 2011 (EUT L 158, 2011, s. 1) (nedan kallad förordning nr 692/2008), bland annat för att skärpa förfarandet för utbyte av uppgifter avseende fordonskomponenter mellan fordonstillverkarna och de oberoende aktörerna.
9 I artikel 13 i förordning nr 692/2008, med rubriken ”Tillgång till OBD och information om reparation och underhåll av fordonet”, föreskrivs följande i punkt 1:
”Tillverkarna ska införa nödvändiga arrangemang och förfaranden i enlighet med artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XIV till den här förordningen för att se till att … reparations- och underhållsinformation om fordonet är enkelt tillgänglig.”
10 Punkt 2.1 i bilaga XIV till förordning nr 692/2008 har följande lydelse:
”Information om … reparation och underhåll av fordonet på webbplatser ska följa de tekniska specifikationerna i OASIS Document SC2-D5, ’Format of Automotive Repair Information’, … och avsnitten 3.2, 3.5, (exkl. 3.5.2), 3.6, 3.7 och 3.8 i OASIS Document SC1-D2, ’Autorepair Requirements Specification’ …, och bara använda öppna text- och grafikformat eller format som kan visas och skrivas ut enbart med hjälp av standardprogram som är fritt tillgängliga, lätta att installera och kan köras under vedertagna operativsystem. … De som vill ha rätt att kopiera eller återpublicera informationen bör förhandla direkt med den berörda tillverkaren. …
Information om alla delar av fordonet – såsom det identifieras genom fordonets identifikationsnummer (VIN) och eventuella ytterligare kriterier, t.ex. hjulbas, motorstyrka, utförande eller tillbehör – som monterats av tillverkaren och som kan ersättas av reservdelar som tillverkaren tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare och verkstäder eller tredje part genom en hänvisning till originaldelarnas nummer, ska finnas tillgänglig i en databas som ska vara lättåtkomlig för oberoende aktörer.
Denna databas ska innehålla fordonets identifikationsnummer, originaldelarnas nummer, originaldelarnas namn, giltighetsuppgifter (datum för giltighetens början och slut), monteringsuppgifter och, i tillämpliga fall, strukturegenskaper.
Informationen i databasen ska uppdateras regelbundet. Uppdateringarna ska bland annat omfatta alla modifikationer av enskilda fordon efter tillverkningen, om sådana uppgifter finns tillgängliga för de auktoriserade återförsäljarna.”
Förordning (EU) nr 566/2011
11 Skäl 12 i förordning nr 566/2011 har följande lydelse:
”För att garantera effektiv konkurrens på marknaden för information om reparation och underhåll av fordon och för att klargöra att den berörda informationen också omfattar uppgifter som måste lämnas till andra oberoende aktörer än verkstäder för att garantera att den oberoende reparationsmarknaden som helhet ska kunna konkurrera med auktoriserade återförsäljare och verkstäder, oberoende av om fordonstillverkaren lämnar dessa uppgifter direkt till auktoriserade återförsäljare och verkstäder, krävs ytterligare förtydliganden när det gäller vilken typ av uppgifter som ska lämnas enligt förordning … nr 715/2007.”
Tysk lagstiftning
12 Av beslutet om hänskjutande framgår att Gesamtverband har gjort gällande att vissa bestämmelser i Gesetz gegen den unlauteren Wettbewerb (lag om bekämpande av illojal konkurrens, nedan kallad UWG) i såväl dess lydelse enligt den version som var tillämplig fram till den 10 december 2015 (nedan kallad den äldre lydelsen av UWG) som den version som är tillämplig efter detta datum (nedan kallad den nya lydelsen av UWG) har åsidosatts.
13 I 4 § punkt 11 i den äldre lydelsen av UWG föreskrevs följande:
”Otillbörligt handlande ska anses föreligga när en fysisk eller juridisk person
…
11. bryter mot en lagstadgad bestämmelse som, bland annat, är avsedd att reglera marknadsbeteendet i marknadsaktörernas intresse.”
14 Denna bestämmelse har i den nya lydelsen av UWG ersatts av 3a §, i vilken följande föreskrivs:
”Otillbörligt handlande ska anses föreligga när en fysisk eller juridisk person bryter mot en lagstadgad bestämmelse som, bland annat, är avsedd att reglera marknadsbeteendet i marknadsaktörernas intresse, och överträdelsen kan medföra en väsentlig negativ inverkan på konsumenternas, andra marknadsaktörers eller konkurrenters intressen.”
15 Enligt 8 § första stycket första meningen UWG, i såväl den gamla som i den nya lydelsen, är det möjligt att väcka talan om föreläggande om omedelbart upphörande (undanröjande) och, vid återfallsrisk, framtida underlåtelse (avstående) mot den som har gjort sig skyldig till en olaglig kommersiell handling i den mening som avses i 3 § och 7 § i denna lag. Enligt 3 § första stycket i den äldre lydelsen av UWG ska otillbörliga kommersiella handlingar anses vara olagliga när de kan medföra en väsentlig negativ inverkan på konkurrenternas, konsumenternas och andra marknadsaktörers intressen. Enligt 3 § första stycket i den nya lydelsen av UWG ska otillbörliga kommersiella handlingar anses vara olagliga.
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
16 Gesamtverband och de oberoende aktörer som är medlemmar i Gesamtverband har, vad gäller de fordon som Kia saluför, en tillgång som endast medger läsning av uppgifterna i en databas där det lagras information om reparation och underhåll av dessa fordon, i den mening som avses i artikel 3.14 i förordning nr 715/2007.
17 Gesamtverband begärde, för egen räkning och för sina medlemmars räkning, att Kia skulle bevilja dem tillgång till informationen i databasen i ett format som möjliggör en elektronisk behandling.
18 Gesamtverband väckte därefter talan vid Landgericht Frankfurt am Main (regional domstol i Frankfurt am Main, Tyskland) och yrkade att denna domstol skulle förplikta Kia att bevilja sökanden och dess medlemmar tillgång till denna information i det begärda formatet. Denna domstol förpliktade Kia i enlighet med Gesamtverbands yrkanden. Efter att Kia överklagat domen i första instans, konstaterade Oberlandesgericht Frankfurt am Main (Regionala överdomstolen i Frankfurt am Main, Tyskland) att artikel 6.1 i förordning nr 715/2007 inte innebär en skyldighet för Kia att bevilja Gesamtverband och dess medlemmar tillgång till denna information i ett format som möjliggör elektronisk behandling av uppgifter. Denna domstol slog fast att i förhållande till oberoende aktörer behöver det endast säkerställas en tillgång till dessa uppgifter som enbart medger läsning. Denna form av tillgängliggörande innebar inte någon diskriminering av dessa aktörer i förhållande till de återförsäljare och verkstäder som genom avtal är knutna till Kia. Gesamtverband har överklagat domen i andra instans till den hänskjutande domstolen, Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland).
19 Den hänskjutande domstolen anser att utgången i det aktuella målet beror på svaret på frågan om det sätt på vilket Kia har valt att ställa den aktuella informationen till de oberoende aktörernas förfogande är förenligt med artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 eller om denna bestämmelse tvärtom kräver att sådan information ska tillhandahålls i ett format som möjliggör elektronisk behandling.
20 Den hänskjutande domstolen anser att även om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon i ett format som möjliggör elektronisk behandling för oberoende aktörer kan ha en positiv inverkan på den inre marknadens funktion och främja en effektiv konkurrens på marknaden för informationstjänster om reparation och underhåll av fordon, förefaller en skyldighet att ställa dessa uppgifter till oberoende aktörers förfogande i ett format som möjliggör elektronisk behandling inte framgå av ordalydelsen i artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 eller av hänvisningen till Oasis-standarden som anges i denna bestämmelse. Den hänskjutande domstolen har även anfört att med hänsyn till ordalydelsen i punkt 2.1 första stycket, första och fjärde meningen, samt andra stycket i bilaga XIV till förordning nr 692/2008 och tillkomsthistorien till denna punkt 2.1, skulle artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 kunna tolkas så, att tillverkaren inte är skyldig att tillhandahålla den aktuella informationen i ett format som möjliggör elektronisk behandling. En sådan tolkning stöds dessutom av kommissionens avsikt att, i den nya ramförordningen om typgodkännande, föreskriva en skyldighet att göra den aktuella informationen tillgänglig för oberoende aktörer i ett format som är maskinläsbart och som möjliggör elektronisk behandling.
21 Den hänskjutande domstolen har tillagt att EU-domstolen även bör precisera räckvidden av diskrimineringsförbudet i artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 i en sådan situation som den som är i fråga i det nationella målet, i vilken en biltillverkare, till förmån för auktoriserade återförsäljare och verkstäder, har inrättat en ytterligare informationskanal för försäljning av originalreservdelar genom att anlita en tillhandahållare av informationstjänster.
22 Vad gäller de informationskanaler som de oberoende reparatörerna har tillgång till har den hänskjutande domstolen angett att Kia ställer sin katalog över originaldelar till företaget LexComs förfogande, vilket gör det möjligt för oberoende reparatörer att på detta företags webbportal ”partslink24” söka originaldelar från Kia med hjälp av fordonens identifikationsnummer. Den hänskjutande domstolen har påpekat att Gesamtverband inte har gjort gällande att informationen om reparation och underhåll av fordon som ingår i de uppgifter som återförsäljarna och de reparatörer som är knutna till Kia hade tillgång till, var mer omfattande eller av bättre kvalitet än dem som de oberoende aktörerna kunde få tillgång till via Kias internetportal.
23 Mot denna bakgrund beslutade Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:
”1) Är tillverkaren skyldig att tillhandahålla den information som oberoende aktörer enligt artikel 6.1 första meningen ska ges tillgång till i sådan form att uppgifterna kan behandlas elektroniskt?
2) Föreligger diskriminering av oberoende aktörer, vilken är förbjuden enligt artikel 6.1 första meningen i förordning (EG) nr 715/2007, när en tillverkare genom att koppla in en tillhandahållare av informationstjänster öppnar ytterligare en informationskanal genom vilken auktoriserade återförsäljare och verkstäder kan sälja originaldelar?”
Prövning av tolkningsfrågorna
Den första frågan
24 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 ska tolkas så, att biltillverkarna ska ge de oberoende aktörerna tillgång till information om reparation och underhåll av fordon i ett format som möjliggör elektronisk behandling.
25 Enligt denna bestämmelse ska tillverkarna utan dröjsmål ge oberoende aktörer obegränsad och standardiserad tillgång till information om reparation och underhåll av fordon via lättillgängliga webbplatser och i standardiserat format och på ett sådant sätt att de inte diskrimineras jämfört med auktoriserade återförsäljare och verkstäder i fråga om den tillgång och information de sistnämnda ges.
26 Det ska i detta avseende konstateras att ordalydelsen i artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 som sådan inte gör det möjligt att besvara den hänskjutande domstolens fråga, eftersom det där endast anges att det format i vilket denna information ska göras tillgänglig ska vara standardiserat. Denna angivelse gör det inte möjligt att avgöra huruvida dessa uppgifter ska tillhandahållas på ett sätt som endast medger läsning eller i ett format som möjliggör elektronisk behandling.
27 Det följer nämligen såväl av skäl 8 och artikel 6.1 andra meningen i förordning nr 715/2007 som av punkt 2.1 första stycket i bilaga XIV till förordning nr 692/2008 att formatets standardiserade karaktär ska förstås så, att de aktuella uppgifterna ska överensstämma med de tekniska kraven i Oasis-standarden på ett sådant sätt att det går att hitta relevanta tekniska uppgifter och att informationsutbytet underlättas. Det framgår emellertid inte av denna föreskrift att tillverkarna åläggs att lämna ut de aktuella uppgifterna i ett format som kan bli föremål för elektronisk behandling. Detta gäller i än högre grad eftersom såväl ett format som enbart tillåter läsning som ett format för elektronisk behandling gör det möjligt att hitta den önskade tekniska informationen samtidigt som informationsutbytet underlättas.
28 Även om tillverkarna enligt ordalydelsen i artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 är skyldiga att ”obegränsat” ge tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, kan, i motsats till vad Gesamtverband och kommissionen har gjort gällande, en tillgång som endast medger läsning inte anses utgöra en begränsning av tillgången till denna information. Med hänsyn till att det i denna bestämmelse görs en åtskillnad mellan å ena sidan den tillgång till information som ska ges, vilken ska ”obegränsad”, och, å andra sidan, det format i vilken den ska ges, hänvisar den obegränsade tillgången nämligen till själva innehållet i den information som ska göras tillgänglig för oberoende aktörer och inte till det sätt på vilket tillgängliggörandet sker.
29 Den omständigheten att den aktuella informationen enligt artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 ska vara enkelt och snabbt tillgänglig innebär inte att den ska vara tillgänglig i ett format som möjliggör elektronisk behandling. Samma konstaterande gäller det krav som följer av artikel 6.1 andra meningen i förordning nr 715/2007, enligt vilket informationen ska lämnas in på ett konsekvent sätt. Detta syfte säkerställs dessutom av att formatet är standardiserat.
30 Vid tolkningen av en unionsbestämmelse ska, enligt domstolens fasta praxis, inte endast dess lydelse beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som den ingår i (se, bland annat, dom av den 17 april 2018, Egenberger, C‑414/16, EU:C:2018:257, punkt 44 och där angiven rättspraxis). Även tillkomsthistorien för en unionsrättslig bestämmelse kan vara relevant för tolkningen av densamma (dom av den 10 december 2018, Wightman m.fl., C‑621/18, EU:C:2018:999, punkt 47 och där angiven rättspraxis).
31 Vad för det första gäller det sammanhang i vilket artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 ingår, erinrar domstolen om att det i punkt 2.1 första stycket i bilaga XIV till förordning nr 692/2008 föreskrivs att en oberoende aktör som önskar ”kopiera eller återpublicera” de aktuella uppgifterna ska förhandla direkt med den berörda tillverkaren. Det framgår av denna bestämmelse att kommissionen, som enligt artikel 8 i förordning nr 715/2007 ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra artikel 6 i denna förordning, själv förefaller grunda sig på antagandet att artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 endast innebär ett krav på att tillgång till den aktuella informationen ska lämnas genom en åtkomst som enbart medger läsning.
32 För det andra föreskrivs det i punkt 2.1 andra stycket i bilaga XIV till förordning nr 692/2008 att information om reparation och underhåll av fordon ska tillhandahållas ”i en databas”, utan att precisera att tillgång till dessa uppgifter ska ske i ett format som möjliggör elektronisk behandling. Av detta följer att denna bestämmelse endast ålägger tillverkaren en skyldighet att upprätta en databas. De närmare formerna för hur de oberoende aktörerna kan ta del av de uppgifter som finns i sådana databaser, det vill säga huruvida de endast har tillgång till sådan information med åtkomst som enbart medger läsning eller huruvida de kan förfoga över dem i ett format som möjliggör elektronisk behandling, regleras således inte i nämnda punkt 2.1.
33 Det är vidare utrett att kommissionen, i samband med utarbetandet av förordning 566/2011, avsåg att ändra punkt 2.1 i bilaga XIV till förordning nr 692/2008 i syfte att föreskriva tillgång till den berörda informationen, eller åtminstone delar av denna information, i ett format som möjliggör en elektronisk behandling. Detta förslag från kommissionen fanns emellertid inte med i den slutliga versionen av förordning nr 566/2011. Eftersom kommissionen, enligt skäl 12 i förordning nr 566/2011, angav att det ”krävs ytterligare förtydliganden när det gäller vilken typ av uppgifter som ska lämnas enligt förordning [nr 715/2007]”, följer det härav att kommissionen vid denna tidpunkt ansåg dels att artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 inte krävde att den aktuella informationen skulle tillhandahållas i ett format som möjliggör elektronisk behandling, dels att det inte fanns anledning att införa en sådan skyldighet genom förordning nr 566/2011.
34 Vad vidare gäller Gesamtverbands argument att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 2018, s. 1), som enligt dess artikel 91 är tillämplig från och med den 1 september 2020, är relevant för tolkningen av artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007, är det tillräckligt att påpeka att det var först under lagstiftningsförfarandet som skyldigheten att lämna uppgifter om reparation och underhåll av fordon till oberoende aktörer i ett format som möjliggör elektronisk behandling infördes. En sådan skyldighet föreskrivs numera i artikel 61.1 i förordning nr 2018/858. Härav följer att det inte är möjligt att utifrån förordning nr 2018/858 dra slutsatsen att en sådan skyldighet föreskrevs redan i förordning nr 715/2007.
35 Vad för det andra gäller de syften som eftersträvas med förordning nr 715/2007 framgår det av skälen 8 och 27 att förordningen – genom att säkerställa obegränsad tillgång till den berörda informationen – syftar till att förverkliga och förbättra den inre marknadens funktion på ett sätt som upprätthåller en effektiv konkurrens såväl på marknaden för reparations- och underhållstjänster som på marknaden för tjänster som avser information om reparation och underhåll av fordon. Detta syfte framgår även i huvudsak av skäl 12 i förordning nr 566/2011.
36 Det ska i detta avseende konstateras att även om det förhållandet att tillgång ges till den aktuella informationen på ett sätt som möjliggör elektronisk behandling innebär att dessa aktörers användning av informationen underlättas och således bidrar till att säkerställa en effektiv konkurrens på var och en av dessa marknader samt en väl fungerande inre marknad, finns det inget som tyder på att dessa syften endast skulle kunna uppnås genom att ålägga biltillverkarna en skyldighet att tillhandahålla den aktuella informationen i ett sådant format.
37 Mot bakgrund av det ovanstående ska följande svar lämnas. Artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 ska tolkas så, att den inte ålägger biltillverkarna att ge de oberoende aktörerna tillgång till information om reparation och underhåll av fordon i ett format som möjliggör elektronisk behandling.
Den andra frågan
38 Den hänskjutande domstolen har ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 ska tolkas så, att den omständigheten att en biltillverkare, till förmån för auktoriserade återförsäljare och verkstäder, inrättar ytterligare en informationskanal för försäljning av originalreservdelar genom att anlita en tillhandahållare av informationstjänster, utgör en tillgång till information som diskriminerar oberoende aktörer jämfört med den tillgång som ges auktoriserade återförsäljare och verkstäder i den mening som avses i denna bestämmelse.
39 Det ska i detta hänseende erinras om att det framgår av artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 att den tillgång till den aktuella informationen som beviljas oberoende aktörer inte får vara diskriminerande jämfört med den tillgång som ges till auktoriserade återförsäljare och verkstäder, i den meningen att dessa inte ska placeras i en mer fördelaktig situation när det gäller såväl innehållet i den information som tillhandahålls som formerna för deras tillgång till information.
40 I målet vid den nationella domstolen har Gesamtverband gjort gällande att de oberoende reparatörer som utför en sökning på webbplatsen ”partslink24” från företaget LexCom endast kan finna, vad gäller de reservdelar som ska användas för fordon av märket Kia, originalreservdelar från Kias auktoriserade återförsäljare, vilket kan utgöra en fördel för dessa företag. Det rör sig emellertid inte om en diskriminering i den mening som avses i artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007, vilken endast avser den tillgång till den aktuella informationen som ges oberoende aktörer å ena sidan och auktoriserade återförsäljare och verkstäder å andra sidan. Det framgår emellertid av den hänskjutande domstolens förklaringar att Gesamtverband inte har gjort gällande att de återförsäljare och de reparatörer som genom avtal är knutna till Kia, med hjälp av LexComs internetportal, hade tillgång till information om reparation och underhåll av fordon som var mer omfattande eller av bättre kvalitet än den som de oberoende aktörerna kunde få tillgång till via Kias internetportal.
41 Mot denna bakgrund ska den andra frågan besvaras enligt följande. Artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 ska tolkas så, att den omständigheten att en biltillverkare, till förmån för auktoriserade återförsäljare och verkstäder, inrättar ytterligare en informationskanal för försäljning av originalreservdelar genom att anlita en tillhandahållare av informationstjänster, utgör inte en tillgång till information som diskriminerar oberoende aktörer jämfört med den tillgång som ges auktoriserade återförsäljare och verkstäder i den mening som avses i denna bestämmelse, eftersom de oberoende aktörerna i övrigt har tillgång till information om reparation och underhåll av fordon som inte är diskriminerande i förhållande till det innehåll som tillhandahålls och den tillgång som beviljas auktoriserade återförsäljare och verkstäder.
Rättegångskostnader
42 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (andra avdelningen) följande:
1) Artikel 6.1 första meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, ska tolkas så, att den inte ålägger biltillverkarna att ge de oberoende aktörerna tillgång till information om reparation och underhåll av fordon i ett format som möjliggör elektronisk behandling.
2) Artikel 6.1 första meningen i förordning nr 715/2007 ska tolkas så, att den omständigheten att en biltillverkare, till förmån för auktoriserade återförsäljare och verkstäder, inrättar ytterligare en informationskanal för försäljning av originalreservdelar genom att anlita en tillhandahållare av informationstjänster, utgör inte en tillgång till information som diskriminerar oberoende aktörer jämfört med den tillgång som ges auktoriserade återförsäljare och verkstäder i den mening som avses i denna bestämmelse, eftersom de oberoende aktörerna i övrigt har tillgång till information om reparation och underhåll av fordon som inte är diskriminerande i förhållande till det innehåll som tillhandahålls och den tillgång som beviljas auktoriserade återförsäljare och verkstäder.
Underskrifter